Migrationsforskaren Hein de Haas beskriver i en ofta citerad artikel från 2010 hur debatten kring migration och utveckling har slagit fram och tillbaka som en pendel under de senaste årtiondena. Under de årtionden som präglades av omfattande migration av ”gästarbetare” från länder som Marocko, Turkiet och Jugoslavien till Europa domi- nerade ett positivt synsätt. Nestorn inom migrationsforskningen,
HiZe]Zc8VhiaZh!bZcVg^ZcVgi^`Za[gc'%%-ViiYZikVgkZgin\ZahZc om att utvandring kunde användas som ett sätt att sänka överskottet på arbetskraft och samtidigt dra till sig kapital i form av remitte- ringar från emigranterna, som gjorde att regeringarna i länder som Marocko, Turkiet och Filippinerna uppmuntrade sina medborgare att migrera.
JikZX`a^c\hdei^b^hbZc e &.*%" dX] +%"iVaZc ZghViiZh e &.,%"iVaZiVkZccZd"bVgm^hi^h`i^che^gZgVYeZhh^b^hb`g^c\b^\gV- tionens möjligheter att bidra till utveckling. De mest pessimistiska forskarna argumenterade för att migration från de fattiga utveck- lingsländerna i syd till de rika länderna i norr innebar en form av utsugning. Det var inte bara det att migration inte kunde bidra till utveckling: migration kunde också vara en orsak till fortsatt under- utveckling.
Genom migrationen förlorade utvecklingsländerna nämligen delar av sin kanske viktigaste resurs: sina mest företagsamma, initiativrika och ofta bäst utbildade invånare. ”Brain drain” började användas som ett begrepp för att beskriva den dränering på mänskliga resurser som man menade att internationell migration kunde leda till.
Migrationen ansågs dessutom skapa ett osunt beroende av de pengar som emigranterna skickade hem. Dessa remitteringar inves- terades inte i utveckling, argumenterade man, utan slösades bort på kortsiktig, inflationsdrivande konsumtion. Man observerade att migranternas familjer och anhöriga gärna köpte statusprylar som tv- apparater och kylskåp för de pengar som de tog emot. Ofta handlade det om kapitalvaror som måste importeras från de industrialiserade länderna i norr. En stor del av remitteringarna verkade också använ- das för att finansiera släktingars migration, i vad som betraktades som en ond cirkel av migrationsberoende.
E&..%"iVaZidX]'%%%"iVaZihad\eZcYZaci^aaWV`V^\Zc!dX]YZi blev populärt inte minst bland politiker att framhäva migrationens möjligheter att bidra till utveckling. Det handlar, enligt Stephen 8VhiaZh^YZcdkVcc~bcYVVgi^`Zac[gc'%%-!dbZcÇVcb~g`c^c\h- värd vändning”, som har gjort att ”idéer om migrationens positiva effekter nu är i centrum för politiska åtgärder”.
svängde: För det första upptäckte man att de pengar som migranter skickade hem till sina familjer och samhällen i ursprungslandet vuxit till enorma belopp. De totala flödena av remitteringar visade sig vara mångdubbelt större än utvecklingsbiståndet. För det andra kunde forskare visa att det inte gick att avfärda remitteringarnas betydelse med argumentet att de användes för kortsiktig konsumtion. Det är \^kZik^h! hdb YZc cdgh`Z gZb^iiZg^c\h[dgh`VgZc ?³g\Zc 8Vga^c\ ]Vg påpekat, svårt att avgöra exakt hur ett extra tillskott av pengar till Zii]jh]aaVck~cYh#BZc[dgh`c^c\jcYZg&..%"iVaZidX]Wg_VcVk 2000-talet kunde visa att hushåll som tog emot remitteringar inves- teradebZgeZc\Vg^]~ahVdX]^WVgcZchh`da\c\~cVcYgV]jh]aa# HZ bland annat Pablo Fajnzylber och J. Humberto López genomgång [gc '%%- Vk gZb^iiZg^c\Vgh W^YgV\ i^aa jikZX`a^c\ ^ AVi^cVbZg^`V # Remitteringar användes alltså till vad som kunde betraktas som vik- tiga investeringar i mänskligt kapital.
Men hur var det med utsugningen av mänskliga resurser, ”brain YgV^cÇ4 JcYZg &..%"iVaZi W^Ygd\ Zii [gVbk~mVcYZ igVchcVi^dcZaai perspektiv inom migrationsforskningen till att uppmärksamma de starka band som migranter – ibland över flera generationer – upp- rätthåller med sina ursprungsländer. Migration är sällan en enkel resa från A till B. Många migranter återvänder. Några återvänder för gott, andra tillfälligt. De som återvänder har ofta med sig nya kunskaper, färdigheter och värderingar, som kan ha en positiv effekt på utveck- lingen i ursprungslandet. Allt fler aktörer började argumentera för att det går att omvandla ”brain drain” till ”brain gain” genom att upp- muntra migranter att återvända. Det nya modeordet blev ”cirkulär migration”, som stod för idén att migranter kunde främja utveckling i sitt ursprungsland genom att i upprepade perioder återvända dit från de nya länder de bosatt sig i.
Sambandet mellan migration och utveckling är komplext. ”Resultaten av empiriska studier är helt klart motsägelsefulla”, sam- manfattar De Haas det aktuella forskningsläget i sin artikel från 2010. Ibland verkar migration ha en positiv effekt på utveckling, i andra sammanhang är effekten den motsatta.
Om migration har en positiv eller negativ inverkan på utveckling handlar inte bara om att forskare och politiker med olika ideologiska
uppfattningar tolkar samma data på olika sätt, utan även om att verkligheten helt enkelt är heterogen. De pessimistiska och negativa spiraler som förutspår att migration leder till förstärkt underutveck- ling uppstår inte alltid, och de kan brytas. Samtidigt är det naivt att tro att migration utgör lösningen på alla utvecklingsproblem. Senare tids genomgångar av den empiriska litteraturen kring migration och jikZX`a^c\!hdbi^aaZmZbeZa=^aaZaGVededgidX];gYg^X9dXfj^Zgh \Zcdb\c\[gc'%%*!\g^c\VYZiZgb^c^hi^h`VjiiVaVcYZcdbkVY som leder till vad, utan väljer att lyfta fram migrationens potential att bidra till utveckling.