Det har skett flera förändringar av forskarutbildningen sedan den förändrade examensordningen från 1969, så som finansieringskrav vid antagning och införandet av individuella studieplaner som nämnts ovan.78 Det har dock visat sig att de politiska påbuden inte alltid får de avsedda konsekvenserna. Jennie Haraldsson visar i sin avhandling att när politiska påbud om forskarutbildning-ens förändring förs in i den akademiska verksamheten så sker en översättning baserad på den interna logik som driver de olika verksamheterna.79 Det har således varit svårt att förutse hur reformen faller ut eftersom reformen endast formaliserat dess ramar. Institutionerna och fakulteterna har själva fått fylla utbildningen med innehåll. Det är följaktligen öppet för tolkning vilken tonvikt som läggs på forskarkompetens och vilken roll själva avhandlingen spelar.80
Forskarutbildningsutredningen från 2004 vittnar om en önskad koncentration kring forskarkompetens och ytterligare en uppstramning av utbildningen från statsmaktens sida.81 Utredningen drogs dock tillbaka men Haraldssons avhand-ling visar att tankegångar likt dem från utredningen finns parallellt med mer traditionella värderingar inom forskarutbildningen.82
Politiken har strävat efter en större standardisering av forskarutbildningen genom den senaste reformen. Det har inneburit nya parametrar som underlättar mätbarhet och som haft till syfte att tydliggöra rättigheter och skyldigheter. Det
78 En annan skillnad är att styrningen gått från att vara detaljstyrd till att bli resultatstyrd.
79 Haraldsson.
80 I en inte så omfattande studie av handledare inom teologi framkommer det att styrdokumentens formuleringar i mycket liten grad påverkar den konkreta utformningen av forskarutbildning och handledarskap. Handledarnas principiella inställning till doktoranders insocialisering i olika forskningssammanhang uppvisar stor variation mellan olika individer. Studien visar att det primärt är andra faktorer än styrdokumenten som påverkar forskarutbildningens faktiska utformning. De för studien intervjuade handledarna upplevde att de ställts inför ett omöjligt uppdrag: utbildningens breddade innehåll med krav om till exempel ökad internationalisering, går helt enkelt inte att harmonisera med den effektiviserade tidsramen. T Hägerland, ‘Mot ett okänt mål: Humanistisk forskarhandledning och doktoranders deltagande i forskningsdebatten’, Högre Utbildning, vol. 1, nr. 2, 2011, ss. 89-100.
81 JE Degerblad & O Edqvist, ‘Forskarutbildningen i ett forskningspolitiskt perspektiv’, i Forskarutbildnings-utredningen (red.), En ny doktorsutbildning: Kraftsamling för excellens och tillväxt, Fritzes, Stockholm, 2004, ss. 403-417.
går att förstå som en skolifiering av den högre utbildningen. Samtidigt har frågan om anställning vilket liknar forskarutbildningen vid ett arbete också varit en viktig och drivande fråga. Det har lett till en mer byråkratiskt formad utbildning i linje med den amerikanska där forskarutbildningen ses som en yrkesutbildning för att bli forskare. Statsmaktens intentioner har varit att göra utbildningen mer enhetlig genom att tydliggöra det som krävs för att bli forskare samt göra det mätbart.
Med införandet av individuella studieplaner och ordnade finansieringsformer har forskarutbildningen allt mer kommit att likna ett ”vanligt” lönearbete; arbetet sker inom ramen för sociala relationer och kan hänföras till ”nödvändighetens sfär”.83 Denna förändring har också medfört nya normer eller värderingar. Denna nya värdegrund, som både syns i universitetens officiella material och de interna handledarutbildningarna, går enligt Hasselberg, att förstå som grundade i tanken om ett kontrakt.84 Hon beskriver den förändrade forskarutbildningen och synen på handledning som en glidning från grundad på en gåvologik till ett kontraktstänkande.
Hasselberg menar att problematiken grundar sig i att båda logiker, gåvan och kontraktet, finns i forskarutbildningen men att interaktionssättet och organisationsformen skiljer sig åt dem emellan. Kontraktet bygger på marknads-tänkande och gåvan på nätverkstanken. Nätverksrelationen är varaktig och har som syfte att hela tiden återskapa relationen, medan marknadsrelationen är instrumentell och övergående till sin karaktär. Det tydligaste uttrycket för kontraktet i den ”nya” forskarutbildningen är enligt Hasselberg de individuella studieplanerna. Det är ett kontrakt med syfte att förtydliga handledar- och doktorandrelation vilket också gör det möjligt att använda sanktioner om åtaganden och skyldigheter inte uppfylls.85 På så sätt kan en doktorandtjänst dras in eller en handledare bytas ut om de inte uppfyllt det som förväntas av kontraktet. Samtidigt jämförs fortfarande förhållandet mellan handledare och doktorand många gånger som relationen mellan en mästare och lärling som
83 JC Karlsson, Begreppet arbete: Definitioner, ideologier och sociala former, Diss, Arkiv, Lund, 1986.
84 Y Hasselberg, ‘Kontraktet och gåvan: Vad pengar faktiskt gör med forskarutbildningen’, Glänta, nr. 1-2, 2005a, ss. 77-81.
traditionellt präglats av en gåvologik. Enligt detta synsätt lär sig doktoranden forska genom att iaktta och sedan försöka imitera.86 Enligt gåvologiken kommer doktoranden genom att reproducera handledarens syn och värderingar förstärka handledarens vetenskapliga och sociala ställning. I gengäld får doktoranden både tid och stöd i sitt arbete. Lojaliteten stärks ytterligare om handledaren också hjälper doktoranden utanför arbetstid. Relationer grundar sig således på per-sonligt förtroende och regleras därigenom, enligt Hasselberg, av gåvologiken vilket innebär plikten att ge, plikten att ta emot och plikten att återgälda. Problematiken ligger i att gåvan inte skiljer mellan privat och professionell relation vilket kontraktet gör. Det går inte att avsäga sig en gengåva genom att hänvisa till att det spiller över till den privata sfären, vilket det gör enligt kontraktets logik.
Avhandlingsskrivandet blir enligt kontraktslogiken som vilket annat arbete som helst och därmed blir uppdelningen mellan privatliv och arbetsliv tydligare.87 Det medför också, menar Hasselberg, en tanke om att när anställningen är slut är uppdraget slutfört och avhandlingen klar.88 Hennes poäng är inte att det handlar om en generell övergång i praxis utan att det istället handlar om en latent kon-flikt mellan kontraktet och gåvan som är inbyggd i den nya forskarutbildningen.89
Denna inneboende konflikt mellan att betrakta forskarutbildningen som en ut-bildning eller som ett arbete aktualiseras vid de tillfällen då det tillstöter problem, som till exempel om de fyra åren är förbrukade men avhandlingen inte är klar. Om en avhandling håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet är en bedömnings-fråga och faller utanför kontraktstanken. När tiden är förbrukad innebär det inte per automatik att avhandlingen är god nog för disputation.90 En avhandlings kvalitet bestäms genom en social förhandlingsprocess och står inte avtalat i den individuella studieplanen. Därtill är utbildningens mål tvådelat, dels akademins egna som handlar om en kulturell reproduktion av fältet och dels den politiska
86 Hasselberg, 2005a; L Gerholm & T Gerholm, Doktorshatten: En studie av forskarutbildningen inom sex discipliner vid
Stockholms universitet, Carlsson, Stockholm, 1992.
87 Det vetenskapliga arbetet går från att betraktas som ett kall till att ses som en fortlöpande sysselsättning i produktionen av varor och tjänster mot ersättning likt Robert Dubins definition återgiven i Karlsson, 1986, s. 45.
88 Hasselberg poängterar dock att det är en idealtyp som hon skisserat och att det säkert också i det gamla systemet fanns gåvobaserad likväl som kontraktshandledning. Hasselberg, 2005a.
89 En konflikt Kvale beskrivit genom distinktion mellan en pragmatisk och en byråkratisk forskarutbildning ovan.
som handlar om att få en effektivare forskarutbildning.91 Det kan till en början tyckas att dessa mål borde vara förenliga, men de har olika syften. Politiken talar om att få fler forskarutbildade ut i näringsliv och samhälle och förespråkar därför effektivitet. De nydisputerade skall snabbt ut ur kunskapsfabriken och bringa nytta i samhället genom att bidra till dess ekonomiska tillväxt. Men att få en examen är inte samma sak som att bli doktor i akademisk mening.92 Där handlar det om att reproducera det egna fältet med alla krav som det innebär.
De här förändringarna går att förstå som konsekvenser av att New Public Management-tanken fått allt större betydelse på det vetenskapliga fältet. Införandet av kvantifierbara och mätbara mål har blivit legio inom offentlig och statlig verksamhet, så också i akademin.93 Kvantifieringen av kvalitetsbegreppet sker på bred front inom akademin, där till exempel antalet publikationer i fram-stående tidskrifter blivit allt viktigare instrument för överlevnad inom akademin.94 Det finns dock mycket som inte låter sig kvantifieras på det vetenskapliga fältet och i forskarutbildningen, utan som snarare bygger på be-dömningar.95 Är det god eller mindre god vetenskap, är handledningen bra eller dålig, gör doktoranden några framsteg i sitt skrivande och så vidare. Det para-doxala är att det finns risk för att det kvantifierbara blir grunden i det norm-system som den nya forskarutbildningen bidrar med. Tidigare forskning har till exempel visat att hur effektiv handledningen är, mätt i kortare genom-strömningstider, har kommit att bli normen för hur god den anses vara.96 Detta kan sägas vara uttryck för en generell diskurs kring nytta och mätbarhet där kvalitet blivit synonymt med kvantitet.97 Det är således inte bara universiteten
91 Enligt Haraldsson problematiseras utbildningen i forskarutbildningsreformen utifrån målet om en effektivare utbildning.
92 Bendix Petersen; Hasselberg, 2005a.
93 Se vidare H Hasselblad, E Bejerot & RÅ Gustafsson, Bortom new public management: Institutionell transformation i
svensk sjukvård, Academia Adacta, Lund, 2008. Haraldsson finner i sin studie att tanken om den effektiva
forskarutbildningen går som en röd tråd genom reformen från 1998.
94 Se vidare till exempel M Cavallin & S Lindblad, Världsmästerskap i vetenskap? En granskning av internationella
rankinglistor och deras sätt att hantera kvalitet hos universitet, Göteborgs universitet, Göteborg, 2006; M Hansen & S
Lindblad, Svensk utbildningsvetenskaplig forskning: Om forskningskommunikation och publicerings-mönster vid tre lärosäten, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2010, och/eller Liedman, 2011.
95 Vilket också Sandstedts & Stigmars enkätundersökning till ansvariga för forskarutbildningen visat, se vidare Sandstedt & Stigmar.
96 Hasselberg, 2005a; Bendix Petersen; Boud & Lee (red.).
97 Liedman, 2011, diskuterar bland annat pseudokvantiteter i offentlig verksamhet och framförallt i relation till skolan och utbildningssystemet.
som är utsatta för detta tryck. Målet för politiken har blivit att göra organisationerna mer transparanta och i förlängningen också mer styrbara genom New Public Management. Målet är att göra offentliga organisationer mer effektiva och därigenom mindre kostsamma. Hasselberg befarar att det kommer leda till en deprofessionalisering av akademin där kunskapsproduktionen mark-nadsanpassas och professionen inte längre har kunskapsmonopol, det som tidigare beskrivits som en glidning från Mode 1 mot Mode 2. Det finns andra undersökningar som drar liknande slutsatser även om de inte talar om deprofessionalisering, utan i termer av en marknadisering av akademin.98