Efter systematiseringen av den insamlade empirin, som presenteras i kapi tel fyra till sju, genomförs en första empirinära analys. Denna analys pre senteras i kapitel 8 och vägledande för analysen är att försöka hitta teman som kan förklara varför aktiviteter sker eller inte sker med telemedicintek
nikens hjälp. Sökandet efter teman som kan förklara varför aktiviteter sker, eller inte sker, genomförs så empirinära som möjligt, vilket innebär att stu diens teoretiska referensram kopplas bort så mycket som möjligt. De fakto rer som respondenten har betonat eller som forskaren har identifierat, kommer att lyftas fram som teman som förklarar varför tekniken används eller ej. Det finns dock ett mycket tydligt spår från den teoretiska referens ramen i den tematisering som sker i kapitel 8. Hela kapitlet handlar om var för, eller varför inte, ett aktörsnätverk där telemedicinen används mobilise ras och så småningom stabiliseras.
Anledningen till att ett "aktivitetsperspektiv" har anlagts, är att en av de centrala delarna i infusionsbegreppet är en allsidig användning av tekniken. Därför faller det sig naturligt att söka efter orsaker till varför tekniken an vänds eller inte används. De teman som har identifierats har utgått från aktörernas upplevelser, medan tematiseringen har utgått från forskaren. De teman som identifierats berör aktörerna själva, tekniken och den omgi vande kontexten. Men de teman som berör den omgivande kontexten, är inte specifika för de lokala miljöerna, utan berör medicinska specialiteter som sådana, eller vissa typer av generella uppgifter. Genom denna temati sering blir det möjligt att fånga upp dels aktörsspecifika dimensioner, samt mera strukturella dimensioner, vilka också kan ha en institutionell karaktär. Men det räcker inte enbart med att se på dessa två dimensioner om en ökad kunskap skall erhållas om infusionsprocessen. Ny teknik som introduceras i likartade lokala miljöer inom ett organisatoriskt fält, kan påverka proces ser och relationer mellan aktörer på olika sätt, beroende på specifika om ständigheter i den lokala miljön (se t.ex. Barley 1986, 1990). Därför är det viktigt att redan från början i analysen beskriva de lokala miljöer där tekni ken införs, för att på så sätt kunna identifiera mekanismer i dessa miljöer som påverkar infusionsprocessen.
TEORETISERING
Momentet teoretisering innebär att den empirinära analysen kopplas till baka till studiens teoretiska referensram, vilket skall möjliggöra ett teore tiskt lyft av de empiriska iakttagelserna. Upplägget av teoretiseringen har till en stor del skett utefter begrepp som är centrala inom ANT. Här kan invändningen göras att det ser ut som att tolkningen har skett mot en a pri ori teori som skall testas. Det är viktigt att understryka att detta inte är fal let. Som tidigare framgått är det genom en växling mellan empiriska iakt tagelser och en fördjupning av den teoretiska referensramen, som analysen och tolkningen växer fram. Det förhåller sig också på detta sätt i denna stu die och kan mycket förenklat exemplifieras enligt följande: Via deltagande observation och intervjuer har det framgått att de inledande teoretiska för
föreställningar som har funnits om infusionsprocessen måste breddas för att kunna nå en ökad kunskap om processen. Genom att inkludera ANT i den teoretiska referensramen har det skapats en möjlighet att belysa pro cessen från ett nytt perspektiv. När vi sedan återvänder till empirin har det också framgått att ANT-perspektivet kan utvecklas ytterligare.
ANT och en av dess förgrundsfigurer, Latour, har kritiserats för att mest besvara "hur" frågor (se Shapin 1988). Denna kritik kan ses som berättigad och ger problem om infusionsprocessen enbart analyseras från ett ANT- perspektiv. För att undvika detta problem är det centralt att svara på frågan varför aktörsnätverken skapas och stabiliseras. Detta kan göras genom att infoga andra teoretiska perspektiv på översättningsprocessen, som både kan berika ANT och skapa en ökad förståelse för infusionsprocessen.
PERSPEKTIVERING
Det fjärde momentet i analys och tolkningsarbetet har gått ut på att anlägga några perspektiv som kan kasta nytt ljus på infusionsprocessen. I detta moment skall vi ha lämnat empirin och röra oss på det teoretiska planet, men poängen är att det skall ha skett en utveckling av de perspektiv och de antaganden som från böljan gjordes om infusionsprocessen. I detta moment kommer teoretiseringen att knytas ihop genom att några utvecklade mo deller av infusionsprocessen kan presenteras. Det nya perspektivet på pro cessen, som modellen representerar, kan ses som det teoretiska bidraget, eftersom processen belyses ur ett nytt perspektiv. DiMaggio (1995:392) belyser detta enligt följande:
"By defamiliarization, I refer to the process of enabling a native - of a society, an organization, or an academic discipline - to see his or her world with new eyes. Arguably good theories should accomplish this. But it must not go too far"
Vilka krav kan då ställas på den modell där en teoretisk utveckling sker av infusionsprocessen? Sutton & Staw (1995:378) hävdar att:
"Theory is about the connections among phenomenay a story about
why acts, events, structures and thoughts occur. Theory emphasizes the nature of casual relationships, identifying what comes first as well as the timing of such events "
Genom att pendla mellan de fyra momenten kan några modeller byggas upp som representerar den vidareutvecklade teorin om infusionsprocessen. I modellerna är det möjligt att visa på hur olika fenomen samverkar över tiden, vilket i sin tur ger en djupare förståelse för varför de aktiviteter sker som ligger till grund för infusionsprocessens fortskridande. Men för att
modellerna, som representerar några perspektiv på infusionsprocessen, skall vara trovärdiga, skall det gå att känna igen fallen och koppla tillbaka till dem, genom den argumentation som förs mellan presentationen av em pirin och till de perspektiv som presenteras.