Bokens fortsättning är disponerad så här:
Nästa kapitel, nummer , börjar med att placera avhandlingen i det företagsekonomiska ämnet. Genomgången av stödjande eller angränsande litteratur går sedan från förhållandet mellan spel och finansmarknader till den vilja till tro som kan framvaskas ur Blaise Pascals religionsfilosofiska betraktelser. Från Pascals tankar om att handla som om en tror övergår jag till frågan om känslans plats i samhället och litteratur om det, i avsnitt för avsnitt. Vad känsla och rationalitet är i avhandlingen bestäms genom att visa hur jag ser på förhållandet mellan de två. Det genealogiska skrivsätt jag valt för avhandlingen använder sig inte av ett enda teoretiskt perspek-tiv: Valet av genealogi som metod kan ses som ett svar på invändningar i lit-teraturen om att ett visst teoretiskt perspektiv reducerar förståelsen för vad
• D e l
känsla är och den mångperspektiviska genealogin motsvarar även det mång-perspektiviska i materialet jag undersökt. I en genomgång av Marieke de Goedes genealogi över finansväsendet visar jag också hur hennes bok skil-jer sig från det här arbetet. Synen i avhandlingen på makt, maktutövning och motstånd avslutar kapitlet.
I kapitel , redogör jag för vad det är att skriva någots genealogi och hur genealogin förhåller sig till det effektfulla. Avhandlingens syfte läggs fram och det kritiska syftet med syftet. Resten av kapitlet diskuterar hur förfat-tare som Foucault och Barthes försökt bryta sig loss och tänka nytt om sam-hället och dess uttryck; hur de har försökt att sluta vara en del av det.
Utifrån deras försök motiverar jag min annorlunda ansats. Ur flera syn-vinklar kan den sägas vara subjektiv. Jag förklarar vad tolkning är i avhand-lingen, att jag försöker gå mot mitten av vad som undersöks och vad jag menar med det. Jag lanserar begreppen generiskt subjekt och tolknings system.
Jag redogör för tre röster i avhandlingen och varför de ofta blandas. Kapit-let återvänder till känsla genom att kritiskt värdera debatten om Foucaults påstådda brist på grundläggande ställningstaganden. Jag polemiserar mot den gängse rationaliserande synen på grundning. Jag påstår att Foucaults studier är grundade i känsla och visar hur det relaterar till hans axiomatiska påstående om motstånd. Jag ställer det mot Adam Smiths positiva axiom om vänskapskänslan. Även om olika sanningar i avhandlingen ställs mot varandra, eller om det skrivna verkar driva gäck med eller relativisera vad som är sant, är avhandlingen grundad i axiomet om vars och ens universella sympatier för andra, åtminstone som en samhällenas egenskapsmöjlighet och det även på det finansiella området.
Avhandlingens första del avslutas med kapitel om ”Avhandlingens empiri”. Där beskrivs hur det material jag undersöker samlats in, hur jag har sparat på det mesta som kommit i min väg, vad det är att strida med detal-jer för att få ett förlopp att gå ens egen väg och det i förhållande till vad det är att skriva någots genealogi. Därpå börjar del , själva forskningsberät-telsen, med kapitel . Där bestäms begreppen moral och moralism i avhand-lingen närmare. Spelet i glappet mellan dem båda skildras utifrån en genea-logisk berättelse, för tiden – ungefär, om striden som utbrutit om sparsamhetspropagandan när den proletära befolkningen ska upp fostras i ekonomi. Försäkringsrörelsen behandlas.
Kapitel behandlar några ursprung, så som Benjamin Franklins ord-språk och sparbanksrörelsens start, samt fortsätter här med några nedslag i historiska strider i stort och smått, också med ord, om detta med att spara.
I n l e d n i n g •
Kapitel heter ”Penningen som uppfostringsmedel”. Det uttrycket från skolsparrörelsen är också ett begrepp i avhandlingen. Tankar om primitivi-tet, utveckling, barn, pengar, befolkning och känslolivets tuktan med peng-ars hjälp skildras här. Pengar är också ett hierarkiseringsmedel. Detta är något att lära sig och vänja sig vid.
Kapitel , ”Övertalning på vetenskapligt sätt”, ägnas åt den diskussion om reklamen, som förs under talet, samtidigt som den svenska skol -sparrörelsen startar. Reklamen konstitueras som en slags vetenskap och industri. Frågan som då enträget tycks kräva svar av praktiker och teoreti-ker är ungefär: ”Med vilken rätt tar vi denna resurs i bruk för att göra det här?” Striden för att besvara frågan inåt och utåt tar sig formen av en dis-kussion om sanning i reklamen. Frågan är fortfarande obesvarad när Robert K. Merton åter ställer den i slutet av artikeln ”Massövertalning” från .
Han analyserar där varför en kampanj för krigsobligationslån i USA, som vid varje radioutsändning nådde över miljoner lyssnare, var så förkros-sande effektiv.Kapitlet är inte en del i någon historik. Här skiljer sig min ambition helt från Ingmar Tufvessons bok Hundra år av marknadsföring, som indelar och beskriver reklamens utveckling i historiska perioder (utan att ha några kritiska anspråk, så att den strid om reklamen som pågått, i syn-nerhet efter första världskrigets propagandaerfarenhet, till exempel inte omnämns).Min minigenealogi skiljer sig också från en kritisk studie av Ali Yakhlef som analytiskt periodiserar reklamens historia utifrån i vilken grad, hur och med vilka verktyg den vrider sig bort från det rationella till-talet, till det symboliska, hyperreala, drömlika eller fantastiska, från -tal och till idag.Kapitlets fokus är istället det bekymmer och den strid som gör att denna vetenskapligt underbyggda vridning av reklamen ger upphov till övertalande resonemang om sanning och till reklam för reklamen. När en på det här sättet uppmärksammar motståndet uppstår även en diskus-sion med tesen om annonseringens gradvisa ”orientering mot kunden”, eller anpassning till kunden, som till exempel är en av slutsatserna i Skåléns, Fellessons och Fougères genealogi över reklamens utveckling, gjord utifrån delvis annat material och med så kallad governmentality-ansats.
I kapitel illustreras begreppet övertalning-undervisning. Det härleds ur Foucaults begrepp makt-vetande. Grisars olika användningssätt i propa-gandan för Skattesparandet skildras. Finansexpertens ansvar för ens pengar visas med ett exempel från Allemanssparandet . Här materi-aliserar sig för övrigt ett generiskt subjekt i mitten av ett fotografi.
Kapitel och handlar om den stora kampanjen för folkaktien Telia
• D e l
år . Den omgivande stämningen och ett exempel på rationalisering av denna stämning diskuteras i ett avsnitt utifrån några ”rationella förkla-ringar”, till exempel genom att använda en värderingsformel från en läro-bok. Begreppet sanningsprägling tas fram ur materialet. För övrigt är fokus här föreställningen att en fattar välbalanserade och rationella beslut när en försätts och försätter sig i pendling mellan det ena och det andra, mellan skälen för och emot, i en parad av ”fakta” på två led som saknar slut. Beslu-tet växer känslomässigt fram i mitten av det pendlande engagemanget. Där behövs det till slut en knuff.
Kapitel och ägnas åt den nutida övertalningen-undervisningen att välja i pensionssystemet, att en är ensam, att en ska söka sig inåt mot sig själv och hur ett fingerat motstånd används för att genomdriva det sanna i ett tal som lider brist på rationella argument. Här behandlas också på vilket sätt ålderspensionärer görs till ett svårt problem för ”oss”. Några enkla beräkningar som inte känner till vilka som är pensionärer tas i bruk. Kapi-tel avviker i stil men avslutas med en inkännande beskrivning av en reklamkampanj som grundar valet av finansiell produkt i en avsmak för andra. Begreppet generiskt subjekt är där särskilt tydligt använt. I kapitel
beskrivs även ett spel mellan finansiell stoicism och finansiell solidaritet. Det spelet sker i en logisk matris med fyra rutor, att i ”ideologisk tillstängning”
vackla mellan och anklaga sig själv och andra i.
Kapitel är slutkapitlet. Här finns sammanfattningar utifrån några typiska exempel, påståenden, och arbetshypoteser för fortsatt företags -ekonomisk forskning i kritisk anda om avhandlingens ämnesområde.
Renässan sen för territoriet och dess avkastning framhålls särskilt. Striden för maxi mering av finansen beskrivs med ett aktuellt exempel. Det viktiga i hur det känns och hur en ska kunna förhålla sig kritisk behandlas också, lik-som det framläggs några förslag till begrepp och kopplingar dem emellan.
Det handlar om subjektivering under ett tolkningssystem som det jag undersökt och om mittens innehåll, den mitt som jag i avhandlingen för-sökt stå nära. Det handlar om kärnutsagan i det underför-sökta tolkningssys-temet och om den allmänna agens som omger oss, det vill säga att samhäl-let uppbyggs i handling av handlingar (där vissa handlingar i och för sig är svårare att göra ogjorda än andra) samt några ytterligare saker som jag till sist vill framhålla.