Berättelsens empiri
Hur exempel har hittats, samlats in och sparats
Berättelsen flackar mellan exempel. Hur har jag gjort när jag letat efter exempel och var har jag letat?
I berättelsens exempel ingår både ord, bild, film, diagram och siffror.
Exemplen är tagna från nuet, från de trettio år som gått sedan nyckelåret
och från striden om allmänhetens pengar sedan ett par hundra år till-baka.
För det första har jag helt enkelt sparat text- och bildmaterial som kommit i min väg när jag tittat efter sådant som har med sparande och penning -rådgivning att göra. Oftast är det sådant som jag i vardagen fått av staten och andra som vill övertala mig i penningfrågor. Jag har gjort det i förviss-ning om att det skulle kunna komma till användförviss-ning. Jag har följt det handlingssätt som propageras i barnboken Vad Lilla Anna sparade på, tryckt i sex upplagor sedan .
En ska inte försmå sådant som andra, har ratat och kastat, undervisar den. En ska spara på allt intressant en hittar, även om det inte verkar fin-nas något bruk för det. Jag skrev ned och sparade på följande:
En dag gick Lilla Anna ut för att leta saker som kunde vara bra att ha. Hon hit-tade sju spikar och några gamla lådor och ett par hjul och ett par hjul till och ett bortkastat hopprep och tre gamla brädor (…).
Utanför Lilla Annas hus blev det en stor hög.
”Vad ska du göra med allt det där skräpet?”, frågar Lilla Annas mamma kri-tiskt. ”Jo, det ska jag visa dig”, svarar barnet. ”Jag kan göra många olika saker”, till exempel en bil, en båt och ett ”litet, litet hus”. Bara roliga och spännande saker och Anna bygger ett flygplan. Det kan inte flyga självt,
• D e l
men det kastas upp i luften av en snäll och jättelik hjälpare, Långa Farbrorn.
Anna flyger tills vingarna ramlar av. Ingen vet vilka olyckor som kan inträffa, men av det Lilla Anna förut sparat, en gammal matta och ett hopp-rep, hade hon också gjort en fallskärm. Det var förtänksamt. Långa Far brorn fångar Anna i sin hatt när hon sakta kommer nedsinglande. Allt slutar lyck-ligt.
Det slog an. Det hade sannerligen bäring på hela det övriga materialet.
Dessutom fick jag, lika kusligt tycktes det, ett direkt råd om hur jag skulle göra. Jag skulle bara praktisera den berättelsens bud samtidigt som jag skrev min egen.
En annan del av empirin har hämtats vid slutet av de kedjor som upp-stått när jag berättat för någon vad jag letar efter. Då finns det de som vill hjälpa till att leta. Jag träffar någon vars far arbetat på Sparbanken i Upp-sala. På familjens vind står en gammal skolsparbössa av märket Herkules. Sist användes den som låda för sybehör. Den har praktiska fack som kan märkas upp. Jag får den till skänks. Jag berättar om lådan för någon annan.
Ja, men en sådan hängde på väggen på krogen dit hon följde sin far på lördagarna, på sextiotalet, i en by utanför Dortmund. Det leder till en telefon -intervju med en före detta ordförande i en tysk sparklubb. Varje kontakt leder till flera kontakter till dess jag avbryter och börjar på ett nytt ställe.
Det tredje sättet försöker ringa in, systematiskt med material från media, de händelser jag har hört talas om och värderar som avgörande. Med ambi-tionen att för tiden och framåt hitta den marknadsföring och propa-ganda som riktar sig till arbetarklassen i vid bemärkelse, till bred allmänhet eller till ”småsparare” har jag på detta tredje sätt letat efter finansiell råd-givning och reklam i:
• Tryckt material från Sparbanken och Föreningsbanken (på nittiotalet sammanslagna till Föreningssparbanken) under åren – som finns i Kungliga Bibliotekets okatalogiserade arkiv (OKAT) för så kal-lade pliktexemplar som skickats in från tryckerier. Materialet är sparat årtalsvis för vardera banken i boxar. Här finns även blad och broschyrer som ingått i bankernas interna marknadsföring, alltså de instruktioner, uppmaningar och argument som riktats av ledningscentraler till ban-kernas egna anställda, ofta med uppmaning att föra vidare till kunderna.
• Tidningstext i tidningarna Aftonbladet och Expressen vid tiden för bryt-punkter i kampanjerna, som hösten , våren eller Telia-kam-panjen år .
B e r ät t e l s e n s e m pi r i •
• Den officiella diskussionen och fraktionsstriden så som den framträder i regeringsadministrationernas skriftserier SOU och Ds. Exempel från ståndsriksdagens protokoll från början av -talet ingår här.
• När det gäller perioden från –, cirka, då reklamen stödd på vetenskapliga rön formeras till reklamindustri och finanspropagandan till skolbarnen i Sverige så småningom centraliseras: Jag använder exem-pel från skoltidningen Lyckoslantens första år på tjugotalet, diverse pro-gramtal från kampanjorganisationens ledare i broschyrer och strids-skrifter, utvärderande historieskrivningar som vill motivera, legitimera och ge råd om förbättringar, utbildningsföredrag till bankanställda, handböcker om hur effektiv reklam ska utformas.
• Jag använder sekundärdata och sakupplysningar i olika idéhistoriska, ekonomihistoriska och historiska redogörelser, med citat från ideolo-giska ledare, med omdömen om motståndare eller om befolkningen som måste uppfostras eller om den ena eller andra bankkraschen eller principdebatten eller börshaussen.
• För det sjätte finns där allt material på nätet från fondindustri med mera, men i synnerhet har jag studerat den nya Premie pensionsmyndighetens hemsida och en utbildningsfilm myndigheten gjort och lagt på CD-ROM för att skicka ut till ungdomar år .
Uppräkningen kan sluta här. Systematik i inhämtningen har hela tiden avbrutits av nya uppslag. Viktigaste kriteriet för materialet har varit att det ska ”ge regler och råd för ett lämpligt uppförande”när det gäller pengar och finansiella frågor – eller kanske innehålla konflikter om vad dessa regler och råd egentligen ska vara.
Torbjörn Hesslings sparpropagandahistorik – har gett en vär-defull översikt över gamla programskrifter, äldre finansreklam och kam-panjer.Den har hjälpt mig att hitta originaltexter i Kungliga Bibliotekets samlingar eller på Riksdagsbiblioteket. Flera andra skrifter och böcker är värdefulla på samma sätt. Det gäller till exempel en resonerande översikt över barnserien Spara och Slösa i tidningen Lyckoslanten.
Jag har sparat allt material som kommit i min väg, så som jag en gång blev lärd och tillsagd att göra.