5. Metod och design
5.3 Hantering och analys av materialet
Som beskrivs i detta kapitels inledning genomfördes den slutgiltiga tematiska analysen på samtliga material tillsammans, vilket innebär att de tre material-grupperna i slutfasen hanterades som en helhet (jfr Braun & Clarke, 2006). Analysen av elevtexterna, fokusgruppsintervjuerna och de enskilda intervju-erna skedde dock i flera steg. Varje materialgrupp lästes (lyssnades på), koda-des, och analyserades i ett första skede var för sig. Att den initiala kontakten med empirin hanterades separat hade framför allt en praktisk anledning då det utgjorde ett systematiskt sätt att arbeta sig igenom texterna och de transkribe-rade intervjuerna. Men även de första stegen i den tematiska analysen genom-fördes alltså separat (se tabell 3). Även om vissa material svarade bättre mot vissa frågor, visade det sig under processens gång, vilket tidigare beskrivits, svårt att separera elevtexter, fokusgrupper och enskilda intervjuer från varandra (jfr Braun & Clarke, 2006).
5.3.1 Tematisk kodningsanalys
Den modell jag använt mig av vid hantering och analys av det empiriska materialet är tematisk kodningsanalys (eng. constructive thematic coding
ana-lysis, CTA (Braun & Clarke, 2006). Nedanstående tabell visar hur den
tema-tiska analysen gått till och illustrerar processen från att materialet funnits i textform (transkriberat) till att den slutgiltiga tematiseringen gjorts (se tabell 3, samt bilaga 4 och 5).
Tabell 3. Den tematiska kodningsanalysens olika steg.81
Steg Beskrivning av processen
1. Bekanta sig med materialet
Genomlyssning av inspelade intervjuer. Transkribering
Anteckningar, läsning av transkriberade intervjuer Materialen hanteras separat
2. Initial kodning Generering av koder och kodscheman Materialen hanteras separat
3. Potentiella teman Sammanställning av koder i potentiella teman (ca 20-25)
Materialen hanteras separat
4. Utvecklad
tematise-ring Utveckling av potentiella teman (ca 10-15) Granskning och avstämning mellan teman och ko-der:
1) inom varje materialgrupp
2) tillsammans över materialgrupperna Tematiseringskartor
5. Slutgiltig
tematise-ring Slutgiltiga teman (ca 3 + underteman) Generering av tydliga definitioner och namn för varje tema
6. Framskrivning av
resultat Val av citat Granskning av relationen mellan citat, teman, över-gripande forskningsfrågor och tidigare forskning
Studiens analys har pågått från det att elevtexterna lästes för första gången till att den slutgiltiga tematiseringen genomfördes. Däremellan har jag lyssnat på varje inspelad intervju och läst det transkriberade materialet minst två gånger. Jag har kodat och kodat om, formulerat och omformulerat teman. Analyspro-cessen började på så vis redan innan och under transkriberingen (jfr Braun & Clarke, 2006, s. 15; Ryan & Bernard, 2003, s. 88-89). Jag har under processens gång försökt att både vara reflexiv samtidigt som jag strävat efter att vara pragmatisk. Mellan varven har jag fått påminna mig själv att stanna upp och leta efter en färdriktning i den djungel av de till synes ändlösa vridanden och vändanden som den reflexiva hållningen innebär (jfr Alvesson 2011, s. 7).
Tematisk analys innebär, enligt Braun och Clarke (2006) att leta efter me-ningsmönster i det insamlade materialet. Genom att lyssna aktivt på de inspe-lade intervjuerna, läsa elevtexterna om och om igen och genom att metodiskt transkribera allt inspelat material har jag successivt bekantat mig med materi-alet. Jag har fortlöpande antecknat och strukturerat sådant jag funnit intressant i relation till övergripande forskningsfrågor, tidigare forskning och aktuella religionssociologiska perspektiv och debatter. Denna fas kallar Braun & Clarke för nedsänkning (eng. immersion) i materialet och är en del av steg 1 i
81 Egen bearbetning av Braun & Clarke (2006). En modifiering i min användning av analysen är att 3-4 underteman sammanfogats till de slutgiltiga 3 temana (för exempel på hur den tema-tiska kodningsanalysen gått till, se bilaga 4, 5 och 6).
tabellen ovan (Braun & Clarke, 2006, s. 16). Avståndsläsningen har hjälpt mig att inte fastna i kodningsfällan eller att bli ”slav under kodningen” (jfr Al-vesson & Kärreman 2011, s. 61) samtidigt som den nära läsningen försvårat frestelsen att applicera på förhand bestämda teorier på det empiriska materi-alet.
Kodning
Kodningen är en del av analysen men ska snarare ses som ett sätt att i ett första steg sortera materialet, än att leta efter övergripande teman och mönster. Även kodningen skapades utifrån ett abduktivt förhållningssätt. Med det menar jag att den var deskriptiv med sin närhet till det empiriska materialet men samti-digt, liksom intervjufrågor och situationer, påverkad av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Braun & Clarke refererar till kodning som: “the most basic segment, or element, of the raw data or information that can be assessed in a meaningful way regarding the phenomenon” (Braun & Clarke, 2006, s.18). Genom närläsning skapades koder och utifrån dessa identifierades mönster och så småningom teman (jfr Braun & Clarke, 2006; Denzin & Lin-coln 2006, 633-43; Ryan & Bernard, 2003). I denna studie fördes texterna (elevtexter samt transkriberade intervjuer) in i NVivo i sin helhet. Sedan på-börjades kodningen genom att enskilda textutdrag som var intressanta i relat-ion till de övergripande forskningsfrågorna kodades till det som i kodnings-programmet refereras till som en nod. Arbetet med kategoriseringen skedde som beskrevs ovan även manuellt vid läsning av texterna innan de fördes in i NVivo som noder. Under flera av koderna skapades så kallade subkoder (eng.
child nodes). För exempel på kodning och kodscheman, se bilaga 4. Tabell 4. Exempel på kodningsprocessen
Utdrag från text Kodat till
Erik: Ja, mamma är tyst och pappa sit-ter och säger och tycker…att ja men bö-neutrop att det stör. Och jag är såhär: Jag tycker att det stör när en bil tutar. Vad spelar det för roll? Det rör inte mig egentligen…
Pappa Generation Böneutrop Genus
Under kodningsprocessen skapades koder som sedan jämfördes med varandra. Med jämförelse menas att jag vid varje ny kodning jämförde det aktuella tex-tutdraget med vad som redan fanns beskrivet under denna kod. I arbetet med kodningen slogs koder ibland ihop eller så skapades helt nya.
Tematisering
I en kvalitativ intervjustudie uppstår teman redan vid formulerandet av inter-vjufrågor, i alla fall om man, liksom jag, väljer att använda sig av tematiska intervjuguider. Samtidigt utgör den tematiska intervjuguiden något annat än de teman som uppkommer i den efterföljande hanteringen och analysen av det insamlade materialet. I studiens analytiska process innebär tema något som svarar på “Vad är det här uttrycket ett exempel på?” (jfr Ryan & Bernard, 2003, s. 88). Ett tema kan även bestå av en repetition av återkommande ämnen (som till exempel sociala medier som alternativ till redaktionella medier) eller av lokala uttryck (exempelvis uttrycket woke).82
Tematisering handlar vidare om att röra sig från det konkreta (textutdrag och kodning) till en allt högre grad av abstraktion. Detta sker när koder sam-manställs och kombineras i initiala, så småningom utvecklade och till sist slut-giltiga teman. Under denna tolkande fas av analysprocessen markerade jag löpande avsnitt och utdrag med teoretisk relevans. Med detta menar jag att jag förde kommentarer i marginalen kring teman eller mönster som kunde kopplas till ämnesteoretiska begrepp och perspektiv. I tematiseringens första steg iden-tifierades 20-25 teman utifrån de skapade koderna (se tabell 3 samt bilaga 5). Här sorterades de koder bort som inte hörde hemma någonstans i en särskild grupp och relationen mellan koder, skapade teman och underteman granska-des. Genom ytterligare genomarbetning identifierades tre huvudteman med tillhörande underteman (se bilaga 6).83 Det är dessa slutgiltiga teman som ut-gör avhandlingens empiriska resultat, vilka presenteras i kapitel 6. En fördju-pad teoretisk analys av det empiriska resultatet presenteras därefter i kapitel 7.
Jag började med att koda de enskilda elevtexterna. Denna process avsluta-des under våren 2018. Därefter kodaavsluta-des de transkriberade fokusgruppsinter-vjuerna och slutligen de transkriberade enskilda interfokusgruppsinter-vjuerna. Att vara upp-märksam på spänningar och avvikelser från ”den dominerande berättelsen” i materialet har varit en central aspekt i den tematiska analysen (Braun & Clarke, 2006, s. 19).
Liksom det finns kritik mot forskningsintervjun som metod för materialsamling finns det kritik mot tematisk analys som analysmetod. Den första in-vändningen handlar om att tematisk analys inte tillräckligt tydligt förankras i en epistemologisk och teoretisk ansats. Synen på materialet riskerar att, i stäl-let för att bli transparent och tydligt, bli naivt och kontextlöst, till skillnad från till exempel diskursanalys (Braun & Clarke, 2006, s. 9). Formuleringar av ty-pen: ”teman växer fram ur datan” signalerar dessutom minst två problem. För det första ges ingen tydlig bild av hur olika teman vuxit fram eller hur analysen
82 Woke är ett uttryck som beskriver en persons medvetenhet om frågor som rör sociala orättvi-sor. Uttrycket kommer från början från Black Lives Matter-rörelsens slagord Stay woke och syftar på att vakna, bli uppmärksam (på sociala orättvisor).
strukturellt genomförts. Det andra problemet har att göra med ontologi och epistemologi. Att ett tema skulle ”växa fram” eller ”upptäckas” indikerar en passiv process som fråntar forskaren den (inter)aktiva roll som hen alltid har i tolkning, analys och identifiering av teman i en analysprocess (Braun & Clarke, 2006, s. 7; Kvale & Brinkmann, 2009). Jag hävdar dock, i likhet med Braun & Clarke, att en tematisk analys inte behöver innebära att materialet kodas och tematiseras i ett epistemologiskt vacuum bara för att studien är em-piridriven (Braun & Clarke, 2006, s.12). Förutsatt att det tydligt framgår vilka antaganden och forskningsfrågor som leder in i studien och så länge analysen kännetecknas av tydlighet och transparens. Som tidigare nämnts, kompletteras dessutom den tematiska analysen i kapitel 7 av en fördjupad teoretisk analys som diskuterar det empiriska resultatet utifrån begreppen aktörskap och
relig-ionslitteracitet.