Tidigare i detta kapitel har det slagits fast att ingen forskare går ut och samlar in data utan några som helst förföreställningar, samtidigt som fors karen måste vara öppen och lyhörd för empirin. Denna öppenhet är i allra högsta grad aktuell när den insamlade empirin skall analyseras och tolkas. Men denna öppenhet kan ha sina begränsningar i och med att de teoretiska perspektiv som väljs för att studera ett fenomen sätter det yttre ramarna för analys och tolkning. Det teoretiska perspektivet kan, för att koppla till Asplund (1970:60), handla om att se någonting som någonting. Men vägen är inte rak från teori, via empiriinsamling till analys och tolkning. I stället är det vanligt vid fallstudier att det sker en pendling mellan empiriska iakttagelser och teoretiska studier, som med tiden skapar en ökad förståelse för det studerade fenomenet (Alvesson & Sköldberg 1994, Sköldberg 1991:19ff). Analys och tolkning kan med andra ord ses som en process som pågår under studiens gång. Inte minst är detta uppenbart i vaije inter vjusituation, då det ges möjligheter till omedelbara tolkningar som direkt kan återföras till respondenten, vilket då ger en möjlighet att empiriskt för ankra tolkningen.
Denna pendling mellan teori och empiri beskrivs som en iterativ grundad teori av Orton (1997), som använder en dragkedjemetafor för att beskriva en växelverkan mellan processorienterad teori och empiri. Orton (1997:432) beskriver denna tolknings- och analysprocess:
"The motto of an enactment-oriented, bricolage-friendly, iterative process researcher is going to be 'what can I do now to better under stand the link between process theories as I know them and process
data as I know them?' In a study there neither the theory nor the data is fixed, research improvisation works better than a research design. "
Under denna process där förståelsen gradvis ökar för det studerade feno menet, blir det möjligt att komma närmare de tolkningar som de inblandade aktörerna gör av ett socialt skeende, eller den betydelse som tillskrivs en artefakt. Som diskuterades i böljan av detta kapitel, är inte dessa tolkningar eller betydelser homogena mellan olika aktörsgrupper, vilket i sin tur kommer att få en betydelse för hur en ny teknik tas emot. Detta framgår i den teoretiska referensramen och bokens analysdel, att normer och värde ringar inom en organisation kommer att påverka infusionsprocessen. Den kritiske läsaren invänder kanske att icke-användarna av tekniken i princip är frånvarande, med några undantag. Poängen i denna invändning är i vi ken omfattning det är möjligt att säga något om normer och värderingar som finns i organisationen, eftersom inte alla organisationsmedlemmar in tervjuas. Mot dessa hypotetiska invändningar finns det två argument. För det första ger de intervjuade personerna uttryck för normer och värderingar inom organisationen. Coffey & Atkinson (1996:80) utrycker detta enligt följande:
"...the analysis of narratives can provide a critical way of examining not only key actors and events but also cultural conventions and so cial norms. "
För det andra, mekanismer utanför de avdelningar där de intervjuade per sonerna är verksamma, påverkar vad som händer med den nya tekniken, men Barley (1986, 1990) har visat på hur förhållanden i den lokala miljön spelar en stor roll när en ny teknik införs (Barley 1986:107):
"...technologies do influence organizational structures in orderly ways, but their influence depends on the specific historical process in which they are embedded. "
Ytterligare ett argument som kan anföras för att det är möjligt att fånga normer och värderingar i en organisation, genom att intervjua aktörer i or ganisationen, är att hänvisa till struktureringsteorin som diskuterades i ka pitel 2. Om vi "tror på" dualiteten i strukturerna, att dessa skapas och åter skapas i interaktionen mellan aktörer, samtidigt som de styr interaktionen, så går det att hävda att strukturerna kan avslöjas genom att aktörerna be rättar om sin interaktion.
Hittills har diskussionen om tolkning berört hur forskaren pendlar mellan teoretiska och empiriska iakttagelser för att precisera sina tolkningar. Men innan denna pendling börjar måste den tolkande forskaren göra vissa ställ ningstaganden som får konsekvenser för det fortsatta arbetet (se Norén
1995:214). Det första handlar om tolkningen bygger på ett funktionalistiskt eller icke funktionalistiskt synsätt. Förenklat bygger det funktionalistiska synsättet på om forskaren bär med sig en rationell norm, utifrån vilken em pirin kan studeras för att forskaren sedan skall kunna föreslå praktiskt in riktade förbättringar. Vid första påseendet kan det hävdas att denna ratio nella norm genomsyrar denna bok i och med diskussionen om hur teleme dicinen skall kunna utnyttjas effektivt, samt diskussionen om IT's möjlig heter. Om läsaren av boken gör denna tolkning, har tyvärr ett missförstånd skett. Utgångspunkten för denna bok är den diskussion som finns om IT's möjligheter och syftet är sedan att skapa en ökad kunskap om hur dessa eventuella möjligheter kan utnyttjas, genom att studera telemedicin. Där emot ligger det utanför studiens syfte att uttala sig om huruvida använd ningen av telemedicinen medför en ökad effektivitet och produktivitet. Det andra ställningstagandet är om forskaren i sina tolkningar vill betona det enhetliga, övergripande och kollektiva, eller det fragmentariska, individu ella och tillfälliga. Utifrån studiens syfte kan det argumenteras för att det är det övergripande som är i centrum, genom att försöka fånga förutsätt ningar, hinder och möjligheter för infusionsprocessen. Men, genom att an vända ANT som ett perspektiv för analys och tolkning kan det hävdas att distinktionen mellan det kollektiva och individuella är ointressant. Latour (1999b: 16) konstaterar angående ANT att:
"The original idea was not to occupy a position in the agency/
23
structure debate, not even to overcome this contradiction. "
Det tredje ställningstagandet är om tolkningen skall utgå från aktören eller forskaren. I denna studie är det tämligen uppenbart att tolkningen utgår från forskaren. Det är jag som forskare som väljer att se och förklara den empiri som studeras som aktörsnätverk, inskriptioner, svarta lådor, struktu rer etc.
Innan vi går in mera i detalj på analys och tolkning skall problemet med relativism kort behandlas, vilket är högst relevant i studier med en tolkande ansats. Norén (1995:71) diskuterar detta problem som i slutändan innebär att alla aktörers utsagor blir lika mycket värda. Norén indikerar tre sätt att komma runt detta problem. För det första kan man ta hänsyn till den tänkte läsarens motivation att bedöma olika tolkningar. Det andra sättet är att låta strukturen bestämma, vilket innebär att alla aktörers utsagor inte är lika mycket värda. Detta kan tolkas som att aktörens position i förhållande till det problem som är i fokus, avgör vilken tyngd en utsaga skall ges. En tredje väg runt problemet är att det finns bättre eller sämre uttolkningar av den objektiverade verkligheten. Vilka implikationer får detta för tolkning-
ama som görs av aktörernas utsagor i denna bok? Den utgångspunkt som styr det värde en utsaga skall ges, är att strukturen får bestämma, vilket in nebär att aktörens position i förhållande till en viss problemställning får avgöra. Konkret innebär detta t.ex. att en läkares utsaga om varför teleme dicinen används på ett visst sätt i en lokal miljö, väger betydligt tyngre än en politikers utsaga om samma sak.
Den tolkningsprocess som sker och som slutligen skall utmynna i en teore tisk beskrivning av det studerade fenomenet innehåller vissa spänningar. Vid fallstudier har forskaren ett relativt omfattande empiriskt material som måste hanteras på ett systematiskt sätt om det skall vara möjligt att göra någon teoriutveckling utifrån materialet. Samtidigt kräver teoriutveck lingen ett kreativt tänkande. Nylén (1996:131) har beskrivit denna process enligt följande:
"Det förefaller således som om analys och tolkning vid teoriutveck ling handlar om en balansgång mellan systematiskt isärtagande och sammanfattning av empiriska data respektive kreativt tänkande och teoretiska 'lyft'."
I denna studie kan analysen och tolkningen av det insamlade datamaterialet övergripande delas in i fyra moment: kategorisering, tematisering, teoreti- sering och perspektivering. Dessa fyra moment representerar den balans gång som beskrivs av Nylén, där de två första momenten utgör det syste matiska isärtagandet och sammanfattningen, medan de två sista momenten är försök till kreativt tänkande och teoretiska lyft. I dessa moment har en pendling skett mellan det empiriska materialet och den teoretiska referens ramen, vilket kommer att beskrivas mera noggrant under respektive rubrik. De fyra momenten som analysen och tolkningen består av presenteras se kventiellt och de ligger också till grund för bokens fortsatta disposition. Slutligen vill jag ytterligare en gång betona att momenten inte har skett se kventiellt, utan den valda dispositionen är snarare gjord från en pedagogisk utgångspunkt.
KATEGORISERING
Efter varje intervjuomgång har intervjuerna analyserats och en kategorise ring av data har gjorts efter två utgångspunkter. Respondenterna har delats in i sex olika grupper: specialister vid universitetssjukhuset, specialister vid länsdelssjukhusen, distriktsläkare, politiker, sjukhuschefer och övriga. Ut ifrån den teoretiska och empiriska förförståelsen har datamaterialet för de olika grupperna delats in i fem till sju olika kategorier vid de olika inter vjuomgångarna. Kategoriseringen har tagit sin utgångspunkt i den teore tiska förförståelsen, men för att inte fastna i å priori antaganden har katego
riindelning skett på ett empirinära sätt. Den kategorisering som har gjorts av det empiriska materialet har sedan legat till grund för presentationen av fallen. Kategorisering av det empiriska materialet har praktiskt utförts med dataprogrammet NUD.IST*. Detta innebär att respondenternas utsagor kan samlas upp i olika kategorier. Ett konkret exempel är förväntningar på an vändningsområden för telemedicinen. Alla utsagor som har en koppling till denna kategori samlas upp i denna. Sedan är det möjligt att plocka fram vad t.ex. en enskild respondent eller en grupp av respondenter har sagt an gående förväntningar på användningsområden för telemedicinen. Eventu ella underkategorier i denna kategori har sedan hanterats manuellt, efter som textmassan har varit mera hanterlig.
Efter den första intervjuomgången har kategoriseringen skett enligt föl jande: förväntningar på användningsområden, förutsättningar för att kunna realisera användningsområdena, varför projektet genomförs vid den aktu ella tidpunkten, hur projektet skall följas upp, samt hur telemedicinanvänd ningen kommer att påverka arbetssätten. Efter intervjuomgång två har data kategoriserats efter: drivkrafter bakom genomförda aktiviteter, konsekven ser av teknikanvändningen för läkare och patienter, aktörernas syn på tek niken, telemedicinens inverkan på arbetssätt, samt övrigt. Efter intervju omgång tre har data kategoriserats efter: drivkrafter bakom genomförda aktiviteter, hinder för att genomföra aktiviteter, praktiska konsekvenser för verksamheten, idéer om nya användningsområden, vad har fungerat bra vid en konsultation, vad har fungerat mindre bra vid en konsultation, samt öv rigt. Kategorin övrigt kan synas lite märkligt. Här har uttalanden samlats upp som inte har passat in i de övriga kategorierna, men ändå bedömts som intressanta för den fortsatta analysen. Möjligen hade det gått att kategori sera dessa uttalanden med "teoretiska etiketter", men det har funnits en strävan att undvika detta på ett tidigt stadium.
Efter intervjuomgång fyra har ingen formell kategorisering gjorts av det empiriska materialet. I analysen har en jämförelse gjorts med de olika ka tegorierna från tidigare intervjuomgångar, för att på så sätt kunna finna nya dimensioner i det empiriska materialet. De nya företeelser som har fram kommit från den sista intervjuomgången har sorterats in under lämpliga avdelningar i presentationen av det empiriska materialet.