Hur vi ser på världen har betydelse för hur vi som forskare angriper vårt studieobjekt. Min kunskapsteoretiska ståndpunkt knyter an till Layders adaptiva teori, där den inre subjektiva sociala interaktionen är central men där också det faktum att denna interaktion alltid äger rum i ett större socialt sammanhang uppmärksammas.206 Utgångspunkten är ett försök att förena tanken att delar i det sociala livet måste förklaras i termer av aktörens meningsskapande och
203 Jag genomförde också en enkätundersökning som skickades ut till samtliga aktiva doktorander vid Göteborgs universitet vårterminen 2006. Avhandlingen kommer dock inte att belysa dessa data då det vid undersökningstillfället var mycket svårt att fastställa doktorandpopulationen och därmed också att göra en tillförlitlig bortfallsanalys. Erfarenheterna av detta arbete kom sedan dock till gagn när enheten för analys och utvärdering genomfört sina enkäter till doktorander och disputerade där jag suttit med i referensgruppen. Viktigt att poängtera är också att jag inte valde att göra deltagande observationer i de miljöer där jag intervjuade doktorander eftersom jag inte ville röja deras identitet. Jag har däremot haft förmånen att vara med vid olika typer och former av seminarier i verksamheten på annat sätt vilket gett mig inblick i den vetenskapliga verksamheten och hur den kan gå till. Denna kunskap har legat till grund för mitt analysarbete. Det har varit ett sätt att vaska fram olika situationer och utgjorde ett viktigt material för intervjufrågorna.
204 Lars Sannerstedt, avdelningsdirektör för omvärldsanalys, planering och uppföljning och Eva Darnell, avdelningsdirektör på universitetsledningens kansli för information rörande vissa sakfrågor gällande forskarutbildningens form och funktion. Därtill har intervju gjorts med Göteborgs universitets doktorandkommitté. Jag har också haft kontakt med Helen Dryler på HSV gällande undersökningar som HSV genomfört av doktorandpopulationen.
som HSV genomfört av doktorandpopulationen.
205 J Sidiropoulos & D Berlin, Göteborgsdoktorer 2011: Arbetssituation och syn på forskarutbildningen bland disputerade från
Göteborgs universitet, Göteborgs universitet, Göteborg, 2013, hämtad 26 april 2014, <http://www.analys.gf.gu.se/digitalAssets/1458/1458253_rapport2013-06-goteborgsdoktorer.pdf>, och Göteborgs universitet, Göteborgsdoktorander 2011/2012, 2013, hämtad 20 januari 2013, <http://www.analys.gf.gu.se/utvardering-och-utredning/>.
För denna studie har specifika körningar efterfrågats och tillhandhållits av enheten för analys och utvärdering vid Göteborgs universitet.
subjektiva förståelse med det faktum att andra aspekter av det sociala livet måste förklaras i mer ”objektiva” vetenskapliga termer. Med detta menar Layder att sociala fenomen som strukturer och processer inte skall förväxlas med direkt mänskligt beteende och agerande trots att de direkt bidrar till fenomenen. Fenomen som klass och maktstrukturer kan vara svåra att empiriskt observera och mäta men effekten av dem går att spåra. Genom detta sätt att uppfatta världen omfattas både subjektiva och objektiva aspekter. Den subjektiva upplevelsen och det kontextuella sammanhanget och en blandning av dem blir då möjlig att studera i en och samma studie. I denna studie försöker jag via doktorandernas individuella berättelser samtidigt säga något om det fält de befinner sig på. Layder menar att forskningsprocessen hela tiden pendlar mellan induktion och deduktion, det subjektiva och objektiva, den generella teorin och den grundade. Samverkan dem emellan skapar en större förståelse för de fenomen vi vill studera. Genom att endast fokusera på det ena missar vi relationen mellan agenten och strukturen och hur de påverkar och inverkar på varandra.
Avhandlingens huvudsakliga empiri är de 15 intervjuer med doktorander som kommit halvvägs eller precis avslutat sina doktorandstudier vid Göteborgs universitet.207 Intervjuerna har varat mellan en och två timmar. Samtliga inter-vjuer har transkriberats ordagrant och har därefter kodats genom att centrala begrepp och ord lyfts fram. Därefter har dessa begrepp och ord analyserats och begreppsliggjorts i relation till det teoretiska ramverket. Resultatet har blivit ett antal så kallade teoretiska koder som tillsammans med Bourdieus begrepps-apparat lett fram till avhandlingens slutsatser. Angreppssättet hämtar sin in-spiration från Grounded Theory trots att avhandlingens ansats är teorianknuten vilket inte förespråkas enligt grounded theory.208 Enligt Grounded Theory skall forskaren närma sig sina data helt förutsättningslöst. Forskaren skall inte ha med sig någon teoretisk förförståelse in i analysen. Ur empirin skall sedan teoretiska begrepp växa fram. Ingen forskare står dock som tabula rasa inför sitt studieobjekt. Genom hur vi väljer att betrakta världen, vad vi anser är möjligt att studera och iaktta så har vi redan skapat ramar för vår undersökning.
207 Exakt tidpunkt för intervjuernas genomförande redogörs inte för här. Detta för att försvåra identifieringen av doktoranderna.
208 B Glaser & AL Strauss, The discovery of grounded theory: Strategies for qualitative research, Aldine De Gruyer, New York, 1999.
Avhandlingen använder således ”metoden” Grounded Theory men inte dess teoretiska antagande.
Layder menar att de stora systemteorierna – de som Merton kallade middle-range
theory209 och Grounded Theory står som varandras motsatser och att båda inbegriper avsevärda problem. Det handlar om middle-range-teoriernas faiblesse för hypo-tesprövning, där något förenklat empirin är till för att bekräfta teorin. I denna ansats får empirin inget värde i sig. Grounded Theory utgår från det motsatta, att empirin skall skapa teori och att forskaren skall analysera materialet helt öppet, vilket Layder menar är en omöjlighet. Det adaptiva förhållningssättet försöker istället kombinera teoretiska antaganden och idéer som ”leder” forskaren samtidigt som det, i Grounded Theory-anda, ska finnas en öppenhet inför teorigenerering genom analys av empirisk data. Den adaptiva teorin försöker därmed spåra ömsesidiga influenser och sammanlänkningar mellan människors sociala aktiviteter och de platser där aktiviteterna utspelas, det vill säga deras bredare sociala miljö.210 Layders resonemang kring teori och empiri stämmer väl överens med mitt eget förhållningssätt och genom det adaptiva förhållningssättet blir det möjligt att föra samman både de stora teorierna (systemteorier) och de små hämtade från empirin. Bourdieu har fungerat som en utgångspunkt i arbetet. Hans teori har ringat in en problematik som jag varit intresserad av, nämligen doktorandens position på det vetenskapliga fältet. Det har dock hela tiden varit viktigt att vara uppmärksam på nyanser i materialet, det vill säga att behålla en öppenhet inför hur empirin kan tolkas på annat sätt.
Bourdieu har blivit kritiserad för att vara alltför deterministisk i sin ansats. Vissa menar att det inte finns någon möjlighet till handlande hos aktörerna i hans analyser.211 Margaret Archer menar exempelvis att hans terminologi saknar länken mellan individ och struktur. Hon menar att det krävs något mer i analysen för att komma åt relationen mellan aktör och struktur och inte bara strukturens inverkan på individen. Hon tillför också ”the internal conversation” där hon menar att individen också kan påverka strukturerna i större utsträckning än vad
209 Vilket skulle fungera som en kompromiss mellan generella teorier och teorilös empiri.
210 Layder, s. 16 ff.
211 Se till exempel vidare E Lundin, Motstånd och kreativitet: George Herbert Meads bidrag till aktör-strukturdebatten, B Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm, 2004, s. 57 ff. och B Fowler, Pierre Bourdieu and cultural theory: Critical
Bourdieu möjliggör genom sina begrepp. Archer menar att aktörerna inte bara skall betraktas som ”offer” vilket hon tycker att Bourdieu lätt hemfaller åt. 212
Hon menar vidare att Bourdieus habitusbegrepp inte räcker till för att överbrygga glappet mellan individ och struktur och hur dessa påverkar varandra. Jag menar att Archer och Bourdieu ställt olika frågor. Bourdieu försöker förstå varför systemet ständigt tycks återföda sig självt medan Archer ställer sig frågan om hur och på vilket sätt en förändring är möjlig trots strukturernas verkan.213 I Bourdieus arbeten finns det sällan en specifik definition kring begreppen, de är istället levande och förändras över tid genom hans arbeten. Bourdieu, så som jag läser honom, är ganska pragmatisk. Begreppen är verktyg som skall hjälpa forskaren att rikta sökljuset, men de skall inte heller sätta skygglappar så att inget annat går att se än det som passar in i den teoretiska ramen. Om begreppen fungerar eller inte är alltid en empirisk fråga. Det är empirin som skall fylla begreppen, inte begreppen som skall fylla empirin. Att förena Bourdieu med den adaptiva ansatsen kräver därför en medvetenhet om de risker som är förenade med generella teorier. Teorin är förförisk då begreppen är öppna för tolkning och lockar till att förklara hela mänsklighetens handlande, vilket i sig är en orimlighet. Som Layder påtalat riskerar betydelsen av begrepp och koncept att oavsiktligt förändra betydelse om de rycks loss från sin vidare teoretiska kontext. Resultatet blir då att empirin snarast får till uppgift att bekräfta teorin.214
Forskningsprocessen blir följaktligen en balansakt mellan analyser med givna teoretiska ramar och ett kritiskt teorigenererande förhållningssätt.