Med(ie)vetenhet som käll- och självkritik

Det är väl en av farorna med sociala medier att man skapar sin egen lilla ego-bubbla där allt man själv gillar, fastnar eller finns. (Emil EIS2)

I föregående avsnitt visade jag hur kritik mot ett vi och dom-mönster och en brist på representation i etablerade nyhetsmedier är ett starkt tema i det empi-riska materialet. I detta avsnitt vill jag rikta fokus mot hur ungdomarna också ger uttryck för kritik mot, och med(ie)vetenhet om, hur religion debatteras, diskuteras och framställs i sociala medier. I avsnitt 6.4 presenteras hur samtal om religion av ungdomarna upplevs som svårare i stora grupper på internet på grund av hat, kränkningar och ”tjafs”. Det här avsnittet handlar mer om hur ungdomarna identifierar risker med desinformation och filterbubblor på soci-ala medier, framför allt på Facebook och YouTube (undertema 2.3).

Public service-kanaler som SVT och etablerade, större tidningar som DN, SvD och Aftonbladet beskrivs av ungdomarna som mer källkritiskt trovärdiga än sociala medier. Förtroendet, eller källtilliten (Sundin & Haider, 2019)104 för

104 Sundin och Haider utformade ordet källtillit i syfte att visa på förmågor eller perspektiv som utöver ett ifrågasättande och problematiserande av källor, även innefattar en diskussion om varför vissa källor är mer trovärdiga och därför rimliga att ha tillit till. Källtillit är ingen teknisk fråga, utan i stället kopplad till allmänbildning och en grundläggande förståelse för hur kunskap och nyheter skapas och sprids. Källtillit ska dock inte förstås som ett okritiskt förhållningssätt till exempelvis medier, och bör förstås som ett komplement till det mer eta-blerade begreppet källkritik (Sundin & Haider, 2019).

vad dessa medier säger eller skriver uttrycks som stort. Det är till de etablerade medierna man vänder sig om man vill kolla källan och det är på dessa medier man litar (Sveningsson, 2015). Att hänvisa till auktoriteter som skolan eller till traditionella, etablerade nyhetsmedier är vanligt i talet om källkritik. Inte sällan används uttryck som “jag har fått lära mig”, jag har växt upp med”, “vi har lärt oss i skolan” när ämnet kommer på tal.

I flera intervjuer uttrycks hållningen att Sverige är ett land med trovärdiga medier jämfört med andra länder, liksom att redaktionella medier har utbil-dade journalister vilket stärker trovärdighet och tillit.105 När ungdomarna re-fererar till sociala medier gör de det ofta med ett källkritiskt tillägg, vilket exempelvis framgår i Ayishas elevtext:

Jag använder sociala medier (Instagram, Facebook), vilket inte är det bästa va-let, då Insta och Facebook är väldigt partiska, det händer att man inte får san-ningen. (Aysha ETS3)

Deskriptiva påståenden eller uttalanden som detta kanske inte säger så mycket om ungdomarnas med(ie)vetenhet när det kommer till att i praktiken förhålla sig kritisk till olika typer och aspekter av mediematerial. Allt eftersom inter-vjuerna fördjupades och materialet analyserades som helhet blev det dock tyd-ligt hur med(ie)vetenhet av ungdomarna görs i praktiken och inte bara i teorin. Något som illustreras i nedanstående utdrag från den enskilda intervjun med Klara (EIS1):

Klara: Jag var inne häromdagen och skulle visa min mamma Nordfronts

hemsida. Och jag tänker att om du som inte är så insatt går in och läser på den sidan – vad händer i ditt huvud då? Om du går in på Nordfront som om det är Aftonbladet? Då blir det ju lite…Och sidan är ju proffsigt gjord…och det är det jag menar, är du inte så…påläst och går in där, så ser det ju ut som en vanlig…nyhetssida med olika artiklar.

Anna: Men varför gick du in och visade din mamma?

Klara: Vi pratade om antisemitism och förintelseförnekare. Ehh… och då

tänkte jag väl på Nordfront och då visade jag först klipp från…YouTube och sen gick jag in på hemsidan och visade och…ja, men det är så här de skriver, liksom.

Anna: Vad sa din mamma då?

Klara: Ja, men hon tycker också att det är sjukt. Ja men verkligen. Ehh, ja

men hur de framställer människor från andra länder, liksom…vad var det de skrev…Ja men: Rumänsk man misshandlade vit barnsköterska. Det vara bara så här: Va? Det var så…

105 Kan jämföras med att förtroende för journalister i Sverige är högre än i många andra länder (44 %). Jämför med bl. a. Storbritannien 18 % och Ungern 14 % (Sundin & Haider, 2019, s. 4).

Jag tolkar Klaras sätt att resonera som en med(ie)vetenhet om hur desinform-ation om vissa grupper sprids på digitala plattformar, liksom om vilka proces-ser som ligger bakom. Uttalandet av Klara visar även hur analys och reflektion kring konsekvenser av att denna typ av information sprids till individer och grupper i samhället, aktualiseras i ungdomarnas tal. Med(ie)vetenhet som käll-kritik återspeglas i följande citat av Erik (EIS1):

Det här med skräddarsydd reklam…man får ju inte så många nya vyer och det tycker jag är… alltså det är ju väldigt viktigt och… det blir ju väldigt odemo-kratiskt för…det styr ju hela…media! Det är ju inte alls fri media då...

Uttalandena av Klara och Erik speglar hållningen att riktad reklam, filterbubb-lor och desinformation är något man ofta stöter på och är van vid att både förhålla sig till och diskutera.

I materialet uttrycks även en självkritik mot den egna förmågan och sårbar-heten inför att exponeras för sådant som bekräftar det man redan vet och tycker (undertema 2.3), vilket den sista delen i ovanstående utdrag från den enskilda intervjun med Erik illustrerar. En annan aspekt av ett självkritiskt förhåll-ningssätt handlar om hur ungdomarna ger uttryck för att de är medvetna om att unga som grupp både är sårbara och påverkbara, liksom att ungdomar har lika lite koll som äldre när det kommer till källkritik på sociala medier. Så här säger Saga i FS2b, som en replik till Noor, efter att den senare sagt att hon alltid kollar källorna när hon tar del av information på sociala medier:

Saga: Jag tror att de flesta bara sväljer det, för att de läser det och bara ”ja, men

det här låter väl bra”. Alltså, det är ju inte alltid som du säger (vänder sig till Noor) att du gör research. Alltså, många läser det ju bara och så bara: ”det här låter väl okej” och så delar de och bara: ”Ah men gud vad bra skrivet”…Man ser jättemycket sånt. Som han, den där polisen, som skrev allt möjligt om in-vandrare och…det är ju typ såna inlägg som folk delar. Fast de inte har nån koll på vad som egentligen stämmer. De delar liksom bara för att dela.

Som tidigare nämnts, och som jag återkommer till i avsnitt 6.4, beskrivs soci-ala medier som en resurs för kunskap om ämnen som ungdomarna upplever sig sakna i de etablerade medierna och som en plats som erbjuder mer repre-sentation och identifikation. När ungdomarna i de inledande elevtexterna ini-tialt beskrev sina erfarenheter av religion i medier var det dock slående hur många som på ett eller annat sätt uppmärksammar farorna med trovärdigheten i den information de exponeras för. I flera intervjuer redogör ungdomarna de-taljerat för hur algoritmer och filterbubblor fungerar och vilka konsekvenser det får för den information man har tillgång till:

Ja, men typ Facebook. Går jag in på…vi säger:” kvinna har blivit våldta-gen…domen har lagts ner” och så går jag in och läser om det…då kopplar ju de (Facebook) att: Det här är du intresserad av och då kommer det upp nya

och så kommer de koppla till det så då kommer ju jag att se vissa flöden. Så på det sättet är det ju väldigt mycket kontroll över alltihopa. (Anja EIY1)

På ett liknande sätt som när ungdomarna uttrycker källtillit inför etablerade nyhetsmedier, samtidigt som de riktar kritik mot de senares brist på inifrån-perspektiv och förenklade framställningar i rapporteringen om religion, så lyfts i diskussionerna om den låga tilliten till sociala medier, även att etable-rade medier kan vara/är tendensiösa och styrs av ekonomiska intressen.

Såklart är Twitter tendensfullt när folk twittrar sina egna...åsikter och så där men samtidigt är ju vanliga medier också tendensfulla för…de riktar sig till den stora massan och vad den stora massan vill höra. Det handlar ju om pengar, inte bara om att lära ut till människor och så där. (Noor EIS2)

Källkritik och netikett om religion – i relation till generation

Generationsaspekten är något som återkommer i ungdomarnas tal när källkri-tik diskuteras (undertema 2.3). ”Man kan se, de äldre, de delar de sjukaste grejerna” som Mina säger. I materialet uttrycks ofta en uppgivenhet över att den äldre generationen (oftast i form av föräldrar men även andra) är för lång-samma och för dåliga på att navigera i den digitala världen. Noor säger att det är som att den äldre generationen inte hängt med i utvecklingen och Mina skojar om sin mamma som delar allt möjligt på Facebook, trots att Mina gång på gång talar om för henne att “sånt där kan du inte tro på mamma, det fattar du väl”. Flera hänvisar till skolan och att deras egen generation lärt dem om källkritik i undervisningen till skillnad från vad deras föräldrar lärt sig. Så här säger Erik (EIS1) om sina föräldrar och källkritik:

Anna: Så du skulle säga att dina föräldrar är mindre källkritiska än vad du

är?

Erik: Ja, absolut! Det tror jag. Eller…jag tror att de är sämre på att se

sam-band. Att de är lättare att luras av…i alla fall mina föräldrar. De har ju inte gått…ja, det kanske är dumt och fördomsfullt, men jag känner ju mina föräld-rar och…Fan, på tal om att se samband! Dumt! Men…de har ju inte gått på universitetet eller nånting…och har varit ganska inneslutna i sin vänskaps-krets och…inte fått så många nya vyer på saker. Samtidigt… Jag sitter ju i min bubbla. Utan att jag egentligen skulle vilja erkänna det.

Erik: Jag tror det bara är så här…samhället egentligen. Som styr mina

käns-lor, min etik och min moral. Ehh..

Anna: Du menar att du påverkas av samhället?

Erik: Ja. Det tror jag. Absolut. Och, ehh…att det är (lång paus)…jag vet inte

om jag har så mycket kontroll över det själv liksom.

Att äldre har mer fördomar, är mer kritiska till religion och till förändring överhuvudtaget återkommer i ungdomarnas reflektioner om näthat, men även i återberättade erfarenheter om attityder till och konfrontationer mellan

indi-vider och grupper IRL (se även 6.4). Uttalandet av Erik speglar också håll-ningen att man själv, som ung eller gammal, påverkas och till och med styrs av det omkringliggande samhället.