Kritiska studier av finansen och denna avhandling

Litteraturen

Kritiska studier av finansen och denna avhandling

Som framgick av den inledande bakgrundsberättelsen, finns det mängder av artiklar, böcker och studier som utifrån en kritisk grundsyn granskar finansen, finansiell teori eller det finansiella systemets utveckling de senaste decennierna. Marieke de Goede, som undervisar i politisk historia och internationella relationer, gör det i en vida läst bok.^Edward LiPuma och Benjamin Lee är antropologer och deras bok om ”finansiella derivat och globaliseringen av risk” är internationellt känd och refererad till.^Även i Sverige forskar antropologer brett om finansen; folklivsforskar om ett glo-balt folkliv, dess teknologier och dess kunskapsproduktion, den omvärlds-förståelse som där produceras och dess vidare makt- och kultureffekter. När begreppet ”ansvar” sätts i arbete i handeln, visar Christina Garsten och Anna Hasselström exempelvis i en av sina studier, inbegrips i det arbetet att handlarnas ansvar överförs till marknaden som sådan; deras egna aktioner är liksom frikopplade från skeendet i den globala ekonomin.^ Anette Nyqvist utkommer i år med doktorsavhandlingen In a State of Market, om det nya pensionssystemets framfödelse, på strategernas och taktikernas möten såväl som i diskussioner på badstränder. Ett exempel i denna boks slutkapitel hämtas från hennes forskning.

Studier av det slaget finns inte representerade i tidskrifter med ordet finance eller financial i sina titlar. Företagsekonomin har kritisk organisa-tionsforskning (på engelska: critical organization studies eller critical mana-gement), kritisk forskning om revision och redovisning (critical accounting) och kritisk forskning om marknadsföring och konsumtion (critical marke-ting). Riktningarna förknippas med tidskrifter som gör sig internationellt kända för sin kritiska hållning till vad det är att organisera, redovisa eller

  • D e l 

marknadsföra och till vad som skrivs inom akademin om det. Majoriteten andra tidskrifter inom de tre områdena kommer då att ses som mer tradi-tionella eller neutralt forskande. På företagsekonomins fjärde ämnes område, finansiering, finns det ingen riktning med det engelska förnamnet critical.

Det finns inga internationella tidskrifter inom företagsekonomi som speci-aliserar sig på kritisk forskning om finansen, kritik av finansiell teori, kritik av finansiell marknadsföring eller kritik av finansindustrin.

Företagsekonomer som undervisar i finansiering och forskar utifrån en kritisk eller alternativ syn på ämnet, publicerar sig därför i tidskrifter på organisations-, marknadsförings- eller redovisnings området, eller i tid-skrifter för ekonomisk sociologi eller filosofi. Kevin Keasey och Robert Hudson, från Internationella institutet för bank- och finanstjänster vid uni-versitetet i Leeds, kritiserar till exempel dominerande finansteori för bris-tande kontakt med verkligheten. Det finns inte där, menar de, något intresse för de teorier som finanskonsulter verkligen använder sig av när de ger råd. De talar om en genre de kallar critical finance literature. Men de publicerar sin artikel i en mycket känd tidskrift för kritisk redovisnings-forskning. De föreslår till sist att redaktionen startar ytterligare en tidskrift och föreslår namnet ”Critical Perspectives in Finance”.^

I sin artikel refererar Hudson och Keasey positivt till en växande litte-ratur om så kallat ”irrationellt” finansiellt beteende. Det är ett viktigt begrepp inom riktningen Behavorial Finance.^ Pionjären är Robert J.

Shiller. Han studerar förstärkande återkopplingar från åsikter om pris -rörelser på aktiemarknaderna, eller åsikten om andras åsikter om dem, till prisrörelserna själva. Han mäter upp vad höginkomsttagare i USA tror om aktiemarknadens framtida utveckling med hjälp av årliga enkäter.^Hans samtidsklassiker Irrational Exuberance utkom i april . Där förutsades att den så kallade ”IT-bubblan” på världens börser skulle spricka strax innan den gjorde det. Nyutgåvan utkom . Den innehåller ett nyskrivet kapi-tel om ”bo låne bubblan” i USA. År  sprack den ut i internationell

”bolånekris”, som bekant är och som jag nämnde i avhandlingens inled-ning.

Behavorial Finance är inte integrerad inom den vanliga finansforsk-ningen, men dess individualpsykologiska synsätt och kvantitativa mätningar knyter an till samma naturvetenskapliga forskningsideal. Annorlunda är det med de nya sociologiskt inriktade finansstudier som kallas Social Studies of Finance (SSF). Inom denna riktning studeras det kollektiva samspelet på finansarbetsplatser, värderingarna där och hur de skapas, hur

yrkesmänni-L i t t e r at u re n •  

skorna förstår sig själva när de bedriver finansiell handel, vilka kulturer och nätverk som då byggs upp och den finansiella teknologins kultureffekter, eller till och med effekten av finanshandelns rumsliga koncentrationer i städerna. Med flytande gräns till antropologin, som nämndes ovan, stude-ras här ”de finansiella marknadernas sociologi”. Det är också titeln på en antologi som ger en bred introduktion till det forskningsprogrammet.^

Richard Swedberg bidrar till antologin med en artikel om de intressekon-flikter som finansskandalerna i USA år – avslöjade, till exempel i ett åtal mot mäklarfirman Merrill Lynch. Åklagaren kunde visa hur remendationer utåt om förstklassiga aktieköp motsvarades av interna kommentarer som ”rena skiten”, ”skräp” eller ”sälj” i mäklarnas epostmed -delanden.^ Swedberg är tidigare ofta publicerad inom den allmänna riktningen ekonomisk sociologi, som har rötter tillbaka till Max Weber och Emile Durkheim i början av -talet. Den kom tillbaka som ”ny eko-nomisk sociologi” i mitten av -talet (bland annat med Viviana Zelizers bok om USA:s försäkringsindustris historia, som jag nedan kort återkom-mer till).^

Karin Knorr Cetina medverkar i antologin och är en av dess redaktörer.

Tillsammans med Urs Brügger skrev hon en av den finanssociologiska rikt-ningens första artiklar. Med hjälp av deltagande observationer, intervjuer och minutiös analys av de minsta betydelse bärande delarna i den interna-tionella valutahandelns fragmentariskt snabba tangent bordsspråk kunde de skildra hur budgivning om valutapriser avbryts av artigheter, bedyranden, ursäkter, gentjänster, erkännande av personlig skuld, hjälpsamhet eller väg-ran att hjälpa ur knipor, löften om gottgörelse och så vidare, och allt detta i en strid ström på dataskärmarna. Finansmarknadernas sociala nätverk och kultur kallas i artikeln för ”globala mikrostrukturer”. De hade börjat upp-rättas på detta direkta sätt redan under -talet, när rummet mellan kon-tinenter upplöstes i realtid, på Reuters nya skärmar för pris noteringar i elek-tronisk skrift.^

SSF studerar även, med stöd av begreppet performativitet, hur och i vil-ken mån finansiell ekonomisk teori gör marknaderna, i själva sin akt av att vara teori om dem. En av Michel Callons artiklar innehåller en bred dis-kussion om begreppet. I ett av hans exempel måste den vanliga, sprattlande och hala fisken i det mörka havet, av ekonomisk teori, armador av över-vakningsbåtar och horder av statistiker göras om till en slags kalkylerbar

”cyberfisk” i ett genomskinligt akvarium, för att fiskare, i sin tur, ska för-vandlas: Från yrkesmänniskor i tätt och hänsynstagande samarbete med

  • D e l 

havet till nyttomaximerare som själviskt kalkylerar fram sina ekonomiska intressen utifrån fiskekvoter. De motsvarar då till slut det vanliga antagan-det om Homo economicus, den ekonomiska människan, i nyklassisk ekono-misk teori.^Donald McKenzies bok En motor, inte en kamera är här ett standardverk, men med inriktning just på det finansiella, också med tekniska genomgångar av matematiska formler och finansiella modeller:

Presentationen och spridningen av en ny teoretisk modell kan göra model-len ”mera sann” eller, vid så kallad kontraperformativitet, ”mindre sann”.^

Den företagsekonomiske organisationsforskaren Barbara Czarniawska deltar också i nyss nämnda antologi med en artikel.^Hon visar (målande med vitt skilda slag av källmaterial från film, böcker, självbiografier med mera) hur kvinnors inträde i olika finansyrken möts av försök att stänga dem ute. Det kan ske symboliskt underförstått och antydningsvis, som i tidningarnas såpoperaliknande rapportering  om en kvinnlig mäklares stora förluster i aktiehandel på Nordea. Det kan ske med öppen pennalism, så som skildras i Michael Lewis populäretnografiska bok Liar’s Poker.

De finansiella marknadernas sociologi, SSF, och organisationsforsk-ningen inom företagsekonomin överlappar alltså varandra och det påpekas även i en svensk forskningsrapport om finansmarknadens aktörer, skriven av Jesper Blomberg.^En ny gren av organisationsforskning, döpt till orga-nizational finance, inriktar sig på finansmarknadernas interna organisa-tionsformer och kulturen på finansföretag, både i kritisk och mer traditio-nell anda, menar han. Organizational finance, skriver Blomberg, kan i och för sig skilja sig från SSF i hur frågor ställs och uppskattningar görs om och av mäklares prestationer.^

Vad som studeras i Blombergs rapport ligger utanför min avhandling.

Men jag återkommer kort till den i slutkapitlet, med ett förslag ur denna avhandlings perspektiv i den polemik som Blomberg för mot Peter Norbergs och andra forskares slutsatser om förhärskande ”mentaliteter”, ideologier eller moraluppfattningar inom den finansiella yrkeskåren.^Oenigheten där har med vad som kallas ”subjektivering” att göra, tror jag bestämt. Den kommer sig inte av en metodfråga, även om olika metoder kan ge olika slutsatser om huruvida vissa ”mentaliteter” i den ena eller andra miljön finns där eller inte.

Sociologer skriver alltså in sig på finansområdet och företagsekonomer skriver tvärtom in sig i de finansiella marknadernas nya sociologi. Före-tagsekonomiska författare inom redovisning, organisationsteori och mark-nadsföring skriver även utan omväg, så att säga, in sig på det finansiella

L i t t e r at u re n •  

området, men de står tydligt kvar i dessa tre delämnen när de gör det. Orga-nisationsteoretikern David Knights är en av dem som själv eller tillsam-mans med andra forskare sedan början av -talet publicerat många artiklar om den nya finansiella tjänsteindustrin i Storbritannien.^ Rela-tioner till omvärlden och inte bara interna förhållanden är här mer i fokus.

En artikel från  om det internationella bygget av marknader för osäkra lån blir högaktuell i skrivande stund.^Den rapporterar om den växande marknaden för telefonlån eller lån som ”säljs” i dörrknackningskampanjer, till låginkomsttagare eller kunder utan säkerheter. Den utmynnar i en dis-kussion om balansen mellan att reglera marknaden och utbilda dessa lån-tagare. En annan artikel handlar om den brittiska försäkringsindustrins för-säljning vid dörr i förorter drabbade av arbetslöshet och fattigdom. Den ställs mot samma slags kampanjer i mer välmående medelklassområden.

Kundernas förtroende för tjänsterna och deras kunskap om dem jämförs för två olika finansiella ”ekologiska” system. De har ”koloniserats” av mindre finans firmor, föreställer sig författarna.^

Vad den studerade industrin mer precist ”säljer” och med vilka argu-ment det sker, sanningshalten i dem eller hur sanning här över huvud taget åstadkoms, är inte i fokus för dessa artiklar. Men det kan tangeras, till exem-pel i en artikel om kvalitetssäkring i finansiell tjänsteproduktion med hjälp av managementkoncept som Total Quality Management (TQM). Förfat-tarna ställer dessa rationella scheman för styrning (som ska ”förbättra kva-litén i produktionen”) i parodisk kontrast till de aggressiva tekniker som används för att få allmänheten att satsa pengar på finansmarknaden, via

”köp av produkter”, vilka myndigheterna upprepade gånger ingriper mot och stoppar.^Artiklarna inom organisationsforskning om industrin för finansiella tjänster kan spänna över så vitt skilda områden som finans in-dustrins ”produktion av förtroende”^eller maskulinitet och paternalism inom dess organisationer.^

Var kommer då denna avhandling in? Den kan med visst lugn etikette-ras som en kritik av finansiell marknadsföring, men den utvecklar sina reso-nemang på gränsen mellan delområdena marknadsföring och organisation.

Ett skäl till det är att finansiell fostran, styrning och folkbildning sedan långa tider uppenbart blandas med finansiell reklam till en bred allmän-het. Jag undersöker detta i termer av ”finansiell subjektivering”, som jag förut förklarade. Men jag väjer inte för att vid några tillfällen driva in forsk-ningsberättelsen på själva finansämnets område med några simpla mate-matiska uträkningar, utredningar av logiker eller uppställda kvoter, för att

  • D e l 

reflektera över vad de ur subjektets moraliska eller andra perspektiv inne-bär. Där går gränsen för annan kritisk företagsekonomisk organisations-eller marknadsföringsforskning om finansen. Jag överskrider bara den grän-sen för att ge några exempel på beräkningars och logikers moraliska och politiska känsloinnehåll. Jag vill tydliggöra vad det är att rationalisera en känsla, i marknadsföringen av själva handeln, av de finansiella avtalen (”pro-dukterna”) eller i marknadsföringen, så att säga, av ett visst finansiellt regel-verk (när det ska folkbildas om det). Allt det här, även marknadsföring av logiska resonemang, är en del av vår subjektivering under dagens finansi-ella system. Sammantaget ger det denna avhandling om finansiell mark-nadsföring en relation till alla företagsekonomiämnets fyra delämnen, om än med mycket större tonvikt för ett par av dem, och lite ”redovisning” går inte att undvika, så snart ett histogram eller en tabell redovisas. Hela avhandlingen är för övrigt en redovisning av vad jag gjort.

När det gäller kritisk forskning om den folkliga finansmarknadsföring-ens tanke-, känslo-, symbol-, moral- eller logikinnehåll så analyseras det, eller avbildas en del av det, vill jag snarare säga, i några studier inom forsk-ningsprogrammet governmentality. Min avhandling är inte skriven inom den genren. En artikel av Rob Aitken, om finansiell marknadsföring i USA under andra världskriget (obligationslån till krigsansträngningen) och in på -talet (en stor kampanj för att popularisera börsen i New York), är i all sin sinnrikhet och detaljrikedom ett bra exempel på ett annat upplägg än mitt. Det närfotograferar kampanjer och annonser. Den noggranna beskrivningen av påståenden och sanningar visar allt detaljerat, så som var författarens avsikt liksom i förstoring (i studium av så kallade ”mikroprak-tiker”), men utan att kunna ifrågasätta det eller rubba det. Detta är, fram-går det till slut, och som så ofta här sägs, en förberedelse för kritik, till exem-pel av synen på finansen som en domän som det inte går att ändra i.^

Stora delar av den företagsekonomiska litteraturen i finansiell mark-nadsföring syftar till att hjälpa finansindustrin att ”bättre förstå sina kun-der i ett försök att inte bara förutsäga utan också styra och påverka konsu-mentens köpbeteende”, för att citera ur ett abstrakt i en akademisk journal för studiet av marknadsföring av banktjänster.^Det gäller inte en avhand-ling som Stefan Jonssons om den nya fondindustrins konkurrenshistoria sedan slutet av -talet, och som jag vid något tillfälle i avhandlingen tar hjälp av, på samma sätt som av många andra arbeten, under forsknings -berättelsens själva gång.^Men i kapitel  om avhandlingens empiri ska jag kort ge några fler exempel på att en avhandling om finansiell marknads

-L i t t e r at u re n •  

föring skiljer sig från en avhandling i finansiell marknadsföring. Deklare-rade syften och hur de läggs fram i akademiska artiklar i finansiell mark-nadsföring kan bli en del av det undersökta materialet när en skriver kritiskt om finansiell marknadsföring. Det kan kännas konstigt, men det hör till vad som undersöks i avhandlingen att det kan vara så.

Avhandlingens ställning i förhållande till det subjektiva och känslomässiga får strax prägla den fortsätta genomgången av relevant litteratur. Den bör-jar i några närmast filosofiska konstateranden, om tro och om känslans för-hållande till rationalitet. För det första inspireras jag till det av McGoun &

Frankfurter, som sysselsatt sig med finansens själva mening, dess värderingar och dess metod, av Thomas Bay, som sysselsatt sig med derivathandelns onto-logi, det vill säga vad den egentligen kan sägas vara, och av Ulrika Sjödin, som sysselsatt sig med insiderlagens moral och ontologi, vad den upprätt-håller, syftar till och är. Det finns en rännil av företagsekonomisk litteratur som kritiskt filosoferar om det finansiella. Jag anknyter gärna till den. För det andra var det sättet att göra frågan om känslans plats i avhandlingen enklare. Ett ”icke-filosofiskt” alternativ kan landa i allt, och stänger till på ett egendomligt sätt, även när det känns ofullständigt, platt eller möjligt att tvista om. Det demonstreras, enligt min mening, av artikeln ”Känslor och finansiella marknader”, av Ackert, Church och Deaves. Artikeln visar för övrigt hur traditionell finansforskning och Behavorial Finance samtalar och närmar sig varandra.^Neurologen Antonio Damasios forskning, som jag nedan återkommer till, är en viktig naturvetenskaplig referens i arti-keln. Författarna skriver först att deras ”artikel definierar termen känsla (emotion)”. När det senare ska ske skriver de att ”termen sällan defini -eras”.^Istället brukar det ”ges exempel på känslotillstånd”. De fortsätter med en genomgång av några definitioner från olika författare. De avslutar sin genomgång med ett förslag från Jon Elster på sex kännetecken (featu-res) hos känslor, men som de medger inte är någon definition. I fritt refe-rat är kännetecknen: ) att känslor föregås av tro som blir grusad/bekräftad;

) att de har ett objekt, att de handlar om något; ) att de ger fysiska sensa -tioner, som hormonutsöndringar, blodsvallningar och dylikt; ) att de ger upphov till ändrade fysionomier och kroppsuttryck; ) att deras intensitet kan uppställas på en skala mellan smärta och njutning samt ) att känslor kan förknippas med en tendens att göra något.^

När nu litteraturgenomgången fortsätter – genom spel till tro, till käns-lan och dess relation till det rationella, genom litteratur om samhälle och

  • D e l 

känsla och om marknadsföring av finansiella tjänster och känsla, till Marieke de Goedes genealogi om finanssystemet samt till frågan om makt och motstånd – går jag alltså tillväga på ett helt annat sätt.