>ÓZgVedeja~gkZiZch`Vea^\VkZgh^`iZg ejWa^XZgVYZ'%%+!'%%,dX] '%&' ]Vg _V\ hVbbVchi~aai YZ k^`i^\VhiZ iZdgZi^h`V dX] Zbe^g^h`V resultaten från Sverige och andra länder. Enligt den nationaleko- nomiska teorin om så kallad perfekt konkurrens råder, vid avsaknad av minimilön, full sysselsättning vid den jämviktslön som bestäms av utbud och efterfrågan på arbetskraft. Om en minimilön som är högre än jämviktslönen införs minskar efterfrågan på arbetskraft. Det upp- står ett utbudsöverskott på arbetsmarknaden och sysselsättningen minskar jämfört med läget utan minimilön.
Att sysselsättningen minskar är dock inte självklart om mark- naden inte kännetecknas av perfekt konkurrens. Om arbetsgivare genom exempelvis en dominerande position på arbetsmarknaden har möjlighet att påverka lönesättningen – vid så kallat uppköpar- monopol eller monopson – kan effekten på sysselsättningen till och med vara positiv. Det klassiska exemplet på monopson är det lilla brukssamhället, med en enda arbetsgivare. Mer moderna teorier om monopson betonar istället sök- och rörlighetskostnader, vilka kan skapa friktioner på arbetsmarknaden och ”låsa in” arbetskraften i företaget även då flera arbetsgivare finns. Monopson innebär att arbetsgivaren kan sätta en artificiellt låg lön – under marknadslönen vid perfekt konkurrens – varvid också sysselsättningen minskar på grund av reducerat arbetskraftsutbud. Om en minimilön införs som är högre än lönen vid monopson så tvingas arbetsgivaren höja lönen, vilket också ökar arbetskraftsutbudet och sysselsättningen, givet att minimilönen inte sätts ovanför marknadslönen. Om minimilönen överskrider marknadslönen blir följden dock minskad sysselsätt- ning, liksom i fallet med perfekt konkurrens på arbetsmarknaden. Ovanstående prediktioner gäller på kort sikt, med oförändrad kapi- talstock. På längre sikt, då arbetskraft kan ersättas med kapital, kan en negativ sysselsättningseffekt förstärkas.
Risken för negativa sysselsättningseffekter till följd av en hög minimilön kan motverkas om även arbetskraftens produktivitets- [gYZac^c\~ghVbbVcegZhhVY ^YZccZYgZ]VakVc #Dbbc\VVkYZ
färdigheter som ökar produktiviteten i ett arbete förvärvas genom arbetslivserfarenhet så ökar dock betydelsen av höga inträdeströsk- lar, även vid en jämn fördelning av utbildning.
Eftersom teorin om minimilönernas sysselsättningseffekter inte är entydig måste frågan undersökas empiriskt. I studierna på området försöker man fastställa hur känslig arbetskraftsefterfrågan är för för- ändringar i minimilönen. Nästan all empirisk forskning om effekter av minimilöner avser lagreglerade system, framför allt den amerikan- ska arbetsmarknaden. Få studier finns för Sverige och andra länder med huvudsakligen kollektivavtalsreglerade minimilöner. Endast ett fåtal minimilönestudier undersöker effekter på arbetslösheten. Ett problem med att använda arbetslösheten som utfallsvariabel är att en höjd minimilön kan attrahera arbetskraft till sektorn eller landet som minimilönen avser och därmed öka arbetslösheten.
Omkring två tredjedelar av de internationella studierna sedan &..% ^cY^`ZgVg cZ\Vi^kV hnhhZah~iic^c\hZ[[Z`iZg Vk ]_YV b^c^b^- löner. Endast ett fåtal pekar på en positiv effekt. Resultaten ligger därmed huvudsakligen i linje med förutsägelserna i teorin om perfekt konkurrens. Att monopsonteorins förutsägelser om en ökad syssel- sättning på grund av höjda minimilöner får så svagt stöd i empirisk forskning kan bero på att faktiska låglönearbetsmarknader sällan kännetecknas av de betydande inlåsningseffekter som antas i teorin. Rörligheten på dessa arbetsmarknader är tvärtom ofta extremt hög, vilket istället pekar på betydelsen av minimilönernas funktion som inträdeshinder för lågproduktiv arbetskraft.
Det är stor variation i storleken på de skattade sysselsättnings- effekterna och det förefaller också finnas systematiska skillnader mel- lan länder som inte kan förklaras fullt ut. Lågutbildades sysselsättning verkar drabbas mer negativt än sysselsättningen för andra grupper. Ett annat mönster är att studier för Frankrike och Sverige antyder stora negativa effekter, medan studier för Storbritannien inte påvisar någon effekt alls på sysselsättningen. Två av studierna för Sverige har _V\\Zcdb[gieYViV[g]diZaa"dX]gZhiVjgVc\WgVchX]Zc hijY^Zc ejWa^XZgVY g '%%+ gZheZ`i^kZ YZiVa_]VcYZac [gc g '%&& # 7YV studierna visar att ökningar av den reala minimilönen medförde minskad sysselsättning bland dem som i första hand påverkades av
ökningarna. Införandet av lagreglerade minimilöner i Storbritannien g&...\Vkb_a^\]ZiViiVcVanhZgVhnhhZah~iic^c\ha~\ZibZYdX]jiVc minimilöner, medan man i de flesta andra länder är hänvisad till att studera konsekvenserna av, ofta marginella, förändringar i minimi- lönen. En möjlig förklaring till de olika resultaten är att minimi- lönerna i Frankrike och Sverige ligger på en betydligt högre nivå än i Storbritannien, men även andra förklaringar kan finnas. Som framgått av den tidigare diskussionen är minimilönesystemen inom eu utformade på mycket olika sätt – deras effekter kan därför också skilja sig åt. Utifrån ett enskilt lands erfarenheter kan man således inte dra allmängiltiga slutsatser.
Frånsett en hög nivå på minimilönen kan även en kraftig höjning av densamma vara förenad med en negativ effekt på sysselsättningen. Ett exempel på det senare är Ungern, där den nominella minimilönen [gYjWWaVYZh^ikhiZ\dX]YZcgZVaV`VYZbZY+)egdXZcijcYZg åren 2001–02. Ett centralt argument bakom höjningarna var att öka incitamenten till lönearbete, mot bakgrund av de relativt generösa ersättningsnivåerna i de sociala försäkringssystemen. Följden av de drastiska höjningarna av minimilönen blev emellertid att många låg- lönejobb slogs ut. Efter höjningarna frystes den nominella minimi- acZcjcYZgZceZg^dY!k^a`Zi[gVb\gVkIVWZaa)#
Den internationella evidensen visar tämligen entydigt att minimi- löner påverkar lönestrukturen, genom att de lägsta lönerna höjs. Detta resultat är också en förutsättning för att de negativa sysselsättnings- effekter som man i regel funnit ska kunna uppstå. Huruvida minimi- lönerna får spridningseffekter uppåt i lönestrukturen är mer omtvistat och de få resultat som finns tillgängliga härvidlag, för Storbritannien och usa, är blandade. Spridningseffekter kan uppstå beroende på hur olika typer av arbetskraft används i produktionsprocessen och på relativlönehänsyn exempelvis om anställda med högre lön svarar på en ökad minimilön med höjda lönekrav för att upprätthålla löneskill- naderna. I den mån spridningseffekter har kunnat påvisas har dessa dock varit begränsade till såväl storlek som till den nedre halvan av lönefördelningen, vilket innebär att lönefördelningen blivit jämnare vid höjda minimilöner.
inte skulle finnas några negativa sysselsättningseffekter finns det skäl att ifrågasätta om minimilöner är ett effektivt sätt att bekämpa fattig- dom. Flera undersökningar på området visar nämligen att många av de anställda som har minimilön lever i hushåll med medelhög eller hög inkomst och att många med låg inkomst helt står utanför arbetsmarknaden. Att vara avlönad till minimilön är inte heller något permanent tillstånd, då de flesta redan inom något år avancerar till högre löner, enligt studier genomförda i Storbritannien och usa. Detta resultat gäller även om deltidsarbetande studerande, som av naturliga skäl avancerar till bättre avlönade jobb efter examen, exklu- deras från analysen. En minoritet tycks dock kvarstå på minimilön under längre period och många bland dessa har bristfällig utbildning.