Även om den som önskar en framtid inom vetenskapen skall betrakta arbetet som ett kall är avhandlingen inget livsverk. Det är istället en station på en tänkt vetenskaplig karriärbana, där avhandlingen är ett första steg. De intervjuade doktoranderna skriver samtliga sammanläggningsavhandlingar bestående av artiklar och en inledande kappa. De första artiklarna är sällan egenförfattade. Doktoranderna förväntas göra större del av artikelskrivandet först längre fram i utbildningen. Avhandlingen blir ett bevis på att de kan det vetenskapliga hand-laget. Samtidigt menar doktoranderna att det inte räcker med en avhandling om de önskar göra en vetenskaplig karriär. För att vara kvar på det vetenskapliga fältet krävs enligt de intervjuade doktoranderna en eller flera post doc, företrädesvis utomlands.
Ju finare och mer välrenommerade tidskrifter doktoranden lyckats publicera sina artiklar i ju bättre anses avhandlingen vara. Det är dock svårt att publicera sig
och det bekymrar dem något. Det är heller inte helt klart hur många artiklar som krävs och hur många av dem som måste vara publicerade eller accepterade för att få lov att disputera.
Peter: Förr i tiden så ansåg man väl att tre artiklar åtminstone var minimum, men det där har ändrats på grund av att det har blivit svårare och svårare att få saker publicerade också. Så att egentligen finns det väl ingen nedre gräns. /…/ om man disputerar på det man har gjort istället så blir det en helt annan sak. För då syns det verkligen vad man har gjort, kanske alla misslyckade experiment också /…/ Sedan kanske det inte har gett resultat i en artikel men ändå. Det finns ingenting som säger att man är sämre bara för att man inte har lyckas åstadkomma en artikel.
De intervjuade doktoranderna kan således inte svara på om det finns en regel, rekommendation eller förskrift om antalet artiklar för en avhandling. De menar dock att sista artikeln ofta har formen av en summering av projektet de håller på med och därför kanske aldrig kommer publiceras eftersom den inte självklart innehåller intressanta resultat. Doktoranderna återkommer till vikten av publicerbara data. Utan publicerbara resultat blir det inga artiklar och ingen avhandling. Ett publicerbart resultat bygger på en studie som ger ett positivt utfall, att det finns någon form av samband. Blir resultatet negativt är det svårt att publicera. Peter i citatet ovan menar att om forskarutbildningen verkligen var en utbildning borde det egentligen vara gott nog att skriva om alla de försök de gjort även om resultaten inte har samband som utfall. Doktoranderna beskriver handledaren som central i att hjälpa doktoranderna med några ”säkra” projekt som leder till publicering för att säkerställa en möjlig avhandling.
De intervjuade doktoranderna upplever att det finns hierarkier inom respektive verksamhetsfält där forskningens inriktning renderar olika status vilket i sin tur möjliggör olika typer av avhandlingar. Den med grundforskning sysselsatte forskaren har högre status än den som ägnar sig åt mer praktiskt tillämpad forskning.307 Detta hänger samman med vilka tidskrifter som anses vara extra meriterande att publicera sig i. De intervjuade doktoranderna återkommer till att tala om Nature och Science, de vetenskapliga tidskrifter som anses ha finast
renommé och högst impact-faktor inom ämnesområdet. För den med tillämpad forskning sysselsatte är det svårare att få en artikel accepterad i tidskrifter likt
Nature jämfört med den som ägnar sig åt grundforskning. Således upplevs vilken
typ av forskning doktoranderna ägnar sig åt få avgörande betydelse för vilken/-a tidskrifter artiklarna kan publiceras i och vilken status avhandlingen kan få. Samtidigt är det ytterst ovanligt, menar de intervjuade, att en doktorand på egen hand publicerar sig i så ansedda tidskrifter. Men genom att publicera sig i ”rätt” tidskrifter ackumulerar forskaren sitt vetenskapliga kapital och kan på så sätt söka ytterligare forskningsmedel. En avhandling med artiklar i välrenommerade tidskrifter antas ge andra förutsättningar för en akademisk karriär än den som inte har lyckats publicera sig på samma sätt. För att vara framgångsrik på fältet krävs enligt doktoranderna att forskaren publicerar mycket, är produktiv i sitt arbete men också att tidskriftens impact-faktor är hög. Det krävs således veten-skapligt kapital för att få ekonomiskt kapital som kan omvandlas till än mer vetenskapligt dito eller som Bourdieu uttrycker det, kapital föder kapital.308
Christian: Antingen kan man göra detta [forskarutbildningen] som ett jobb och då gör man sina fyra år och så hoppas man på att man får sina publikationer och så fine, eller så blir det en livsstil och det är nog lätt att man hamnar där. Det är ju väldigt mycket frihet men samtidigt har man ju ett väldigt ansvar. Om du inte gör ditt jobb så är det du som får ta smällen sedan när du inte har en avhandling som ser vettig ut. Om man då har ambitionen att det skall bli bra så sätter man rätt så höga krav på sig själv och det gör att den här tillvaron blir väldigt mycket upp och ner.
Som citatet ovan illustrerar finns det en föreställning bland doktoranderna om två typer av avhandlingar, dels den som leder till en vidare akademisk karriär och dels den som leder bort från akademin. Den senare är möjlig att skriva genom att arbeta 40 timmar i veckan och betraktas som ett körkort. En sådan avhandling upplever doktoranderna inte räcker om de vill göra vetenskaplig karriär. För en fortsatt vetenskaplig bana krävs arbete långt mer än veckans 40 timmar och att arbetet betraktas som ett kall. Kallet manifesteras bland annat genom många långa arbetade timmar. Här blir avhandlingen ett gesällbrev för fortsatt verksam-het inom skrået. För doktoranderna framställs de två typerna av avhandlingar
308 Bourdieu, 2004, s. 56. Ziman beskriver samma fenomen som ”the Matthew effect” där de som redan har tenderar att få mer, Ziman, s. 35 f.
som individuella val. Att omständigheter runt om sätter olika villkor för doktoranderna lyfts inte som en problematik. Eventuella tillkortakommanden eller misslyckanden kopplas till individen snarare än till strukturellt betingade orsaker.309