Studiens forskningsdesign

5.1.1 En kvalitativ intervjustudie med abduktiv ansats

Eftersom avhandlingen handlar om att fördjupa förståelsen för ungdomarnas erfarenheter utifrån deras egna perspektiv är studiens design kvalitativ. Ty-piska kvalitativa kännetecken som förståelse, tolkning och abduktion har där-för varit ledande under hela processen. Teoretiskt och metodologiskt handlar abduktion om att förhålla sig öppen gentemot hantering och analys av det em-piriska materialet, samtidigt som tidigare studier och debatter bidragit med en viss teoretisk förförståelse (Alvesson & Sköldberg, 2017, s. 13). Jag har alltså, som också beskrivs i kapitel 4, undvikit att inte låsa den kontakten och hante-ringen av materialet vid en specifik teori. I stället har jag strävat efter att komma den studerade kontexten nära genom att ”inte dra in för mycket av annan barlast i analysen eller gömma sig bakom begrepp och teoretiska kok-böcker” (Osbeck, 2006, s. 41). Med risk för upprepning vill jag återigen be-tona hur de övergripande forskningsfrågorna under arbetet med resultat och analys aldrig varit konstanta. I stället har de utvecklats och förändrats i takt med att analysen fortskridit. Samtidigt har för stunden formulerade frågeställ-ningar varit nödvändiga för att inte tappa fokus eller drabbas av känslan ”vad är det jag letar efter?” (Braun & Clarke, 2006, s. 12). Den teoretiska förförstå-elsen bör i denna studie därmed betraktas som en medvetenhet om de premis-ser som ligger till grund för studien, snarare än som ett sökljus för att upptäcka saker i linje med en på förhand given teori. Studiens utformning pendlar

där-med mellan några givna teoretiskt färgade utgångspunkter och en flexibel, öp-pen design där nya perspektiv lyfts och intressanta trådar fångats upp alltef-tersom (Ryan & Bernard, 2003, s. 94).

5.1.2 Materialtriangulering som metod och design

Avhandlingens empiriska material består av 87 elevtexter, 7 fokusgruppsin-tervjuer och 14 enskilda infokusgruppsin-tervjuer med ungdomar från tre olika skolor i tre olika städer i Mälardalen. Forskningsfråga (1) Hur talar ungdomarna om

er-farenheter av religion i medier, skola och övriga sociala sammanhang? ligger

till grund för samtliga material. Det innebär att elevtexter, fokusgruppsinter-vjuer och enskilda interfokusgruppsinter-vjuer är sammanflätade genom så kallad

materialtri-angulering (Robson & McCartan, 2016, s. 171).

Figur 2. Studiens tre material

Genom att låta de tre intervjumetoderna följa på varandra öppnade en löpande analys av det insamlade empiriska materialet upp för nya ingångar och frågor. En initial analys av de insamlade elevtexterna var till exempel avgörande för att utforma frågor till de efterföljande fokusgruppsintervjuerna. På samma vis fungerade den initiala analysen av fokusgruppsintervjuerna som en guide till att skriva fram frågor till de enskilda intervjuerna (se nedan, tabell 3). Trian-guleringen bildar således i denna studie en enhet bestående av olika sekvenser. Designen kan liknas vid en kameras olika objektiv genom att de olika meto-derna hjälpt mig att se ungdomarnas erfarenheter utifrån flera olika vinklar och perspektiv.

I enighet med Creswell (2009) menar jag att en användning av varierade metoder och material i en kvalitativ studie ökar den vetenskapliga validiteten (Creswell, 2009, s. 191). Hur blir detta påstående giltigt i användningen av materialtriangulering som metodologisk design i föreliggande studie? För att få en fördjupad förståelse för ungdomarnas erfarenheter studerades dels hur de i intervjuerna berättar hur de i andra, tidigare situationer stött på eller sam-talat om religion. Dessa återberättade erfarenheter bidrar med en sorts kun-skap. Den andra sortens kunskap baseras på hur ungdomarna i fokusgrupps-intervjuer interagerade och talade om ett visst ämne tillsammans med varandra i den aktuella situationen.

De olika intervjusituationerna möjliggjorde även för deltagarna att uttrycka sig på varierade sätt. Exempelvis upplevde jag att det i texterna, och i de en-skilda intervjuerna, var lättare för ungdomarna att uttrycka sig mer rakt på sak, vilket också var min förhoppning och intention. Textskrivningen gav även till-fälle att i lugn och ro reflektera kring frågorna vilket var viktigt, såväl för ana-lys och resultat, som för konstruerandet av intervjufrågor till de uppföljande intervjuerna. I fokusgrupperna fick jag å andra sidan tillgång till interaktionen, dynamiken och spänningen mellan deltagarna när de pratade med varandra, vilket tillförde andra perspektiv (jfr Creswell, 2009, s. 191). De enskilda in-tervjuerna gav mig och deltagarna en chans att gå djupare i resonemangen. Ofta refererade ungdomarna tillbaka till något de sagt i en fokusgrupp eller skrivit i en elevtext och bad självmant om att få utveckla eller prata mer om det. De enskilda intervjuerna skapade på detta sätt utrymme för mer reflektion och eftertanke. Av dessa anledningar menar jag att materialtrianguleringen gav validitet åt studiens resultat. Nästan 90 ungdomar skrev elevtexter och majoriteten av de som deltog i enskilda intervjuer hade även skrivit texter och deltagit i fokusintervjuer. Trianguleringen gav därför också ungdomarna möj-lighet till reflektion under en längre period.

Initialt var tanken att elevtexter, fokusgruppsintervjuer och enskilda inter-vjuer skulle analyseras separat. Jag antog att separata analyser av de olika materialen skulle skapa ordning på struktur och upplägg och att även om samma teman ofta behandlades i de olika intervjumetoderna så skulle de olika materialen leverera skilda resultat (jfr Ambjörnsson, 2004). Allteftersom in-tervjuerna samlades in och analysen påbörjades insåg jag dock att jag var tvungen att tänka om. Det som var tänkt att behandlas som skilda enheter vi-sade sig ha allt för mycket gemensamt. Att föra samman materialgrupperna till en analysenhet var ett beslut som togs efter flera försök att behandla dem var och en för sig. De återkommande temana blev till slut det som fick mig att i den slutgiltiga tematiseringen göra en sammanslagning av de tre material-grupperna (för en beskrivning av den tematiska analysers olika steg, se avsnitt 5.3.1).72 För ökad transparens, och för att för att vara tydlig med var och när uttalandet har skett, redovisas dock alltid från vilken kontext ett citat är häm-tat. Min förhoppning är att framskrivningen av studiens resultat på detta vis bidrar till att läsaren känner sig trygg med vetskapen om varifrån citaten kom-mer – och därmed själv kan härleda och kritiskt följa argumentation och ana-lys.

Syftet med att använda olika metoder för insamlandet av det empiriska materialet har inte varit att jämföra huruvida ungdomarnas attityder till relig-ion förändras över tid. Jag är dock medveten om att de olika materialen sam-lades in vid olika tillfällen och att detta kan ha påverkat resultatet. Detta var

72 Till exempel återkom temat vi och dom i relation till erfarenheter av religion i medier, skola eller tillsammans med vänner och familj i både texter, fokusgruppsintervjuer och i enskilda intervjuer.

också en bidragande orsak till varför jag först ämnade behandla de olika materialen separat. Vid analysen stod det dock klart att ungdomarnas erfaren-heter och tal inte nämnvärt förändrades från textskrivningen i september 2017 till de enskilda intervjuerna som avslutades i maj 2018. Detta är naturligtvis intressant i sig, inte minst i relation till ämnet religionskunskap (se avsnitt 8.3.1).

Sammanfattningsvis användes elevtexterna för att i ett första skede under-söka var, när och med vem ungdomarna uttrycker att de stöter på frågor som rör religion i medier och övriga sociala sammanhang. Fokusintervjuerna och de enskilda intervjuerna användes sedan för att fånga deltagarnas reflektioner och förhållningssätt, antingen uttryckta som återberättade erfarenheter eller som direkt tal mellan ungdomarna i fokusintervjuerna. I stället för att ställas mot varandra, kompletterar och informerar metoderna varandra.