Kommer eu att klara av att samla sig kring en gemensam, samstäm- mig politik för migration och utveckling? För detta skulle krävas att eu-ländernas beslutsfattare, trots den pågående ekonomiska krisen och den stigande arbetslösheten, vågar föreslå ökad invandring. Den som gör det kan luta sig mot åtminstone tre starka argument. Det första argumentet är att arbetsmarknaden inte är ett nollsummespel. Det är inte så att invandrad arbetskraft automatiskt tar jobben ifrån ^c[YYVVgWZihiV\VgZ [gZc\Zcdb\c\Vk[dgh`c^c\ZcdbYZiiV!hZ :h`^a LVYZch_h `Ve^iZa # C~g VgWZih`gV[ih^ckVcYg^c\ i~X`Zg WZ]dk av arbetskraft och kompetens bidrar invandringen till ökad tillväxt, och till skapandet av nya jobb. Det andra argumentet handlar om det som brukar kallas politikens signalverkan. Politiker som signalerar att invandring innehåller möjligheter till utveckling och tillväxt kan skapa ett utrymme för en öppen och mer human migrationspolitik. Politiker som tvärtom flörtar med främlingsfientliga opinioner riske- rar att bekräfta och förstärka människors rädsla för det främmande. Ett tredje argument handlar om behovet av en långsiktigt hållbar migrationspolitik. eu står inför en demografisk kris. Allt fler äldre ska försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Tillsammans med en rad VcYgVi\~gYZg hdbZc]_c^c\VkeZch^dchaYZgcdX]Zceda^i^`hdb \gYZib_a^\i[gÓZg`k^ccdgVii`dbbVjieVgWZihbVg`cVYZc kommer eu-länderna förmodligen att behöva öka invandringen av arbetskraft från länder utanför Europa. Som Petra Herzfeld Olsson visar i sitt kapitel skulle en kamp mellan eu-länderna om arbetskraft från tredjeland på sikt kunna hota eu:s sammanhållning.
utvecklat en politik för att förverkliga migrationens potential att bidra till utveckling. En rad policydokument har antagits, och såväl inom kommissionens som medlemsstaternas biståndspolitik har sambandet mellan migration och utveckling uppmärksammats och blivit föremål för åtgärder. Jag skulle vilja argumentera att de förslag som lagts fram och de åtgärder som har vidtagits delar en gemensam nämnare: de är alla mer eller mindre kompatibla med främlings- fientliga opinioner.
Detta kan illustreras med den politik som har förts för att stärka remitteringars utvecklingseffekt. Remitteringspolitiken har koncen- trerats till att sänka transfereringskostnaderna och förbättra använd- ningen av remitteringarna i mottagarlandet. Den har däremot inte innehållit några åtgärder för att öka remitteringarnas volym genom att öka invandringen av arbetskraft till eu från utvecklingsländer.
Det förhållande att eu:s politik för migration och utveckling är kompatibel med främlingsfientliga opinioner kan också illustreras med den politik som har tagits fram för att motverka kunskapsflykt från utvecklingsländer. Politiken bygger fortfarande i huvudsak på åtgärder som syftar till att begränsa migrationen från utvecklings- länder.
Försöken att tvinga fram cirkulär migration genom tillfälliga arbets- och uppehållstillstånd kan visa sig vara kontraproduktiv. Ändå är eu i full färd med att utforma en politik för ”cirkulär migra- tion” som bygger just på tillfälliga och tidsbegränsade tillstånd. Även detta kan tolkas som en konsekvens av ökande främlingsfientlighet. Samtidigt riskerar ett nytt gästarbetarsystem att genom inlåsnings- effekter leda till fler invandrare i Europa, och till nya generationer av invandrare med mycket dåliga förutsättningar att integrera sig i sina nya europeiska hemländer, vilket i en ond cirkel kan leda till ökad främlingsfientlighet.
Det finns främlingsfientliga rörelser i alla eu:s medlemsländer, bZcYZ]VggVY^`Vaida^`V^cÓniVcYZeeda^i^`Zc^da^`Va~cYZg hZ?Zch GnY\gZch`Ve^iZa^YZc]~gWd`Zc #>ZcYZaa~cYZgh^iiZgYZ^gZ\Zg- ingen, i andra är de ett marginellt småparti. Vissa främlingsfientliga partier som är så små att de inte är representerade i det nationella par- lamentet har ändå stort inflytande på landets politik. Andra partier
av detta slag är politiskt isolerade – som i Sverige – trots att de skulle kunna spela en vågmästarroll. Vilket är det bästa sättet att förhindra att eu:s migrationspolitik följer en minsta gemensam nämnare dikte- rad av de länder som har mest inflytelserika främlingsfientliga partier och opinioner? Är det att se till att frågor om invandring fortsätter att vara de enskilda medlemsländernas kompetens? Eller är det snarare så att enbart beslut på europeisk nivå kan garantera att politiken blir långsiktig och samstämmig?
Principen om arbetskraftens fria rörlighet lades fast redan i Gdb[gYgV\Zi &.*,! bZc [g\dg hdb gg ^ckVcYg^c\ Vk VgWZih`gV[i från länder utanför eu är fortfarande till stora delar något som varje medlemsstat själv beslutar om. Om man vill kan man se bristen på harmonisering av regler som gäller migration som en möjlighet för enskilda länder att gå före med en mer öppen politik på samma sätt hdbHkZg^\Z]Vg\_dgi#HkZg^\Z]VghZYVcYZXZbWZg'%%-ZiigZ\ZakZg` för arbetskraftsinvandring från tredjeland som är unikt i Europa. Till skillnad från reglerna kring det så kallade blåkortet som underlättar ^ckVcYg^c\Vk]\`kVa^ÒXZgVYVgWZih`gV[i hZEZigV=Zgo[ZaYDahhdch `Ve^iZa h`^a_Zg HkZg^\Zh hnhiZb ^ciZ e ]\" dX] a\`kVa^ÒXZgVYZ yrken. Alla sorters arbetstagare omfattas av möjligheten att kunna invandra till Sverige för att arbeta, så länge de har ett arbetserbjudan- de med lön, försäkringsskydd och arbetsvillkor som minst motsvarar kollektivavtal.
Det vore naivt att tro att Europas migrationspolitik någonsin kommer att motiveras av omsorg om utvecklingen i icke-eu län- der. Migrationens möjligheter att bidra till utveckling i Syd är inte avgörande varken för eu:s väljare eller för dess beslutsfattare. Finns det överhuvudtaget utrymme att föra en politik för mer invandring till eu i dagens kristider? Går det att vinna val på ökad invandring i länder med tio eller till och med tjugo procents arbetslöshet? Jag nöjer mig med att konstatera att de av eu-ländernas beslutsfattare som i tider av ekonomisk kris och stigande arbetslöshet vågar föreslå ökad invandring, kan luta sig mot starka argument, både i termer av unionens framtida politiska sammanhållning och tillväxt, och i termer av det avtryck som dess politik lämnar i utvecklingsländerna.
Källor och litteratur
Hein de Haas gör en bra genomgång av hur synen på migration och utveckling har förändrats över tiden i artikeln ”Migration and Development: A Theoretical Perspective” International Migration
Review ))/&!'%&% #6kb^\gVi^dch[dgh`c^c\ZchcZhidgHiZe]Zc8VhiaZhÉ
texter rekommenderas bland annat ”Development and Migration – B^\gVi^dc VcY 9ZkZadebZci/ L]Vi 8dbZh ;^ghi4Ç VgWZiheVeeZg presenterat vid Social Science Research Council Conference, New Ndg`!'-[ZWgjVg^Ä&bVgh!'%%- dX]ÇL]nB^\gVi^dcEda^X^Zh;V^aÇ Ethnic and Racial Studies ',/'!'%%) #
Slutsatser från University of Sussex’ omfattande forskningsprojekt om migration och utveckling finns i ”Making Migration Work for 9ZkZadebZci/@Zn;^cY^c\h^cB^\gVi^dcGZhZVgX]Ç 9ZkZadebZci GZhZVgX] 8ZcigZ dc B^\gVi^dc! <adWVa^hVi^dc VcY EdkZgin! '%%. # Uttrycket ”migration hump” beskrivs av Philip L. Martin och J. Edward Taylor i kapitlet ”The Anatomy of a Migration Hump”, i en bok med titeln Development Strategy, Employment, and Migration:
Insights from Models, gZY^\ZgVY Vk ?# :YlVgY IVnadg EVg^h/ oecd,
&..+ #
Min genomgång av debatten om kunskapsflykt bygger huvud- sakligen på Arno Tanners arbetspapper ”Brain Drain and Beyond: GZijgchVcYGZb^iiVcXZhd[=^\]anH`^aaZYB^\gVcihÇ Global Migration
PerpectivesCg'*!'%%* !7#A^cYhVnAdlZaah!6aaVc;^cYaVnhdX]:bbV
Stewarts rapport ”Brain Strain: Optimising Highly Skilled Migration [gdb 9ZkZade^c\ 8djcig^ZhÇ >chi^ijiZ [dg EjWa^X Eda^Xn GZhZVgX]! 6hnajb VcY B^\gVi^dc Ldg`^c\ EVeZg Cg (! '%%) hVbi B^X]VZa 8aZbZchjcYZgaV\i^aa'%%.gh=jbVc9ZkZadebZciGZedgi/ÇH`^aa Flow: A Fundamental Reconsideration of Skilled-Worker Mobility VcY 9ZkZadebZciÇ cgd Ldg`^c\ EVeZg Cg &-%! '%%. # HZ dX`h Yoko Niimi, Cağlar Özden och Maurice Schiff ”Remittances and the 7gV^c9gV^c/H`^aaZYB^\gVcih9dGZb^iAZhhÇ iza Discussion Paper Cg((.(!'%%- hVbi7#A^cYhVnAdlZaadX]Rodolfo de la Garza ”The Developmental Role of Remittances in u.s. Latino Communities and ^c AVi^c 6bZg^XVc 8djcig^ZhÇ >ciZg"6bZg^XVc 9^Vad\jZ! '%%% # Kommissionens meddelande ”Ett europeiskt handlingsprogram
för att avhjälpa den akuta bristen på hälso- och sjukvårdpersonal i jikZX`a^c\ha~cYZg '%%,Ä'%&( Ç]ZiZgcom '%%+ -,%ÒcVa#
9Zccdgh`Zegd[ZhhdgcdX]gZb^iiZg^c\hZmeZgiZc?³g\Zc8Vga^c\ gör en genomgång av empirisk forskning kring remitteringars bestämmelsefaktorer i ”The Determinants of Migrant Remittances” Oxford Review of Economic Policy')/(!'%%- # Anna Lindley skriver db\adWVaVgZ\aZg^c\VgVkgZb^iiZg^c\Vg^6aZmVcYZg7Ziih gZYV`ig
Global Migration Governance Dm[dgY/Dm[dgYJc^kZgh^inEgZhh!'%&& #
Jonas Rusten Wang skriver om remitteringar från bland annat Sverige i ”Regulation of Informal Value Transfer Systems: A Comparative 6cVanh^hd[;^kZGZb^iiVcXZ"hZcY^c\8djcig^ZhÇ prioEVeZg!'%&% # Devesh Kapurs ”Remittances: The New Development Mantra?” är Zii <"') 9^hXjhh^dc EVeZg Cg '.! '%%) #Pablo Fajnzylber och J. Humberto López är redaktörer för Remittances and Development:
Lessons from Latin America LVh]^c\idc dc/ LdgaY 7Vc`! '%%- #
Det brittiska biståndsorganet DfID beskriver kunskapsläget när det gäller remitteringars utvecklingseffekter i ”Moving Out of Poverty – Making Migration Work Better for Poor People” DfID Policy Paper, '%%, #:cd[iVX^iZgVY\Zcdb\c\VkZk^YZch`g^c\gZb^iiZg^c\VgdX] utveckling är John Page and Sonia Plazas ”Migration Remittances VcY9ZkZadebZci/6GZk^Zld[<adWVa:k^YZcXZÇ Journal of African
Economies &*/'! '%%+ # HZ dX`h G^X]VgY 6YVbh dX] ?d]c EV\Z
”Do International Migration and Remittances Reduce Poverty in 9ZkZade^c\8djcig^Zh4Ç World Development ((/&%!'%%* dX]HVc_ZZk Gupta, Catherine A. Pattillooch Smita Wagh ”Effect of Remittances on Poverty and Financial Development in Sub-Saharan Africa” World Development (,/&! '%%. # ?V\ ]Vg h`g^k^i db gZb^iiZg^c\Vg från Sverige tillsammans med Bo Malmberg och Charlotta Hedberg i arbetsrapporten ”Remittances from Sweden: An Exploration of HlZY^h]HjgkZn9ViVÇ >chi^ijiZi[g;gVbi^YhhijY^ZgLdg`^c\EVeZg Cg&!'%&& hVbi^gVeedgiZcÇIgVchcVi^dcZaaVWVcY/GZb^iiZg^c\Vg [gcHkZg^\ZÇ <adWVaJibVc^c\!'%&% #
Aktuella data om remitteringar och Världsbankens World Development Indicators finns på Världsbankens hemsida http:// www.worldbank.org. Siffror om remitteringar till utvecklingslän- derna i det här kapitlet är hämtade från Världsbankens ”Migration