Motstånd mot vi och dom, stereotyper och okunskap

I materialet uttrycks en skarp kritik mot upplevt stereotypa framställningar av islam, kristendom, judendom och buddhism i olika typer av medier. Kritiken riktar sig framför allt mot hur islam och muslimer ofta kopplas ihop med terrorism och våld. Denna typ av framställningar uttrycks av ungdomarna som vanliga, framför allt i etablerade nyhetsmedier, men även i film- och tv-se-rier.94 I nedanstående utdrag diskuterar några tjejer i FS2a dramaturgiska nar-rativ i film- och tv-serier med specifika referenser till serierna Vikings och Reign.95

Lea: Jag kollar på Reign. Den har ju mycket kristendom i sig. Där är det ju

katoliker och protestanter, så där är de mot varandra, det utspelar sig på 1500-talet. Alltså… de säger ju att de är kristna men sen när man tänker på den rik-tiga bilden så är det inte så sant…för… jag vet inte hur jag ska säga det men…

Stina: Ja, men att du inte tycker att det är så realistiskt, att det inte speglar...? Kristina: Ja, men som Stina sa om Vikings, den är ju inte så…

Lea: Ja, exakt. Den är ju lite mer äkta än vad Vikings är men ändå… Seinab: Ja, men när jag kollade på den (Reign) så var det verkligen så här att

jag tänkte att jag lärde mig nånting nytt. Jag bara: Åh, var det verkligen pro-testanter och katoliker och det var krig. Sen fick jag ju veta att de har över-dramatiserat, det var inte sant och så…då märker man vad jag såg och vad jag trodde.

94 Hur ungdomarna upplever rasism och främlingsfientlighet på sociala medier återkommer jag till längre fram (se nedan, avsnitt 6.3).

95 Vikings är en irländsk-kanadensisk tv-serie som hade premiär 2013 och som består av 6 sä-songer. Reign är en amerikansk tv-serie som hade premiär 2013 och som består av 4 säsä-songer.

Tema 2: Med(ie)vetenhet,

kritik och motstånd

2.2 Avsaknad av representation och

inifrånperspektiv 2.1 Mot vi och dom,

stereotyper och okunskap

2.3 Käll-, själv- och samhällskritik

Stina: Ja, men film brukar oftast ge en mindre autentisk bild av religion. Lea: Man ger hellre en fel bild än att inte ge spänning.

Utdraget ovan illustrerar en med(ie)vetenhet om film och tv-seriers tendens att skapa motsättningar och förenklingar i narrativ och dramaturgi i syfte att skapa en bra historia. Att ge uttryck för irritation eller uppgivenhet över hur filmer och tv-serier skapar spänning på bekostnad av stereotyper, okunskap eller upplevda felaktigheter är en hållning som återkommer i samtliga fokus-grupper och enskilda intervjuer. Seinabs beskrivning av hur hon initialt tänkte att tv-serien Reign tillhandahöll kunskap om motsättningen mellan protestan-ter och katoliker i 1500-talets Europa och senare ”fick veta” att verkligheten var mer komplex än så, visar hon att hon vid någon punkt började ifrågasätta narrativet. Huruvida detta skedde genom skolan eller via samtal med sina vän-ner framgår inte av citatet, men hennes uttalande pekar på en med(ie)vetenhet om hur lätt det är att influeras och påverkas av dramaturgiska narrativ.

Leas, Stinas och Kristinas uttalanden ovan innehåller också kritik mot hur den egna religionen (kristendom) framställs i Reign och Vikings. Enligt tje-jernas erfarenheter konstrueras och kommuniceras kristendom i ovan nämnda tv-serier utan kännedom om eller förståelse för vad den kristna tron och relig-ionen egentligen betyder för kristna individer. Att inte känna igen sig i medi-aliserade framställningar av den egna religionen där inomreligiösa uttryck ofta används i ett utomreligiöst sammanhang för att skapa dramaturgisk effekt de-lar de med många.96 Även Noor beskriver i fokusgruppen hur hon upplever att filmers framställningar sällan (aldrig) stämmer med hennes egen bild av islam:

Noor: Alltså, egentligen, för mig så är ju islam fredens religion…alltså för

mig, det jag har lärt mig.

Anna: Hur ofta tycker du att den bilden kommer fram?

Noor: Aldrig. Förutom just arabiska filmer. Eller muslimska filmer eller vad

man ska säga. Annars så är det ju oftast så här – ”vi mot dom”. Ja men om man kollar på, ja men typ Arn97 och grejer. Det är vi mot dom, och där ”dom” då, är de dåliga. Jag kollar ju på romerska filmer och där är det så här: Det persiska riket och arabiska krigare och de är så här farliga, alltså…verkligen! Filmen 300 tror jag det var. Och då var det i det persiska riket, en jättekänd, vad heter han, han såg ut som en demon och var jätteond och då är det ju ett västperspektiv, så…Det är ju väldigt eurocentriskt. Det är tråkigt för männi-skor påverkas ju av filmer och medier.98

(FS2b)

96 Medievetaren Stig Hjarvard beskriver detta som en form av banal religion. Banal religion används för att beskriva hur religion och religiöst innehåll i den kulturella och offentliga sfä-ren, frikopplas från sina institutionella religiösa kontexter och i stället används i kommersiellt underhållningssyfte (Hjarvard, 2016, s. 12-15).

97 Arn är en svensk dramaserie från 2007 som baseras på Jan Guillous bok med samma namn.

98 Filmen 300 är en amerikansk filmatisering från 2006, baserad på serieromanen 300 av Frank Miller. Filmen är en fiktiv återberättelse av det historiska slaget vid Thermopyle. Den kända person som Noor hänvisar till är sannolikt Xerxes.

Noor framför i ovanstående citat kritik mot hur islam ingår i ett vi och dom-mönster där muslimer står för det onda och västerländska/kristna står för det goda (se avsnitt 2.1). Kritiken återspeglas i resten av materialet och visar på en medvetenhet om dominerande maktstrukturer – här islam som ett hotfullt

dom mot ett kristet ”gott” vi - och hur dessa påverkar framställningar av islam

i medier. Att använda sig av uttrycket vi och dom är inte ovanligt bland denna studies ungdomar. När de kritiserar hur islam framställs i medier, så gör de det ofta i relation till etnicitet. När medialiserade framställningar av kristen-dom kritiseras så handlar det mer om kritik mot framställningar av kristna som konstiga, irrationella eller som i ovan nämnda tv-serier, som historiskt våld-samma. I följande uttalande beskriver Stina i den enskilda intervjun hur hon upplever att kristendom i filmer ofta kopplas till vissa värdefrågor, som exem-pelvis hbtqi:

Jag tycker ofta att religion kommer in i bilden när det har att göra med till exempel sexuell läggning, eller någonting. Då är det oftast typ att…ja, men nån har en kristen mamma eller…nån religiös som bara är emot det.”

I den uppföljande enskilda intervjun återkommer Stina till hbtqi-frågor i po-pulärkultur, men då som något positivt som utmanar det hon kallar för ”strikta” inslag inom den egna religionen ortodox kristendom.

Att som Lea, Kristina, Stina och Noor ge uttryck för att film- och tv-seriers narrativ och framställning av religion ger människor en förenklad eller till och med felaktig bild, samt att en konsekvens av detta blir att det är den bilden som människor får av religion, eftersom de ”påverkas av filmer och medier” lyfts även av ungdomar som inte benämner sig som troende eller tillhörande en religiös tradition. Här illustrerat av Klara (S1) i den enskilda intervjun:

Jag vill inte tro att det är min inställning till religion men…för jag tror egent-ligen att det är… jag tror att vi hela tiden matas med de här tankarna kring, eller negativa delarna, eller aspekterna av religion, att det är bara det vi får höra om för det positiva är väl inte så roligt att prata om. Typ.

Citaten av Noor, Stina och Klara speglar en med(ie)vetenhet om hur religion via medier framställs, antingen i form av ett vi och dom-narrativ eller som en tendens att fokusera på religion som ett (socialt) problem. Uttalandet av Klara speglar även en reflektion kring hur även jag, inte bara andra, påverkas av de negativa medieframställningarna av religion (undertema 2.3). Medvetenheten om hur man själv påverkas, både av medier och omkringliggande normer il-lustreras även av Seinab i det inledande utdraget från FS2a. Ibland ger ungdo-marna en historisk förklaring till dagens upplevt negativa framställningar av och uppfattningar om religion, och då framför allt islam:

Kontrasten mellan det som anses vara ”vår” kultur och ”deras” kultur…jag menar, framställningen av araber härstammar ju ända sedan korstågens tid

och…det kristna sättet att se på världen…eftersom vi har varit kristna så lång tid så är ju den synen applicerad generellt i samhället och så har man ju fort-satt att bygga på det. Och då blir det ju kristna värderingar och synsätt och liksom…”en arab har alltid varit ond och kommer alltid att vara ond.” (Emil EIS2)

Dekonstruktionen av såväl historiska som samtida uppfattningar om religion är ett uttryck för både med(ie)vetenhet och samhällskritik (undertema 2.3).