Det finns flera frågor som är relevanta att analysera och samman- fatta. Den första frågan som Margareta Bäck-Wiklund ställde var: Hur möter man de kunskapskrav som uppstår genom att människor med olika kulturella erfarenheter möts och tvingas att samarbeta? För den nya utbildningen fanns en tanke på att tillvarata studenter- nas kunskaper och livserfarenheter. I Malmös fall handlar det inte bara om kulturella skillnader mellan studenterna, utan också om klassfrågan, om ålder, om redan anskaffad arbetslivserfarenhet, eller om en akademisk bakgrund som studenterna redan hade när de kom till Malmö högskola.
En annan fråga som Edgren-Schori ställde var: Vilka pedago- giska färdigheter krävs av läraren för att på ett bra sätt möta dels den mångkulturella klassen och förmedla det mångkulturella per- spektivet? Det är svåra men relevanta frågor att diskutera. Min ambition är inte att kunna ge fullständiga svar, och jag vill lyfta fram olika spänningsmoment som finns.
I urvalsprocessen uppmanades studenterna att vara aktiva och bidra till ämnets utformning och till yrkesutövandet. Studenterna reagerade olika på den situationen och de som var aktiva drev ibland fram vissa frågor utifrån väldigt speciella personliga omständigheter (flyktingar), eller relaterade till personliga erfarenheter av frågor om genus, makt, feminism. De sistnämnda hade klara synpunkter när det gällde nödvändigheten av att använda sig av feministiska teorier i utbildningen. Enligt Dominelli:
In social work, feminist understandings of the public-private di- vide have been central to redefining social problems so as to: encourage women to see private troubles as public issues; involve women in collective action that improves their position; assist women in overcoming isolation and “learned helplessness”; and create alternative forms of practice that respond to women’s needs.139
Det finns en sprängkraft i att relatera det privata till det publika, och inte bara i förhållande till genus frågor, vilket flera studenter uppmanades till. Det kan uppstå ett spänningsmoment, å ena sidan mellan studenternas olika ställningstaganden inför frågor, å andra sidan mellan de studenter som tar mycket plats och andra studenter eller läraren. Det var flera av de intervjuade personerna som menade att det uppstod problem mellan studenterna. Iris påpekade också att studenterna hade olika värderingar, och enligt henne skulle läraren ha ingripit mer under diskussionerna. Men det är också en tillgång att ha olika och divergenta röster, eftersom olika infallsvinklar kan berika inlärningen (Hartman, 2009).
Här är det relevant att se kopplingar mellan de olika sorters kunskap som studenterna har. Kunskaperna studenterna uppma- nades dela med sig av är relaterade till deras livshistorier och hur deras bakgrund bidrar till en speciell form av kunskap och kom- petens. I ett akademiskt sammanhang blir det enligt Molander ”ett inre spänningsförhållande som måste bevaras i dialog och dialektisk rörelse”.140
När det gäller rekryteringen i Malmö räckte det inte med att ha invandrarbakgrund eller vara globetrotter, som en av de ansvariga lärarna förklarade. De blivande studenterna skulle också vara enga- gerade i sociala frågor.
I intervjusammanhanget fanns det en konkret fråga om det samhälleliga engagemanget. Många studenter lyfte fram sina enga- gemang i olika frivilligorganisationer, stora organisationer som Amnesty, Röda korset och Rädda barnen men också mindre jobb med kvinnofrågor eller andra föreningar. Det här engagemanget väcker frågor hos mig som är relaterade till undervisningssituation;
139 Dominelli Lena (2002) s 22 140 Molander Bengt (1996) s. 98.
Hur ska läraren göra för att kunna ge röst åt alla sorters uppfatt- ningar i klassrummet? Hur ska läraren uppmuntra att alla får göra sin röst hörd i klassrummet?
I lärosalen kan det bli en spänning mellan å ena sidan de olika typer av kunskap som studenterna besitter och å andra sidan den akademiska kunskapen. Läraren ska vara beredd att bygga sin före- läsning utifrån studenternas deltagande, men också vara engagerad i att upprätthålla en bra balansgång mellan vad studenterna säger och vad uppgiften handlar om. Hartman sammanfattar vad Penny Welch uppfattar som en feministisk pedagogik: ”Att sträva efter jämlika relationer i klassrummet. Att försöka få alla studenter att känna sig värdefulla som individer. Att använda studenternas erfa- renheter som en kunskapskälla.”141
Att bygga upp en föreläsning utifrån studenternas aktiva delta- gande och lyfta fram deras uppfattningar både till kurslitteraturen och olika teorier är ingen enkel uppgift. Detta ställer både krav på lärarens pedagogiska kompetens och kunskapsförråd. Frågan om pedagogik leder oss tillbaka i tiden till Paulo Freires Pedagogik för förtryckta (1972). Freire är kritisk till det han kallar för banktjäns- temannaläraren som ser sin egen roll som avskild från studenterna och sitt eget kunnande som normativt:
Medan bankutbildning förlamar och omöjliggör skapande kraft, utlöser problemformulerande undervisning en ständig demaske- ring av verkligheten. Den förra försöker bevara medvetenhetens
undertryckande, medan den senare strävar efter medvetenhetens framträdande och kritiska ingripande i verkligheten. Så snart
eleverna mer och mer ställs inför problem som är relaterade till dem själva i världen och med världen, kommer de att känna sig alltmer utmanade och alltmer tvingade att anta denna utma- ning.142 (Kursiv i originalet).
I motsats till bankutbildningen har en grupp pedagoger utvecklar en pedagogik som de kallar för ”connecting teaching”. Hartman förklarar begreppet på följande sätt: ”I ’connected teaching’ ser forskarlaget läraren som en barnmorska som förlöser studenten på latent kunskap. Läraren bör ’tänka högt’ med studenterna och på
141 Hartman Therese (2009) s. 35. 142 Freire Paulo (1972) s. 81.
det sättet få till stånd en gemensam tankeprocess, inte tala om ’hur det är.’143
Det är också viktigt att läraren sorterar ut vissa frågor som bör tas upp i andra kurser. Läraren bör sätta sig in i hela utbildningen. Detta ställer krav på samordning mellan olika kurser för att stu- denterna ska kunna se progressionen i utbildningen. Det räcker inte att ha ”en bra kurs” och göra det bra på egen hand utan läraren måste ta hänsyn till helheten. Att kunna ge studenterna olika veten- skapliga perspektiv under utbildningens gång är nödvändigt för att de ska utveckla ett eget tänkande (”Mångfald i högskolan”, SOU 2000:47). Det finns flera utredningar som pekar på vikten av att ha ett mångfaldigt vetenskapligt perspektiv. Flera perspektiv kan bidra till att utveckla ett kritiskt och självständigt tänkande.
I en klassammansättning där det finns en mångfald av studenter bör läraren sträva efter att vara flexibel under lektionen. En vanlig situation är att läraren planerar sin undervisning utifrån kurslitte- raturen och tänker ut sin roll i termer av att lära ut någonting. Det här arbetssättet har eskalerat med användandet av power point- pre- sentation enligt min uppfattning. Det finns en risk att man inte har tid för diskussioner eller andra inslag under undervisningen och att studenterna passiviseras under utbildningens gång. Med ett sådant arbetssätt är vi tillbaka till ”korvstoppning” som utbildningsmodell vilket leder till att vi uppmuntrar en väldigt instrumentell inlärnings- process hos studenterna.