Religion bland unga

Ökad religiös mångfald, migration och problematisering av såväl begreppet religion som vad det innebär att vara religiös har, som beskrivits tidigare, ut-manat förståelsen för Sverige som det mest sekulariserade landet i världen. Att barn och unga blir mindre religiösa, i traditionell bemärkelse, jämfört med sina föräldrar är dock en tydlig samhällstrend i hela Europa (Voas & Doebler, 2014, s. 245-247)46, något som även avspeglas i en svensk kontext. Redaktö-rerna till antologin Unga och religion (2019) slår fast att de flesta ungdomar i Sverige i dag har ett sekulärt förhållningssätt till religion genom att de ”ut-trycker en distans eller ett avståndstagande till att identifiera sig med en reli-giös tro.” (Lövheim & Klingenberg, 2019, s. 195-196).47 I stället värderar unga sociala relationer samt uttrycker ett engagemang och intresse för frågor som rör jämställdhet, miljö och hälsa (Knauth, 2008; Lindgren, Lüthi, & Fürth, 2005; Sveningsson, 2015). Mer än hälften av unga i åldersgruppen 16-29 i Sverige i dag benämner sig som icke-troende, vilket är färre än i åldersgruppen 30-74 (MUCF, 2019). Även deltagande i religiösa organisationer och aktivi-teter samt att tro på ”en högre makt” är mindre vanligt bland unga än bland äldre (MUCF, 2019). Samtidigt visar andra studier hur yngre i dag uttrycker ett större intresse för religion än tidigare generationer (Hagevi, 2017). Vad gäller familjens roll för den religiösa identiteten så visar den tidigare forsk-ningen på lite olika resultat. Europeiska studier konstaterar att familjen har ett stort inflytande på huruvida en ung person på något sätt identifierar sig som troende (Bertram-Troost, Ipgrave, & Knauth, 2008b). Svenska studier har kommit fram till att unga som har erfarenheter av religion i nära relationer, som i familjen eller tillsammans med vänner, uttrycker ett mindre avstånd till religion än de som inte upplever religion på nära håll i sin vardag (Klingenberg & Lövheim, 2019). För de unga som inte har erfarenhet av religion i familjen verkar inte hemmet utgöra en lika vanlig arena för kontakt med religion som skola och medier. Samtidigt kan ”troende” ungdomar i dag komma från hem

46 Även om det förekommer variationer mellan länderna och beroende på hur religion definieras och förstås.

47 Ungas förhållningssätt till religion i Sverige, har av forskarna i enkätstudien Unga och

relig-ion 2014, genom en klusteranalys kategoriserats utifrån fyra olika typer: ointresserade (36%),

utan en aktiv religiös tro, på samma vis som ”ointresserade” kan komma från hem där religion varit närvarande (Jarnkvist & Klingenberg, 2019, s. 96).

Förutom ålder har kön visat sig ha betydelse för religiositet och tro. Gene-rellt är kvinnor mer religiösa än män och samma tendens gäller för unga (MUCF, 2019, s. 29-30). Kvalitativa intervjustudier på högstadiet (Skeie & von der Lippe, 2009) och kvantitativa studier på gymnasiet (Sjöborg, 2013) har visat hur killar i högre utsträckning än tjejer uttrycker ett kritiskt förhåll-ningssätt till och tar avstånd från religion. Även samtal om religion och exi-stentiella teman har i intervjustudier visat sig vara vanligare bland tjejer än bland killar (Klingenberg, 2014, s.109). Större kvantitativa studier visar hur döttrar tenderar att överta sina mödrars religiösa tro och söner sina fäders, lik-som att föräldrar i högre utsträckning för över sin egen religiositet till döttrar än till söner (Voas, 2014, s. 264; Hoeg, 2017, s. 182). I den svenska enkätstu-dien Unga och religion 2014 framkommer däremot att troende killar uppger att de oftare kommer i kontakt med religion i familjen och bland vänner än troende tjejer (Jarnkvist & Klingenberg, 2019, s. 97-105). När det kommer till möten med frågor som handlar om religion i digitala medier pekar vissa stu-dier på att män verkar vara mer intresserade av att diskutera ämnen kopplade till religiös extremism i olika grupper på nätet, medan kvinnor i högre ut-sträckning föredrar att prata om religion i mindre, privata sammanhang (Lövheim et al., 2018, s. 47). Andra studier menar att kvinnor kan vara minst lika engagerade i exempelvis politiska debatter om frågor som rör religion online som män (Abdel-Fadil & Liebmann, 2018, s. 293). De olika studierna och resultaten utgör en viktig förförståelse till min studies fokus på både tje-jers och killars erfarenheter av religion i olika mediala sociala sammanhang. Olika internationella undersökningar har vidare visat att unga i dag är mindre benägna att koppla samman religion med konflikt än äldre (Høeg, 2017, s. 21), är mindre religionskritiska och mer positivt inställda till religiös och kulturell mångfald än äldre (Knauth, 2008, s. 242-244) och att rasism och nationalism är mindre vanligt bland yngre än bland äldre (Day, 2011, s. 95). Att som ung ifrågasätta föräldrarnas religiositet samt att kritisera konvention-ella uppfattningar inom en religiös tradition, som exempelvis frågor som rör hbtqi och jämställdhet, lyfts i flera sammanhang fram som centrala hållningar bland dagens unga (Knauth, 2008). Den kritiska och toleranta hållningen kan förklaras med att unga i dag utbildas i att värdesätta ett självständigt och kri-tiskt tänkande (Larsson, 2010, s. 74) eller med en önskan hos den yngre gene-rationen om mer acceptans vad gäller pluralism och mångfald i kombination med en vana vid att leva i mixade miljöer präglade av mångfald (Day, 2011, s. 95; Otterbeck & Hallin, 2010).

Flera internationella och svenska forskare har förutspått att kristen tro bland västerländska unga kommer att tappa till förmån för mer nyandliga, alternativa religiösa livsåskådningar (Heelas & Woodhead, 2005; Sjödin, 2001) och i en amerikansk studie om unga vuxna, medieanvändning och religiositet (eng.

stort intresse för, och engagemang i, nyandlighet och nyreligiositet, inte minst via sociala medier (Bobkowski, 2014).

Andra kvalitativa studier har visat hur intresse för nyandlighet och det pa-ranormala inte verkar vara så vanligt – i alla fall inte bland unga födda på 90-talet (von Brömssen 2003; von der Lippe, 2011a). Det svala intresset för dessa aspekter av religiositet förklaras enligt vissa forskare med att denna generation snarare har hälsa, jämställdhet och fred (Lindgren et al., 2005) som ideal. Sam-tidigt finns variationer i den tidigare forskningen kring ungas intresse för över-naturliga fenomen, exempelvis i hur unga med högfungerade autism tolkar och förstår religion och andlighet (Visuri, 2019), vilket bidrar till en komplex bild av vad och hur unga tror i dag. Oavsett om barn och unga av olika anled-ningar intresserar sig för religion i vid bemärkelse, visar tidigare svensk forsk-ning att de har kvalificerade tankar om existentiella frågor (Hartman & Torstenson-Ed, 2013)

Nämnda kvalitativa och kvantitativa studier pekar på en variation, både i relation till de unga som i tidigare undersökningar ingått i kategorin ”icke-religiösa” och till uppfattningen att unga är mindre intresserade av religion än äldre. Variationerna illustrerar även hur svårt det är att med bestämdhet säga hur religiösa unga är, eller hur intresserade de är av religion. Som tidigare forskning uppmärksammar är spektrumet stort mellan de unga som identifie-rar sig med en religiös tradition och de som helt tar avstånd från religion (Kit-telmann Flensner, 2015, s. 48).

3.2.1 Reflexivitet, autonomi och individualism som ideal

Det på samma gång individualistiska och pluralistiska samtida västerländska samhället är en central utgångspunkt i det som Giddens beskriver som ”det reflexiva projektet” eller ”den reflexiva jagbildningen” (Giddens, 1999, s. 94-97).48 Kortfattat menar Giddens att i och med att värden, normer och institut-ioner i det moderna västerländska samhället blivit alltmer flytande ges det egna jaget en mer framträdande plats. Individen, menar Giddens, är därför i dag mer utlämnad till att skapa sin egen identitet utan styrning från institut-ionaliserade påverkansaktörer, som exempelvis stat, kyrka eller politiska par-tier. I stället för att i första hand vara en del av ett kollektiv blir individen en unik person med ett eget subjekt som i högre utsträckning än förr tar indivi-duellt ansvar för sitt liv och sina handlingar. Individen tillskrivs härmed auto-nomi och aktörskap, i bemärkelsen att ha möjlighet att påverka sin egen situ-ation och vilka värden hen väljer att anamma (Hoeg et al., 2017, s. 21).49 Den reflexivitet och öppenhet som präglar det samtida samhället har enligt vissa

48 Även om Giddens teorier om reflexivitet och jagbildning inte enbart handlar om unga.

49 Att det egna subjektet tillskrivs ett större värde benämner Heelas & Woodhead (2005) ”den subjektiva vändningen”.

forskare bidragit till att unga saknar något av tidigare generationers ”jag-stel-het” (Sernhede 2006, s. 31).

Nämnda samhällstendenser återspeglas i svenska intervjustudier om ungas attityder till religion, där det framgår att unga uppskattar och identifierar sig med värden som frihet, autonomi och reflexivet samt anammar ett kritiskt för-hållningssätt gentemot auktoriteter (von Brömssen, 2013, 2003; Sjöborg, 2015). I en intervjustudie med unga muslimska bloggare framkommer en spänning mellan institutionaliserade praktiker och individuella val, uttryckt genom intervjupersonernas vilja att både följa islams regler kring exempelvis bön och fasta, samtidigt som man inte betraktar sig själv eller vill framstå som ”väldigt strikt” (Lövheim, 2012b, s. 137-138). Att framställa sig som ett själv-ständigt subjekt med ett eget val är också en tendens som framkommit i flera andra nordiska intervjustudier med unga om religion (Høeg, 2017; Jahnke, 2021; Karlsson Minganti, 2014; Otterbeck & Hallin, 2010; von der Lippe, 2011b). Amerikanska studier har visat hur Generation X av sin föräldragene-ration ”ärvt” en tendens att betona personlig och individuell valfrihet ⁵⁰ (Clark, 2003, s. 276). Trots kontextuella och kulturella skillnader mellan de olika län-derna så verkar betoningen på autonomi, reflexivitet och individualism vara starka ideal i såväl svensk som i europeisk och amerikansk kontext (Sjöborg, 2012; Trulsson, 2018, s. 105; Zackariasson, 2014).

Att individer och grupper i det senmoderna (Sernhede, 2006)51 Sverige och Europa tenderar att uppskatta värden kopplade till individualism där det kol-lektiva ställs i bakgrunden har av teoretiker som Robert Bellah (1985) beskri-vits som en upplösning av samhällsmoralen, samt som ett uttryck för en själv-centrerad, nyttomaximerad och nyliberal hållning där ”what’s in it for me” är ledord (Bellah, 1985, s. 336). Sernhede menar att individens frikoppling från det kollektiva både innebär möjligheter i form av reflexivitet, görbarhet och individualisering, men också ställer krav på den enskilda individen (Sernhede, 2006, s. 28). Heelas & Woodhead (2005) adderar en relationell form av indi-vidualism där relationer till andra är centrala för den moderna människan. Re-ligionssociologen Abby Day menar att unga människor tror på sociala värden, människor och sociala institutioner, snarare än på etablerade religiösa institut-ioner (Day, 2011). Även svenska undersökningar med generation Z visar att unga bryr sig om politiska och sociala frågor samt är intresserade av att på-verka och ”göra gott” (MUCF, 2019). Ungas vilja och positiva inställning till samhällsengagemang framkommer även i studier om unga och medieanvänd-ning (Svemedieanvänd-ningsson, 2015) och i amerikanska studier om unga, samhällsenga-gemang och politisk aktivism (Clark & Marchi, 2017, s. 198).

Även om flera av ovan nämnda studier genomförts på unga i föregående generationer, och i andra länder, så utgör resultaten en viktig förförståelse för

50 Generation X = 1965-1980, Generation Boomer = 1944-1964, Generation Y= 1981-1995, Generation Z = 1996-2010.

tolkningen av min studies resultat. De internationella studier som nämns blir viktiga genom att de speglar tendenser och värderingar som framkommit även i svenska och nordiska studier, som exempelvis reflexivitet, individualism och autonomi – och som jag lyfter som centrala i denna studie.