I diskussionen om internationell migration, integration och invand- ringspolitik framförs regelbundet uppfattningar om vilka ekono- miska effekter invandringen har för mottagarländerna, uppfattningar som ofta inte är särskilt välgrundade. Det finns numera en mycket omfattade forskning om migrationens effekter för mottagarländerna. Jag ska här kortfattat sammanfatta de kunskaper som forskningen ger och också anknyta till några överväganden vad gäller utformningen av olika åtgärder baserad på denna forskning.
Två av de frågor som har diskuterats mest är vilka effekter invand- g^c\Zc ]Vg e acZg dX] hnhhZah~iic^c\ VgWZihah]Zi [g YZb hdb bor i mottagarlandet. Det finns på båda dessa områden mycket forsk- ning som också har bildat underlag för metastudier, studier där man använder resultat från många olika empiriska/ekonometriska studier för att beräkna de troliga effekterna. Andra studier har undersökt vilka effekter man får vid en plötslig och oväntad invandring, till exempel en omfattande invandring från Kuba till Miami när denna plötsligt blev möjlig, från Portugals kolonier tillbaka till hemlan- det Portugal när dess kolonier blev fria och från Algeriet till södra Frankrike av dem som tillhörde den franska minoriteten när Algeriet blev fritt. Denna senare typ av undersökningar brukar kallas naturliga experiment. De resultat man får i såväl metastudier som de naturliga experimenten pekar på att effekterna av invandringen på löner och sysselsättning för dem som redan finns i landet är mycket små och att det ofta till och med är oklart i vilken riktning effekterna går. Hur kan sådana resultat förklaras? Ett par förhållanden som kan bidra till att förklara resultaten är för det första att utrikes födda och infödda ofta inte har samma arbeten och därför inte konkurrerar med var- andra utan kompletterar varandra i produktionen, och för det andra att en omfattande arbetskraftsinvandring ofta åtföljs av en parallell kapitalimport och ökade investeringar.
Nästa område där det finns en omfattande diskussion och gan- ska mycket forskning avser invandringens effekter för den offent- liga sektorns finanser. Hur mycket påverkas den offentliga sektorns inkomster och kostnader om invandringens omfattning förändras?
Resultaten pekar på att effekterna i mycket hög utsträckning beror på vilken typ av invandring det är fråga om. En arbetskraftsinvandring ger i regel ett nettobidrag till de offentliga finanserna. Skatteintäkterna ökar mer än vad kostnaderna för inkomstöverföringar och offentlig konsumtion gör. Det är vad vi borde förvänta oss; omfördelningen via den offentliga sektorn sker framförallt från dem i aktiv ålder till unga och äldre samt bland dem som är i aktiv ålder från dem som har arbete till dem som inte har arbete. Och arbetskraftsinvandrarna är i stor utsträckning i aktiv ålder och i arbete. Inte oväntat blir resultatet för flyktinginvandrarna ofta ett annat. Som andel av bnp är dock nettokostnaderna för flyktinginvandringen i regel inte särskilt stora, högst 1–2 procent av bnp. Flyktingar flyttar inte för att de har fått ett arbetserbjudande i ett annat land utan för att de är förföljda i sitt hemland. Ofta kommer de i ett konjunkturläge med hög arbetslös- het och få lediga platser i det land de flyttar till och ofta saknar de yrkeskunskaper eller den utbildning som efterfrågas där. Vi ska inte vänta oss att flyktinginvandring ska ”löna sig”. Vi tar inte emot flyk- tingar för att det ska löna sig, lika lite som att vi ger ulandsbistånd för att det ska gynna vår ekonomi. Det hindrar emellertid inte att det finns goda skäl att försöka minska kostnaderna genom en för- bättrad integration på arbetsmarknaden. Om sysselsättningen blir densamma för flyktingar som för den i landet födda befolkningen givet ålder, ger flyktinginvandringen också ett nettobidrag till den offentliga sektorn. Arbetsmarknadsintegration gynnar både flykting- arna själva och den offentliga sektorns ekonomi och kan till exempel ge ekonomiskt utrymme för att ta emot fler flyktingar. En sådan aktiv integrationspolitik är viktigare än annars i ett besvärligt kon- junkturläge som det nuvarande. Exempel på åtgärder som kan ha en effekt är en snabbare validering av den utbildning flyktingarna har, mer utbildningsinsatser i både invandringslandets språk och sådana yrkeskunskaper som efterfrågas samt en mer aktiv arbetsförmedling. Denna typ av åtgärder är speciellt viktiga då ökad heterogenitet i befolkningen eventuellt kan leda till att stödet för välfärdsstaten b^ch`Vg hZBVio9V]aWZg\h`Ve^iZa^YZccVWd` #
Även om det finns mycket forskning om invandringens ekono- miska effekter finns det områden som är mindre väl täckta. Sådana
områden, där det finns relativt lite forskning, är bland annat de som rör vilka effekter invandringen har för företagande, innovationer, internationell handel och tillväxt. Med allt bättre databaser bör sådan forskning vara möjlig att genomföra.
Det finns en omfattande forskning om villkoren för migranterna. Det gäller bland annat löner, arbetsvillkor i övrigt och också deras ställning på bostadsmarknaden. En viktig del av forskningen berör diskriminering på olika områden av de utrikes födda och också av deras barn. Det hela kan ses som delar av forskning om integrations- processen. Ett övergripande resultat är att integration tar tid, och olika lång tid för olika individer och grupper.
Det finns betydligt mindre forskning om de ekonomiska effekterna för utvandringsländerna än om motsvarande effekter för invandrings- länderna och migranterna. Några viktiga frågor i den nationalekono- miska forskningen om utvandringsländerna är: ”Vilka effekter har det att personer efter kortare eller längre tid flyttar tillbaka till hem- landet med kanske nya kunskaper förvärvade i invandringslandet?”, ”Hur stor är omfattningen av remitteringarna och vilka effekter har dessa remitteringar?” och ”Hur påverkar möjligheter för högre utbil- dade att få arbete i ett annat land benägenheten för ungdomar och YZgVh[Vb^a_ZgViihVihVe]\gZjiW^aYc^c\4Ç HZk^YVgZA^hVEZaa^c\h `Ve^iZa^YZccVkdanb #
Ser vi på omfattningen av den internationella migrationen fin- ner vi att den är betydligt mindre än motsvarande rörlighet av varor, tjänster och kapital. I en perfekt integrerad världsekonomi skulle priser på varor och tjänster, kapitalavkastning och löner vara mer eller mindre desamma överallt. En jämförelse visar att skillnaderna är mycket större vad gäller löner än vad gäller priser och kapitalavkast- ning. Restriktionerna vad gäller rörligheten av arbetskraft är också mycket större än restriktionerna vad gäller handel med varor och i_~chiZgdX]gga^\]ZiZcVk`Ve^iVa#:cYVhijc\Z[~g(egdXZciVkk~ga- dens befolkning är bosatta i ett annat land än det där de är födda. Det pekar på att en större omfattning av den internationella migrationen kan ge stora ekonomiska vinster. Det som oroar en del vad gäller en sådan ökad rörlighet är dels den eventuella förekomsten av fördel- ningseffekter, dvs. att vissa grupper kan förlora på migrationen, dels
andra typer av effekter än sådana som är av ekonomisk natur. Stödet för politiska partier som är invandringsfientliga har ökat under de senaste decennierna och kan eventuellt komma att öka än mer under en krisperiod som den nuvarande.