Makten över jämställdhetsarbetet

I propositionstexten ljöd nu de röster som i tidigare skede talat om de stora fördelar som jämställdhetsavtalen medförde och om de faror som lurade om inte regeringen lade ner sina ”olämpliga” idéer om jämställdhetsombud och kontroll av kollektivavtal.

Argumentationen i remissyttrandena har blivit ännu tydligare formulerade i propositionen. Bland positiva uttalanden såsom ”lovande utveckling” och liknande beröm till parterna för deras jämställdhetsambitioner nämndes också, att det i avtalet mellan SAF och LO fanns en regel om att ”en dom som fastställer att ett visst förfarande utgör diskriminering kan förenas med skadeståndspåföljd om utbildad praxis föreligger.”³⁴³ Att det knappast är möjligt att formulera en svagare regel om rätt till skadestånd än den nyss nämnda insåg knappast en juridiskt otränad läsare (för att återanvända en formulering i propositionen). Upprepade formuleringar i propositionstexten talade om ”opåkallad inblandning i parternas förhållanden” och

”onödig byråkratisering”.³⁴⁴

342 Remissammanställning se prop. 1978/79: 175, s 208.

343 Prop. 1978/79:175 s 27.

344 Prop. 1978/79:175 s 25.

Förhållandet att det faktiskt inte gick att påvisa några konkreta effekter av jämställdhetsavtalen kompenserades i propositionen med en lista innehållande sextio förslag på vad som kunde göras i fråga om främjandearbete.³⁴⁵ Att det fanns många oorganiserade arbetsgivare och att det fortfarande saknades jämställdhetsavtal på stora delar av arbetsmarknaden, t.ex. den kommunala och den statliga, ansågs inte vara något problem. ”Även på denna del av arbetsmarknaden pågår emellertid arbete på att avtalsvägen skapa regler på jämställdhetsområdet”.³⁴⁶ De sextio förslagen indikerade att propositionsförfattarna gärna ville hjälpa till att ta fram avtalstext för nya jämställdhetsavtal. Därför gavs motsvarande råd och tips på jämställdhetsåtgärder i kommentaren.³⁴⁷

I propositionen presenterades nu slutsatsen att det borde finnas ett diskrimineringsförbud i lag, men inte som något huvudnummer utan som ett komplement till parternas värdefulla jämställdhetsarbete. Beträffande aktiva åtgärder borde medges full dispositivitet. Detta motiverades av departementschefen på följande sätt.

Att jag funnit att lagen bör medge full dispositivitet beror först och främst på att jag mot bakgrund av den vilja, som arbetsmarknadsparterna har gett uttryck för, litar på att den lösningen kommer att fungera väl. Vidare har jag ansett att det kan medföra svårigheter att lämna utrymme för tvister, inför Arbetsdomstolen eller utom rätta, kring frågan om ett visst kollektivavtal är till sitt innehåll av sådan standard att det motsvarar lagens egen ambitionsnivå.³⁴⁸

I kommentaren till jämställdhetslagen togs 1977 års jämställdhetsöverenskommelser in i sin helhet och placerades som bilagor efter lagtexten. De valda lösningarna kan ses som resultatet av ett slags förhandling och uppgörelse mellan staten och arbetsmarknadens parter. Arbetsmarknadens parter gavs en i princip fri förfoganderätt över vad kollektivavtalen om jämställdhet skulle innehålla. Statsmakterna utgick dock från att parterna skulle fortsätta och vidareutveckla det aktiva jämställdhetsarbete som de gemensamt hade påbörjat. ³⁴⁹

Den recontextualization som skett innebar att jämställdhetsavtalens vaga klausuler bytt social kontext, blivit argument i en förhandling med regeringen och slutligen placerat sig i jämställdhetslagen – inte på samma nivå utan i rangordning över lagen.

Avtalen ska utgöra norm för tolkning av lagen. Det betydde att de som skulle skyddas av lagen hade ställts utan skydd eftersom parterna – åtminstone dittills – inte visat något intresse för att använda kollektivavtalsinstrumentet för att tackla orättvisor till

345 Prop. 1978/79:175 s 96 ff.

346 Prop. 1978/79:175 s 27.

347 Bergqvist, Laurén & Lunning, s 108 f.

348 Prop. 1978/79:175 s 32.

349 Prop. 1978/79:175, s 30 ff och s 88 ff.

följd av kön, t.ex. osakliga löneskillnader. Det hade som framgått i kapitlet om ILO-konventionen nr 100 snarare varit aktuellt att skydda mäns plats i lönehierarkin.

Könsdiskrimineringsproblemen har modellerats om så att de kan placeras in i det arbetsrättsliga regelverket utan att det, med undantag för ett mycket begränsat skydd för arbetssökande, medför att något måste ändras. Den kamp för kvinnors rättigheter som är fonden till de liberala förslagen om lagstiftning mot könsdiskriminering har i propositionen förvandlats till en medbestämmandefråga och den intressanta relationen gällde inte längre kvinnors sämre villkor i förhållande till män utan rättigheter och skyldigheter mellan arbetstagarkollektivet och arbetsgivaren.³⁵⁰

Nominalisering är en typ av grammatisk metafor som framställer händelser, processer eller förhållanden med hjälp av ett substantiv. Ett verb eller adjektiv eller en hel mening transformeras till ett substantiv. Nominalisering erbjuder därigenom möjlighet att generalisera eller uttrycka sig abstrakt. En vanlig konsekvens är att aktörerna i ett händelseförlopp osynliggörs. Nominaliseringar är ofta både adekvata och nödvändiga men kan också medvetet eller omedvetet resultera i att en dimridå läggs över aktörer och deras ansvar.

I propositionen finns nominaliseringar av detta slag. Det gäller t.ex. det substantiv som genomgående påstås vara orsaken till könsdiskriminering nämligen könsrollsmönster, ibland förstärkt med adjektivet traditionell eller varierat med uttryck som stereotypa föreställningar när kvinnors och mäns uppgifter i samhället och i hemmet berörs.³⁵¹ I ett abstrakt ord som könsrollsmönster syns inte aktörerna i de händelser som skapar eller upprätthåller ojämlikhet, t.ex. att betala kvinnor sämre än män för samma arbete. De som bär ansvaret för detta genom att ha träffat kollektivavtal eller i andra situationer ha fattat beslut om lön syns inte längre i texten.

Könsrollsmönstret har, som ordet används, en egen existens. Man kan hamna i det särskilt på semestern, uttalade en jämställdhetsexpert som intervjuades och gav semestertips i en stor dagstidning. ”Vad ska man göra för att inte hamna i traditionella könsrollsmönster”, var frågan. ”Töm dasstunnan tillsammans”, var ett av råden.³⁵² Om man med diskursanalytisk metod ska översätta substantivet könsrollsmönster till ett verb eller en sats finns flera alternativ. Innebörden kan vara att det med hjälp av statistik kan påvisas regelbundenheter i vilka yrken, utbildningar eller hemsysslor som män respektive kvinnor är representerade. Statistiska centralbyråns fickbok På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet ³⁵³ informerar om könsrollsmönster i denna betydelse. Men ordet könsrollsmönster

350 Om den arbetsrättsliga lagstiftningens betydelse för kvinnan se Widerberg (1979) Reflexioner kring förhållandet Kvinnorätt-Samhällsvetenskap. I tidskriften Retfaerd 10 Kvinderet, ss 85-88.

351 Se t.ex. prop. 1978/79:175 s 15. Om könsrollsmönster se Roller i omvandling, SOU 1976:71.

352 Dagens Nyheter, Insidan, intervju med jämställdhetsexpert Ingemar Gens, publicerad 2010-07-01.

353 SCBs häfte På tal om kvinnor och män publiceras varje år alltsedan 1984.

används ofta i en annan betydelse, nämligen att könsrollsmönster är något som människor antingen medvetet väljer eller omedvetet hamnar i. Det är i denna senare betydelse som begreppet används i propositionen. Och det innebär i förlängningen att kvinnor får skylla sig själva att de väljer fel yrke. Om de bara hade förstått att söka sig till de mansdominerade yrkena hade jämställdhetsfrågan varit löst för länge sedan.

Även ordet jämställdhet är en nominalisering som kan ge högst olika associationer.

Ordet användes av Alva Myrdal redan 1938 i betänkandet SOU 1938:47, Gift kvinnas förvärvsarbete. Det blev med början på 1960-talet allt populärare i diskussioner om kvinnors bristande jämlikhet. Annika Baude som intervjuats i TCO-skriften Kvinnornas århundrade: 50 års kamp för jämställdhet menar att ordet jämställdhet myntades i en studiecirkel om könsrollsfrågor som kom att kallas grupp 222 efter gatunumret på Baudes hus.³⁵⁴ I gruppen som bildades i början på 1960-talet ingick debattörer och journalister som såg till att ordet fick spridning i den allmänna debatten. Lotta Lerwall har i sin avhandling Könsdiskriminering En analys av nationell och internationell rätt ingående undersökt innebörden i de rättsliga begreppen jämlikhet, jämställdhet och icke-diskriminering.³⁵⁵ Begreppens användning i annan forskning och i samhällsdebatten har också blivit föremål för undersökning.³⁵⁶Att ordet jämställdhet inte har en fixerad innebörd utan kan tolkas olika av olika människor konstaterades redan av jämställdhetskommittén.³⁵⁷

Förtryck och maktutövning syns inte i substantivet jämställdhet. Särskilt långt borta är den anknytningen för kvinnors del, eftersom jämställdhet är sammankopplat med könsneutrala rättigheter. Det finns vidare viktiga skillnader i tidsaspekten. En diskrimineringshändelse har en tidpunkt (eller åtminstone en tidsram om det är ett pågående fenomen, t.ex. lönediskriminering) medan det för jämställdhet saknas tidsangivelse. En vanlig fråga från journalister till en nyutnämnd jämställdhetsminister är hur lång tid ministern tror att det ska ta innan vi blir jämställda.

Liksom könsrollsmönstren tycks jämställdheten ha en egen existens, inte sällan i form av en association till ett målsnöre på en idrottsarena. Att ingen riktigt vet hur jämställdheten ser ut eller var målsnöret finns ger Eva Magnussons undersökning av begreppet besked om. I ”Jämställdhet i många olika versioner – mönster i den politiska retoriken för jämställdhet i svenskt 1990-tal” utgår hon från en vanlig indelning i rättighetsargument, resursargument och intresseargument men finner att

354 Intervju s 149 i Kvinnornas århundrade 50 års kamp för jämställdhet. Annika Baude var funktionär på TCOs kansli 1965-1970, därefter avdelningschef på Socialstyrelsen i åtta år. Hon var sedan verksam som forskare på Arbetslivscentrum.

355 Lerwall 2001, s 68 ff.

356 Se Hirdman om jämställdhetskontraktet i (1998) Med kluven tunga LO och genusordningen, s 291 ff.

357 SOU 1978:38, s 66 ff.

en sådan grov indelning är otillräcklig.³⁵⁸ Genom att gå igenom de politiska partiernas program under rubriken jämställdhet har hon klarlagt tretton olika versioner av jämställdhet men menar att det finns fler. I propositionen går det att känna igen flera av de versioner hon nämner.³⁵⁹

Effekten av att låta argumentationen utgå från könsrollsmönster och jämställdhet var att man osynliggjorde vem som skapade och upprätthöll ojämlikheten på arbetsmarknaden och även hur det gick till och med vilka metoder. Det ideologiska budskapet var att det inte var arbetsmarknadens parter som bar skulden till att könsdiskriminering och bristande jämställdhet förekom. Det vore nämligen en orimlighet att påstå att de aktörer vars praxis och värderingar skulle vara normbildande vid tolkning av den nya lagen samtidigt var de som var skyldiga till diskrimineringen på svensk arbetsmarknad. Det var helt enkelt könsrollsmönstrens fel att det såg ut som det gjorde. Hur det ska se ut för kvinnor när de hamnat rätt ger fotot på jämställdhetskommentarens omslag en anvisning om. ³⁶⁰ Två kvinnor arbetar med att montera en bil (gissningsvis) medan en man intresserat beskådar deras ansträngningar. Även omslaget till jämställdhetskommitténs betänkande har en illustration med en kvinna i industrimiljö.³⁶¹ På den bilden läser kvinnan ritningar utan överinseende av en man. Jag ser det som en illustration av föreställningen att jämställdhet uppnås genom att bryta könsrollsmönstren. Det är den dominerande diskursen, när orsakerna till könsdiskriminering berörs i propositionen.