Avsaknad av representation och inifrånperspektiv

Det har aldrig varit ett vanligt avsnitt där det är typ en vanlig muslimsk familj som inte har haft nån koppling till terrorism. Varje gång islam kommer upp

så är det alltid om terrorism och…bombdåd och sånt där…när människor dör. Det är synd att se… (Mina EIS3)

I ungdomarnas tal uttrycks en upplevd avsaknad av representation, inifrånper-spektiv och levd kunskap i framför allt redaktionella medier (undertema 2.2). Ofta framförs frustration över att inte känna sig representerad i de etablerade medierna, eller en känsla av att innehållet inte berör den egna vardagen eller verkligheten. Delar av detta tema handlar lika mycket, eller i vissa fall mer, om etnicitet och ålder och generation, än om religion. Kritiken mot, och erfa-renheterna av, att stå främmande inför de etablerade mediernas form och in-nehåll aktualiseras genom hållningen att nyhetsrapporteringen inte riktar sig till unga som grupp, eller att man som muslim eller icke-etnisk svensk har svårt att identifiera sig med eller relatera till de bilder eller karaktärer som syns och hörs i denna typ av medier:

Alltså jag känner typ inte att så många i min grupp får ta plats i tidningar, i…de etablerade medierna och det är ju oftast dom som människor vänder sig till för att få nyheter och för att få lära sig saker...om samhället”. (Noor EIS2)

Den upplevda bristen på representation hänger ihop med ovan nämnda kritik mot vi och dom-mönstret som bland annat uttrycktes av Reza och Noor i före-gående avsnitt. Ayisha lyfter i sin elevtext fram avsaknaden av representation i nyhetsrapporteringen, liksom en irritation över hur västerländska nyheter do-minerar i samma medier: ”Och samtidigt går det inte att läsa igenom Afton-bladet för att dom fokuserar mest på det som händer här i väst än i öst, vilket gör att jag hellre går till sociala medier och läser om de som händer i öst.”(AyishaETS). Även Jenna lyfter i en elevtext upp hur hon genom Tumblr102 får kunskap om ”bra saker” som händer i andra delar av världen och hur hon använder plattformen som ett komplement till lokaltidningens tendens att bara fokusera på de ”dåliga” nyheterna (se även avsnitt 6.4.1). Noor tar upp hur Twitter för henne fungerar som den källa till kunskap hon upplever att hon saknar i ”nyheterna” – och i skolan:

Till exempel, det här med slavhandeln i Libyen. Det fick jag reda på genom Twitter. Jag hade inte hört någon snacka om det i skolan, jag hade inte hört det på nyheterna i tidningarna…och då hade det ändå pågått jättelänge. (FS2b)

Kritiken mot brist på inifrånperspektiv och representation i etablerade medier innehåller även hållningen att dessa medier “borde veta bättre” när det kom-mer till kunskap om religion, vilket också utgör den övergripande rubriken för detta kapitel:

102 Tumblr är en amerikansk webbaserad bloggplattform som grundades 2007 där användarna kan publicera innehåll och material i form av bilder och länkar i en särskild blogg.

På Instagram och Twitter, där är det mer ”folk” som kommenterar, ”Kolla på det här, nån har blivit halshuggen och…” Och då tar jag det inte lika seriöst för det är inte lika…det är bara vanliga människor som tar ut sin vilja men…de trovärdiga källorna, då läser jag vad de skriver och…jag tycker att de borde veta bättre. (Livia FY2) 103

I nedanstående utdrag riktar Alice i den enskilda intervjun skrap kritik mot en upplevd brist på kunskap om religion och inifrånperspektiv hos utbildade journalister i etablerade nyhetsmedier:

Även när man tar avstamp i ett försvar av religion som ”det här är inte relig-ion” så kommer liksom inte grundstenarna fram. Till exempel...debatterna om att förbjuda slöja på arbetsplatser…de som yttrar sig, de är överhuvudta-get inte religiösa…inte för fem öre. Om man inte förstår grunden till att bära slöja tycker jag det är konstigt att ge sig in i debatten överhuvudtaget. Det blir…liksom de sekulariserade vita männen som syns… och skriver och de kan ju inte relatera till…Att kunna religion är svinviktigt. (Alice EIY1)

Utdraget illustrerar hållningen att vissa aspekter av religion upplevs dominera det offentliga samtalet om religion i de etablerade medierna – medan andra förblir outtalade eller oskrivna. Även om Alice uppmärksammar hur journa-lister ger sig in i debatten för att försvara eller problematisera religion, så ger hon uttryck för att de missar målet. ”Grundstenarna” som inte ”kommer fram” tolkar jag som de delar av religion som inte är kopplat till hur religion antingen blir subjekt eller objekt i politisk debatt (politiserad religion), och vi och dom eller religion som något annorlunda och onormalt. Uttalandet av Alice speglar den återkommande frustrationen över hur religion beskrivs, diskuteras och framställs av individer (journalister/filmskapare) som inte har någon person-lig, erfarenhetsbaserad kunskap eller inifrånperspektiv. Samtliga underteman i tema 2 (figur 4) fogas samman i följande utdrag från den enskilda intervjun med Klara:

Men jag tror väl att så här att…det finns en generell uppfattning om en ion. Och det är väl den som framställs, och om man inte är den del av relig-ionen… då kan ju inte du veta mer än..vad uppfattningen om den är...Och som religiös måste man ju då känna hela tiden att…”Ni förstår ju inte riktigt. Er bild av religion är den här uppfattningen. Ni förstår ju inte min uppfatt-ning”. (Klara EIS1)

Klaras och Alice uttalanden speglar hållningen att levd kunskap i form av in-ifrånperspektiv från vanliga människor och vardagliga händelser av flera del-tagande ungdomar upplevs som frånvarande, i framför allt etablerade nyhets-medier. Enligt Alice är orsaken till nyhetsmediernas tendens att inte fokusera

103 En utförligare analys kring ungdomarnas erfarenheter av och attityder till olika medier som trovärdiga källor i relation till varandra, presenteras i avsnitt 6.3.4.

på det som ”egentligen är religion” att vanliga människor sällan får komma till tals:

När det är en diskussion i media om religion så är det alltid två parter…det borde vara ”vanliga” människor som uttalar sig men det är det inte, då är det ärkebiskopen eller någon annan som har en given roll. (Alice EIY1)

Citatet illustrerar hur det som flera av ungdomarna betraktar, eller känner igen, som religion inte syns eller kommer fram i den mediala debatten (undertema 2.2). Vidare uttrycks en kritik mot att auktoriteter med makt får tolkningsfö-reträde och möjlighet att uttala sig, samtidigt som den levda, verklighetsnära och ”vanliga” religionen och personen inte syns. Vem eller vilka som får ta plats i det offentliga och mediala rummet diskuteras ofta och av många, just i relation till innehåll i etablerade nyhetsmedier.

Som alternativ till de förenklade framställningarna av framför allt islam och kristendom som ungdomarna oftast säger sig möta i traditionella nyhets-medier, film och tv-serier lyfts personliga, vardagliga berättelser på YouTube, i podcasts eller på bloggar. Sociala medier framstår här som ett komplement och som en resurs, vilket jag återkommer till i avsnitt 6.4.1.