Erfarenheter av religion i olika medier

Nils: I dag. Richard Dawkins på YouTube vid frukostbordet.

Måns: I går. Robert Taylor, en basketspelare som tackade gud för att de vann

matchen.

Sanna: På nyheterna i morse. Det var nåt inslag om en skjutning i en kyrka i

USA.

Dario: I går när jag tittade på en ceremoni ….på YouTube. Då sa de frasen

”So help me God”.

Erik: Jag vet inte. Det är inget jag har reagerat på. Jag är inte så

uppmärk-sam.

(FS1b)

Ovanstående utdrag från en av fokusgrupperna illustrerar två mönster i svaren på frågan om var ungdomarna senast läst, sett eller hört något som handlade om religion i medier.85 Det ena är hur ungdomarna spontant ger uttryck för att de ofta kommer i kontakt med religion i de medier de använder. Liksom i

85 En av frågorna i den inledande materialinsamlingen elevtexter (se avsnitt 5.2.1 samt bilaga 1).

Tema 1: Konstant,

engagerat och ambivalent

1.2 "Ofta och gärna": Vardagliga samtal 1.1 "Hela tiden konflikt": Religion i nyhetsmedier

1.3 "Jag vet inte": Ambivalens och

citaten ovan var fraser “i dag”, “varje dag”, “i går” eller “hela tiden” vanlig. Det andra mönstret är hur möten med frågor som rör religion sker i olika typer av medier. Ungdomarna nämner inlägg och nyhetsuppdateringar på Twitter, Instagram, YouTube, Snapchat och andra sociala medier men refererar även till exempelvis söndagsgudstjänsten i P1 på radion hemma i köket, eller red-aktionella nyheter som Aftonbladet, lokaltidningen eller dagstidningar. Den vanligaste hänvisningen till möten med nyheter om religion är delade nyhets-artiklar i sociala medier. Att ”titta på tv”, i bemärkelsen tv-apparaten, uttrycks av ungdomarna som ovanligt och beskrivs bara i ett fåtal texter och intervjuer och då som en företeelse man gör hemma tillsammans med familjen, om ens det. Detsamma verkar gälla läsning av papperstidningar. Nedanstående citat av Jens illustrerar hur sociala medier fungerar som en ingång till redaktionellt nyhetsmaterial i allmänhet, samt hur läsning av nyheter i fysisk form är ett undantag:

Jag använder mig av Facebook där jag följer olika nyhetssidor som (lokaltid-ningen) och Aftonbladet. Jag kollar mest på olika nyhetsuppdateringar i mo-bilen men även ibland på tv:n men väldigt sällan. Det kan ibland hända att jag läser tidningen hos mormor eller så men annars läser jag inte tidningen då vi inte har den hemma. (Jens ETY1)

Vanligast är att hänvisa till framställningar av islam, kristendom, judendom och buddhism, där islam i nyhetsmedier uttrycks som mest förekommande och då i samband med nyheter om konflikt (undertema 1.1). I en elevtext skriver Samir (S3): “Jag hör om religion i nyhetsmedier varje dag, speciellt om ISLAM” (sic!) och i en annan text skriver Tilda (S1): ”Förmodligen bara för några timmar sen. Det cirkulerar så mycket i nyheterna, speciellt om Mella-nöstern och terrorism, att man ser det flera gånger per dag på telefonen”. Ung-domarna uttrycker att de även i film och tv-serier ser framställningar av islam, men också av kristendom, kopplade till våld och konflikt. Att referera till terrorism och framför allt till IS var vanligt, men även den pågående konflik-ten i Myanmar och nyhetsrapporteringen om förföljelse och våld mot den muslimska minoritetsbefolkningen lyftes i flera texter. Reflektionerna kring de negativa framställningarna av religion i denna typ av medier präglas av ett irriterat motstånd vilket jag återkommer till i avsnitt 6.2. Ungdomarna refere-rar i både text och tal ofta till politiserad religion86 men också till innehåll som handlar om tros- och livsfrågor. Det senare illustreras i följande citat från San-nas elevtext och hänger ihop med undertema 1.2 (se figur 3):

Det var i helgen när jag lyssnade på en podcast som tog upp frågan om de var troende/tillhörde någon religion eller inte. Bland annat uppkom frågan om livet efter döden och vad personerna tänkte och tyckte angående detta. (ETS1)

86 Med politiserad religion menas i denna studie hur religion antingen blir subjekt eller objekt i politisk debatt (Ivanescu, 2010).

Hos de ungdomar som benämner sig själva som troende eller tillhörande en religiös tradition, är det vanligt att hänvisa till sidor eller sammanhang på so-ciala medier och populärkultur som på olika sätt knyter an till den egna tron. Det kan exempelvis vara en app för bibel-citat, olika slutna Facebook-grupper eller hur man tillsammans med familjen tittat på tecknade filmer med abraha-mitiska berättelser om exempelvis Moses eller Josef.⁸⁷ Ungdomarna beskriver hur deras personliga engagemang i den egna religiösa traditionen skapar na-turliga kontaktytor med religion i framför allt sociala medier, här uttryckt av Maya och Nadja (båda S3): ”Det är ju för jag har en app i telefonen. Som varje dag ger nya röstinspelade videos som handlar om min religion, kristendom” (Maya). ”Ser inlägg om Islam varje dag på Instagram eftersom jag följer @medinastudenten”88 (Nadja). Detsamma gäller för de ungdomar som följer olika ateistiska forum på internet med hänvisning till sin ateistiska livsåskåd-ning: “Kollar på ateistisk media varje dag, men senaste gången var igår och nästa gång är förmodligen ikväll” (Nils ETS1).

Det övergripande temat ”Konstant, engagerat och ambivalent” illustrerar alltså hur erfarenheter av religion i medier av ungdomarna upplevs som kon-stant och vanligt förekommande. Antingen genom att ”råka stöta på” frågor som rör religiositet eller tro, men också genom att aktivt ta del av, konsumera och intressera sig för detsamma. Här finns dock variationer i materialet. Eriks svar i den inledningsvis citerade fokusgruppen: ”Jag vet inte. Det är inget jag har reagerat på. Jag är inte så uppmärksam.” illustrerar undertemat "Jag vet inte": Ambivalens och osäkerhet (undertema 1.3). Temat speglar tendensen att inte alls ha tänkt på, reflekterat kring eller uppmärksammat religion - vare i sig i eller utanför medier. Så här skriver exempelvis John (S1) i sin text:

Det kommer jag inte ens ihåg. Jag brukar inte tänka på när jag stöter på relig-ion som så. Men det förekommer väl hela tiden i tv och media, men som sagt, det är inget jag tänker på.

På frågan om var John senast läst, hört eller sett något som handlade om exi-stentiella frågor så svarar han däremot: “Hela tiden. Brukar diskutera detta med vänner och ser det i tv, i film och andra media.” Johns båda svar visar hur religion för honom är något annat än existentiella frågor eller livsfrågor, lik-som att han verkar både van vid och engagerad i att prata om det senare (un-dertema 1.2). Exemplet speglar hur den intervjuade säger något under en en-skild intervju som motsäger ett påstående som hen tidigare sagt eller skrivit i en text eller fokusintervju. Så här skriver till exempel Erik initialt i sin text om när han senast stötte på religion i medier: ”Lyssnade på musik en morgon där

87 Mer abstrakta kopplingar till populärkultur i relation till den egna tron uttrycks ibland som en uppskattning av övernaturliga inslag i serier som Game of Thrones, eftersom dessa berät-telser lyfter tron på det som inte går att rationellt förklara (Noor, EIS2).

88 @medinastudenten är ett svenskt Instagramkonto med cirka 35 000 följare (35,4K, online 2020-12-10).

texterna handlar om att tvivla på sin egen tro och på sin religion” (ErikS1). I den uppföljande fokusintervjun tillsammans med sina klasskamrater, svarar han däremot: ”Jag vet inte. Det är inget jag har reagerat på. Jag är inte så upp-märksam.” I fokusgruppen nämner han inte mötet som han berättade om i elevtexten. Tredje gången som Erik blir intervjuad, alltså i den enskilda inter-vjun, säger han inledningsvis att han inte brukar prata så mycket om religion med sina vänner. En bit in i intervjun refererar han dock till samtal som han haft om religion och tro med både vänner och familj.⁸⁹ Tendensen att ändra sig och ompröva sina erfarenheter allt eftersom delar Erik med studiens övriga deltagare. Det är en central aspekt av den ambivalens som det tredje underte-mat illustrerar (se figur 3, undertema 1.3), något som även uttrycks i ungdo-marnas återberättade erfarenheter av kontakt med religion i sammanhang ut-anför medier. Jag återkommer till denna ambivalenta hållning i en fördjupad diskussion om hur ungdomarna förstår och beskriver religion (se kapitel 8).