En central del av den kunskapsmässiga kompetensen handlar således om att studenterna utvecklade ett kritiskt analytiskt förhållnings- sätt till mångkulturella frågor. I kapitel 1 analyserade jag begreppet kultur, gick igenom kritiken mot begreppet mångkulturalism och presenterade tre olika arbetsmodeller för att bedriva socialt arbete i mångkulturella miljöer. Det är uppenbart att det är svårt att defi- niera vilken relevans begreppet kultur har inom socialt arbete. Alla modellerna varnar för att överbetona kulturbegreppet och generali- sera klienternas kulturella bakgrund. Därför gjorde jag ett förslag på att använda sig av begreppet ”kritisk mångkulturalism”.
Viktiga beståndsdelar i den kritiska mångkulturalismen är: att den betonar orättvisor i stället för att ensidigt koncentrera sig på kultur, att den fokuserar på relationer utan att fastna i mer eller mindre statiska kulturyttringar, och att den ger plats för att analy- sera uteslutningsmekanismer som finns inbyggda i olika strukturer och som skapar utanförskap och marginalisering. Kort sagt begrep- pet syftar på sociala processer där det uppstår gränser mellan olika grupper, eller mellan grupper och institutioner. Därför är självreflek- tionen en viktig del av den kritiska mångkulturalismen och av soci- alarbetarens arbete. Det handlar om att kunna se en social företeelse från olika håll, men också se sig själv i relationen till klienten.
Flera av mina intervjupersoner uttryckte det som att det lyste eller tändes en varningssignal varje gång en medarbetare eller en chef på deras arbetsplatser gjorde en enkel koppling till klientens kultur för att kunna analysera ett visst beteende. Ett par andra berättade om det obehagliga i att på sina arbetsplatser först bli betraktade som experter på vissa invandrargrupper.
Mina intervjupersoner var tränade i att kunna göra en dekon- struktion av begreppet kultur och etnicitet och se relationerna mellan olika samhälleliga processer. De hade gjort det under utbildningens gång tillsammans med individer med olika bakgrund som hade olika livserfarenheter som var viktiga för läroprocessen.
Det var inte bara en teoretisk uppgift, utan det blev också en praktisk uppgift i klassen. Olika intervjupersoner refererade till att det i grupperna de var med i först bildades grupperingar utifrån stu- denter med ”svensk bakgrund” och studenter med ”invandrarbak- grund”. De blev medvetna om sådana processer och agerade aktivt för att komma över sådana skiljelinjer. Jag tolkar det som att en del av studenterna förlorade sin oskuld i de processerna. De blev medvetna om hur olika kategorier om ”de andra” uppenbarar sig i praktiken. Mångkulturella frågor uppenbarar sig i konkreta sam- manhang som behövs analyseras. När man diskuterar på vilket sätt socialt arbete förhåller sig till mångkulturella frågor saknas oftast en kontextuell förståelse av olika sociala problem.
Fältet socialt arbete vilar på osäker mark. Det kan fyllas med olika innebörd, och efterfrågan på olika metoder kan leda tanken till en missvisande specialisering. I socialt arbete talar man också om att en socialarbetare ska ha ett helhetsperspektiv i förhållande till de upplevda sociala problem som klienterna uttrycker. Vad menas med helhetsperspektiv i ett mångkulturellt samhälle? Enligt min uppfatt- ning handlar det om olika samverkande faktorer.
En faktor är den diskursiva nivån som kategoriserar männis- kor och sätter dem i olika fack, ”muslimska kvinnor” till exempel. En annan faktor är de sociala, ekonomiska och politiska faktorer som påverkar människornas vardagliga liv och som definieras på helt olika sätt men ändå bidrar till en viss uppfattning om vissa människor som tillhör vissa grupper och som bor i vissa områden. Stigmatisering kan vara en stark pådrivande faktor i socialt arbete. Det är olika typer av uteslutningsmekanismer som drabbar vissa
grupper av människor. En tredje faktor är de centrala institutio- nernas roll i att antingen plädera för social integration eller social kontroll av klienterna. En fjärde faktor är att det finns grupper av människor som arbetar fram sin egen identitet i samhället, som påverkar individerna som tillhör de grupperna, och som ställer krav på majoritetssamhället.
I socialt arbete ska man ta hänsyn till människornas egna defini- tioner. Mötet måste ske utifrån en likvärdig princip som erkänner den enskilda medborgarens livshistoria, erfarenheter och värderingar. Att se individen i ett kollektivt sammanhang är en viktig princip tycker jag, precis som Skytte (2007) menar. Jag kopplar ihop den här frågan med vad Nancy Fraser (2003) definierar som en kritisk erkännande teori: ”att rättvisa idag kräver både omfördelning och erkännande.” (kursiv i originalet)
Det här är väsentligt och en annan utgångspunkt än likabehand- lingsprincipen. I så fall hjälper det inte att vara ”färgblind” och utgå från att man behandlar alla lika, en slags föreställning om att man som socialsekreterare är objektiv och neutral. Om socialtjänsten inte tar hänsyn till klienten i en socialhistorisk kontext kan följaktligen olika åtgärder inte bara drabba individen utan också hela gruppen. En stor del av kontexten handlar om klassiska frågor inom socialt arbete: fattigdom, segregation, diskriminering, exklusion.
Självreflektion är en viktig del av den kritiska mångkulturalis- men och av socialarbetarens arbete. Att kunna se hela kontexten är en utmaning inom socialt arbete. Det handlar om att kunna se en social företeelse från olika håll, men också se sig själv i relatio- nen till klienten, något som kan hjälpa till att komma bort från den etnocentriska tanken om att vara expert på alla frågor och i stället tillsammans med klienten söka sig fram till en gemensam lösning av ett socialt problem. Dessa egenskaper kan summeras i ett vedertaget begrepp, som dock har en vidare betydelse i det här sammanhanget, ett djupare kritiskt reflexivt socialt arbete.
litterAtur
Ahmadi, Nader (1998), Ungdom, kulturmöten, identitet. Stockholm, Liber i samarbete med Statens Institutionsstyrelse
Ahrne, Göran; Papakostas Apostolis (2002), Organisationer, samhälle och glo- balisering. Lund, Studentlitteratur
Alsmark, Gunnar (1997), Skjorta eller själ? Kulturella identiteter i tid och rum. Lund, Studentlitteratur
Alvesson Mats (2004), Kunskapsarbete och kunskapsföretag. Malmö, Liber Alvesson, Mats och Deetz, Stanley (2000), Kritisk samhällsvetenskaplig
metod. Lund, Studentlitteratur
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994), Tolkning och reflexion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund, Studentlitteratur
Andersson, Gunnar & Persson, Anders (1999), ”Närhet/distans, forskare/ informant, forskning/undervisning – några avslutande reflektioner”. I Mer än kalla fakta. Kvalitativ forskning i praktiken. Katarina Sjöberg (red.) Lund, Studentlitteratur
Appel, Monika och Bergenheim, Åsa (2005), Reflekterande forskarhandled- ning. Om samarbetet mellan handledare och doktorand. Lund, Studentlit- teratur
Arnstberg, Karl Olov (1989), Svenskhet: den kulturförnekande kulturen. Stock- holm, Carlssons
-- (1998), Svenskar och zigenare, en etnologisk studie av samspelet över en kul- turell gräns. Karl-Olov Arnstberg, Stockholm, Carlssons
-- (1996), (red.), Boja eller befrielse. Etnicitetsforskningens inriktning och kon- sekvenser. Botkyrka, Mångkulturellt Centrum
Ask, Sofie (2007), Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Acta Wexionensia Humaniora; 115. Växjö, Växjö University Press
Askheim, Ole Petter och Starrin, Bengt (red. 2007), Empowerment i teori och praktik. Malmö Gleerup
Barnett, Ronald (1997), Higher education: A Critical Business. Bristol, The Society for Research into Higher Education & Open University Press Barth, Fredrik (1994) (edt.), Ethnic group and boundaries. The social organiza-
tion of cultural difference. Oslo, Universitetsförlaget, Pensumtjeneste Becker, Howard S. (1963, 1991. Svensk utgåva 2006), Utanför. Avvikandets
sociologi. Chicagoskolan. Lund, Arkiv förlag
Benhabib, Seyla (2004), Jämlikhet och mångfald. Demokrati och medborgar- skap i en global tidsålder. Göteborg, Daidalos
Billquist, Lena (1999), Rummet, mötet och ritualerna. En studie av socialbyrån, klientarbetet och klientskapet. Göteborg, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
Blom, Björn; Morén, Stefan; Nygren, Lennart (2006), Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Stockholm, Natur och Kultur Borevi, Karin (2002), Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Acta Uni-
versitatis Upsaliensis. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga föreningen i Uppsala, 151
Borevi, Karin och Strömblad, Per (red.), (2004), Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag. Statens Offentliga utredningar SOU 2004:48
Broomé, Per; Schölin, Tobias; Rönnqvist Sofia (2007), Vita fläckar: om inte- grationspolitik, ledning och mångfald i Malmö stad. IMER, Malmö högkola Börjesson, Bengt; Börjesson, Martin; Svedberg, Lars (2006), ”Att utveckla
kunskapen i socialt arbete genom att återigen sätta praktiken i centrum.” I Meeuwisse, Sunesson, Swärd, Socialt arbete, en grundbok. Andra upplagan. Stockholm, Natur och Kultur
Carlbom, Aje (2003), The Imagined versus the Real Other. Multiculturalism and the Representation of Muslims in Sweden. Lund, Lund Monographs in Social Anthropology
Daun, Åke (1989), Svensk mentalitet. Ett jämförande perspektiv. Stockholm, Rabén & Sjögren
Darvishpour, Merhad och Westin, Charles (red. 2008), Migration och Etnicitet. Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund, Studentlitteratur
de los Reyes, Paulina; Molina, Irene; Mulinari, Diana (red. 2003), Maktens (o)lika förklädnader. Kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm, Atlas
Dellgran, Peter och Höjer, Staffan (2000), Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Göteborg, Kompendiet
Denvall, Verner & Vinnerljung, Bo (red: 2006), Nytta & fördärv. Stockholm, Natur och Kultur
Denvall, Verner & Heule Cecilia & Kristiansen, Arne (2007), Outside the Comfort zone. Erfarenheter från ett projekt för att utveckla brukarinfly- tande i socionom utbildning. Papper till FORSA konferens i Lund, 20 -21 mars 2007
Dominelli, Lena (2002), Feminist Social Work Theory and Practice. New York; Palgrave
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2004), Hur blir man klok på universitet? Lund, Studentlitteratur
Ekström, Veronica (2005), Individens eget ansvar och samhällets stöd. En utvär- dering av ”Skärholmsmodellen” vid Jobbcentrum Sydväst. FoU Stockholm Fahlberg, Gunnar (1984, 2006), Socialtjänstlagarna. Stockholm, Liber Fook, Jan (1999), “Critical Reflectivity in Education and Practice”. I
Transforming Social Work Practice. Postmodern Critical Perspectives. London, Routledge
Fransson, Ola; Fryklund Björn (red. 2006), Migration och professioner i förändring. Malmö högskola
Fraser, Nancy (2003), Den radikala fantasin – mellan omfördelning och erkän- nande, Daidalos
Freire, Paulo (1972), Pedagogik för förtryckta. Stockholm, Gummesson Friberg Torbjörn (2009), Ett exempel på relationen mellan professionella
subjekt och politiska processer. Papper till profession konferens i Malmö, 17 – 18 september 2009
Friedman, Jonathan (1994), Cultural Identity & Global Process. London, Sage Publications
Gegner Harald (2009), Förhandsbedömningar i barnavårdsärenden – Tre kvan- titativa studier med födjupning- Lund, FoU Skåne. Skriftserie 2009:5 Gustavsson, Bernt (2009), Utbildningens förändrade villkor. Nya perspektiv
på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm, Liber
Hacking, Ian (2004), Socialkonstruktion av vad? Stockholm, Thales
Hartman, Thérèse (2009), Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education No 123. Uppsala, Uppsala Universitet
Hedblom, Agneta (2004), Aktiveringspolitikens Janusansikte. En studie av Differentiering, Inklusion och Marginalisering. Lund, Dissertations in Social Work
Hedin, Ulla Carin; Månsson, Sven-Axel, Tikkanen Ronny (2008), När man måste säga ifrån: om kritik och whistleblowing i offentliga organisationer. Stockholm, Natur och Kultur
Hellertz, Pia (2005), Vad behöver socialarbetare kunna? – Reflexioner utifrån ett köns- och lärande perspektiv. I Empiri, evidens, empati: nordiska röster om kunskapsutveckling i socialt arbete. Redaktör Synnöve Ljunggren Köpenhamn: Nordisk ministerråd
Hylland Eriksen, Thomas (2002), Kulturterrorismen. En uppgörelse med tanken om kulturell renhet. Norge, Nya Doxa
- (1993), Etnicitet och Nationalism. Nora, Bokförlaget Nya Doxa
Högskoleverket (2009) Utvärdering av socionomutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Stockholm, Rapport 2009:36 R
Illman, Ruth & Nynäs, Peter (2005), Kultur, människa, möte. Ett humanistiskt perspektiv. Lund, Studentlitteratur
Juul Rasmussen, Tina (2003), ”I er hjerteblodet!” Köpenhamn, Socialrådgive- ren 13, 2003
Kalman Hildur (2006) Kunskap i samhälle. I Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer och användning. Blom, Björn; Morén Stefan; Nygren Lennart. Stockholm, Natur och kultur
Kamali, Masoud (1997), Distorted Integration. Clientization of Immigrants in Sweden. Uppsala, Centre for Multiethnic Research. Uppsala University -- (2002), Kulturkompetens i socialt arbete. Om socialarbetarens och klientens
kulturella bakgrund. Stockholm, Carlssons bokförlag
Kincheloe, Joe L. och Steinberg, Shirley R. (1997), Changing Multiculturalism. Buckingham and Bristol, USA, Open University Press
Kvale Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Student- litteratur
Kymlicka, Will (1998), Mångkulturellt medborgarskap. Falun, Bokförlaget Nya Doxa
Ljungberg, Caroline (2005), Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? ITUF: Linköpings universitet. IMER: Malmö högskola
Lundström, Tommy; Sunesson, Sune (2000, 2006), ”Socialt arbete utförs i organisationer”. I Meeuwisse; Sunesson; Swärd, Socialt arbete, en grundbok. Andra upplagan. Stockholm, Natur och Kultur
Lönnback, Eva Britt och Manoti, Anette (2007), Med forskande ögon på tvär- kulturellt socialt arbete. FOU, Stockholms stad U-serien nr 4
Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (red: 2002), Perspektiv på sociala problem. Stockholm, Natur och Kultur
Meeuwisse, Anna; Sunesson, Sune; Swärd, Hans (2006), Socialt arbete. en grundbok. Stockholm, Natur och Kultur
Molander, Bengt (1996), Kunskap i handling. Göteborg, Daidalos
Molina, Irene (2001), ”Den rasifierade staden”. I Den delade staden (red. Lena Magnusson), Umeå, Boréa bokförlag
Moller Okin, Susan (2002), Mångkulturalism – kvinnor i kläm? Göteborg, Daidalos
Payne, Malcolm (2002), Modern teoribildning i socialt arbete. Svenska utgåvan. Stockholm, Natur och Kultur
Pease, Bob; Fook, Jan (1999) Transforming Social Work Practice. Postmodern Critical Perspectives. London, Rotledge
Pérez, Enrique (2009), ”En kritisk granskning av det mångkulturella perspektivet i socialt arbete” i Kunskap, behov och nya kompetenser. Professioner i förhandling. Fransson, Ola & Jonnergård, Karin (red: 2009). Stockholm, Santérus Academic Press
-- (2009), ”Ett nödvändigt arbete i ett segregerat samhälle” i Nya möten. Om kulturella brobyggare i Malmö. Malmö stad, avdelning för integration och arbetsmarknad
-- (2006), ”Det lokala utvecklingsarbetet mellan den mångkulturella politikens retorik och praktik”. Utredningen om makt, integration och strukturell dis- kriminering. Statens offentliga utredningar. SOU 2006:73
Rasmusson Bodil & Svensson Kerstin (2008), Beprövad erfarenhet vid förhands- bedömningar i barnavårdsärenden. Lund, FoU Skåne. Skriftserie 2008:5 Roth, Hans Ingvar (1996), Mångfaldens gränser. Stockholm, Bokförlaget Arena Rönnqvist, Sofia (2008), Från diversity till mångfaldsplaner?: om mångfaldsi-
déns spridning i Sverige och Malmö stad. Lund Studies in economic history 1400 – 4810; 48
Salonen, Tapio och Ulmestig, Rickard (2004), Nedersta trappsteget. En studie om kommunal aktivering. Rapportserie i socialt arbete Nr 1, 2004. Institu- tionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet
Schierenbeck, Isabell (2003), Bakom välfärdsstatens dörrar. Umeå, Boréa bok- förlag
Schlytter, Astrid (2004), Rätten att själv få välja. Lund, Studentlitteratur Schölin, Tobias (2008), Etnisk mångfald som organisationsidé. Chefs- och
personalpraktiker i äldreomsorgen. Malmö, Malmö studies in International Migration and Ethnic Relations No 7
Schön, Donald A. (1983), the Reflective Practitioner. How professionals think in action, London: Ashgate
-- (1987), Educating the Reflective Practitioner San Francisco Jossey-Bass Publishers
Sernhede, Ove (2002), “Alienation is My Nation. Hiphop och unga mäns utan- förskap” i Det nya Sverige. Stockholm, Ordfront förlag
-- (2009), Territoriell stigmatisering, ungas informella lärande och skolan i det postindustriella samhället. Utbildning & Demokrati, vol. 18, Nr 1
Sjögren, Annick (1993), Här går gränsen. Om integritet och kulturella mönster i Sverige och Medelhavsområdet. Stockholm, Arena
Skytte, Marianne (2007), Etniske minoritetsfamilier og socialt arbejde. Köpen- hamn, Hans Reitzels forlag
Skytte, Marianne och Montesino, Norma (2006), ”Kulturella perspektiv inom socialt arbete” I Meeuwisse, Anna; Sunesson, Sune; Swärd, Hans, Socialt arbete, en grundbok. Andra upplagan. Stockholm, Natur och Kultur Socialstyrelsen (2006), Social Rapport
Socialstyrelsen (2004), Socialt arbete med barn och unga i utsatta positioner Socialtjänstförvaltningen och Spånga–Tensta Stadsdelsförvaltning. (2006),
Guldsitsen – om tillitsfulla relationer. Stockholms stad
SOU 2005: 56, Det blågula huset – strukturell diskrimineringa i Sverige. Stock- holm
SOU 2006:73, Den segregerande integrationen. Om social sammanhållning och dess hinder. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm
Steering Committee on Social Policy: The initial and further training of social workers taking into account their changing role. Co-ordinated research programme in the social field (1994–1995). Council of Europe, Strasbourg. Tryckt material
Stier, Jonas (2004), Kulturmöten. En introduktion till interkulturella studier. Lund, Studentlitteratur
Soydan, Haluk; Jergeby, Ulla; Olsson Erik; Harms-Ringdahl, Mari (1999), Socialt arbete med etniska minoriteter. En litteraturöversikt. Stockholm, Centrum för utvärdering av socialt arbete. Liber
Stockholms universitet (2009) Vem älskar imerforskning? En jubileumsskrift för CEIFO 2009
Svenska kommunförbundet (1996), Att möta det mångkulturella. Socialtjänsten och invandrarna. Göteborg, 16–17 april 1996
Södergran, Lena (2000), Svensk invandrarpolitik och integrationspolitik. En fråga om jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Umeå, Depart- ment of Sociology, Umeå University
Taylor, Charles (1994), Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Göteborg, Daidalos
Tilly, Charles (2000), Beständig ojämlikhet. Lund, Arkiv förlag
Westin, Charles (2004), ”Mångfald, nationell identitet och samhörighet.” I Kategorisering och Integration. Om föreställda identiteter i politik, forsk- ning, media och vardag. Statens Offentliga utredningar SOU 2004:48 Wikan, Unni (2005), En fråga om heder. Stockholm, Ordfront förlag
Wright Nielsen, Tatiana (2009), Viljen til at frigöra. En undersögelse af empo- werment i praksis. Lund Dissertations in Social Work. Lunds universitet, Socialhögskolan
Yural-Davis, Nira (2006), ”Risker med kulturalisering och multikulturalism” I Bortom etnicitet. Red. Mulinari, Diana och Räthhzel, Nora. Boréa bokförlag Ålund, Aleksandra (2002), ”Sociala problem i kulturell förklädnad.” I Per- spektiv på sociala problem. Meeuwisse, Anna och Swärd, Hans, Stockholm, Natur och Kultur
-- (1997), Multikultiungdom: kön, etnicitet, identitet. Lund, Studentlitteratur Österholm, Gunilla (2008), Att nå en bra bit men inte ända fram – om famil-
jerådslag i Söderhamn. I Att förändra socialt arbete. Forskare och praktiker om imnplementering. IMS Red. Maria Roselius & Knut Sundell. Stockholm, Gothia förlag