Flera forskare har på senare år uppmärksammat och givit uttryck för att de sociala kategorierna etnicitet, ”ras”, genus och klass är interrelaterade och aldrig kan ses isolerade annat än som analytiska kategorier. De ses is- tället som att de är inskrivna i, uppbyggda av och bygger upp varandra. Därför behöver forskningen arbeta med begreppen sammanhållna (Hä- gerstöm 2004). Forskning med kombinerande intresse är dock ännu ett fält under utveckling (de los Reyes 2002; Hägerstöm 2004:97f). Flera forskare har uppmärksammat samverkansdynamiken och för att ge ett par exempel kan jag nämna Hall (1992:255) som skriver att sociala for- mationer alltid är “constantly crossed and recrossed by class, of gender and ethnicity”. Schierup (2002:15) uttrycker det som flytande gränser mellan olika sociala kategorier. Kincheloe (1997) skriver att etnicitet, klass och kön medlar och strukturerar erfarenheter för både förtryckta och privilegierade och interagerar längs olika maktaxlar. Också Anthias och Yuval Davies (1992) bör nämnas. Utgångspunkten i resonemangen är att alla sociala positioner eller identiteter konstrueras utifrån dessa kate- gorier ordnade i asymmetrier (de los Reyes et al 2002:25). Annorlunda uttryckt, de är de bärande principerna för över- och underordning (Mulinari&de los Reyes 2003). Grundläggande är det fråga om maktrela- tioner, att ha makt att definiera olikhet (jfr Barth ”tillskrivande”). Det är således fråga om kategorier eller sociala konstruktioner, uppkomna i soci- al interaktion mellan människor som används för att både förklara, defi-
niera och berättiga social differentiering (Hägerström 2004:98). Katego- rierna ger upphov till skilda strukturella förhållanden men även skilda er- farenheter och upplevelser och uteslutningspraktiker (ibid:100). För att greppa de samverkande mekanismerna teoretiskt används sedan ett par år begreppet intersektionalitet. de los Reyes et al (2002) skriver:
”Intersektionalitet tillhandahåller en teoretisk ram för att analysera hur makt konstitueras utifrån socialt konstruerade skillnader som är inbäddade i varandra och som förändras i skilda rumsliga och historiska sammanhang” (ibid:25).
Poängen med detta perspektiv är, som de los Reyes et al (2002) uttrycker saken, att det inte leder till ”mekanisk förståelse av kategorierna […] där individernas position bestäms av summan av överordning och underord- ningsstrukturer” (ibid:25).
Intersektionalitetsperspektivet påvisar istället hur positionerna konsti- tuerar varandra i simultana processer i tid och rum (ibid:25). Samspelet innebär att de ibland står i motsättning och skiftar i hur framträdande de är i ett konkret sammanhang (ibid). Det överlämnas till empirin att visa vilket som ”väger tyngst” i en viss kontext. Detta har också varit en empi- risk fråga i denna avhandling.
Därmed har begreppen genus och klass aktualiserats och behöver berö- ras. Jag gör det främst med utgångspunkt i deras samverkan med etnicitet och gör således inte rättvisa åt de teoretiska diskussioner som förs inom exempelvis genusforskningen av avgränsningsskäl. Poängen jag behöver göra är att det utifrån ett intersektionalitetsperspektiv är möjligt att ur- skilja exempelvis ”svensk kvinna” från ”svensk man” och även bryta ned den könlösa kategorin ”invandrare” (de los Reyes 2001), som ofta sätts i plural form ”invandrarkvinnor” och ”invandrarmän” vilket är poängfullt i förhållande till mitt empiriska material. Perspektivet tydliggör att åbero- pade olikheter utifrån etnicitet, genus och klass uppkommer i relation till varandra och i specifika sammanhang, olika sociala kontexter som aktua- liserar dem. Detta innebär att betydelsen av etnicitet, genus och klass är kontextuell och varierande. Detta innebär att det är väsentligt att vid en studie som alls berör etnicitet även överväga begreppets interrelation till både genus och klass i den specifika kontext man studerar.
Genus är begreppet som fångar att kön är lika socialt konstruerat som etnicitet. Det är således inte något människor ”har” utan det uppkommer, återskapas och förändras i sociala interaktionsprocesser i historiskt speci- fika sammanhang som tar sig specifika kulturella uttrycksformer (Häger- ström 2004). Genus ses som en social relation som vi levandegör, ”bring into being” genom sociala praktiker (Davies 2001). Sett i ett vardagligare
perspektiv är det något människor skapar. Det uttrycks ibland som den sociala tolkningen av det biologiska könet men teoretiskt sett är det även svårt att skilja mellan det sociala och det biologiska eftersom även dessa, åtminstone delvis är socialt konstruerade. Det handlar om de processer genom vilka sexuella olikheter och föreställningar om dessa olikheter mellan kvinnor och män konstrueras. Av detta följer att genus är förän- derligt och har en direkt relation till maktaspekter. Utifrån dessa symbo- liska skillnader (utformade som dikotomier som till exempel aktiv/passiv) sker organisering av sociala aktiviteter på strukturell nivå som exempelvis arbetsdelning (Hägerström 2004). Detta är således ett perspektiv som kan ställas mot en essensialistisk syn på genusrelationer som statiska och ”na- turliga”.
När det gäller klass berör jag det likaledes kort. Syftet är att ge en upp- fattning om hur jag använder mig av begreppet och har omsatt det i för- hållande till mitt material. Den huvudsakliga poängen är, vad Balibar (1997) visade ovan att ”invandrarskap” kan vara en fråga om klasstillhö- righet vilket visar att klass samverkar med etnicitet/ likaväl som med ge- nus. Generellt sett uttrycker klass ”grundläggande villkor för en större grupp människor och strategiska och viktiga förhållanden i samhällets ekonomiska och materiella sammansättning (Hägerström 2004:88 efter Ahrne). Ett vanligt sätt att ”mäta” en persons klasstillhörighet är därför efter personens egen och/eller dess föräldrars eller partners utbildningsni- vå, yrke och/eller anställningsform. Klassbegreppet syftar således på en ekonomisk differentiering i ett samhälle, d v s fördelningen av materiella tillgångar och status. Differentiering påverkar livsvillkor även uppfattade ur ett bredare perspektiv som bland annat rör hälsostatus. Som framgick ovan finns det studier som tydligt visar att det finns ett samband mellan socioekonomisk position och (oral)hälsa.
I enlighet med avhandlingens syfte är mitt forskningsintresse att, med utgångspunkt i den institutionella dynamiken, undersöka hur tandhygie- nisternas arbete berörs av frågeställningar som är relaterade till migra- tion, etnicitet och (föreställningar om) kultur, såsom de kommer till ut- tryck i materialet, antingen genom uppmärksammande av mina infor- manter, eller genom att jag som forskare uppmärksammar speciella prak- tiker eller diskurser. I förhållande till det empiriska materialet har jag an- vänt ett övergripande eller samlande begrepp jag kallat migrationsrelate-
rade kategorier och fenomen som samlande beteckning för vad jag sökt
och analyserat. Kategori står för betydelsebärande ord och således inte endast för social grupp. Exempel på sådana kategorier (betydelsebärande ord) kan var ”hemland”, ”svensk”, ”muslimsk” eller namn på ett land.
Fenomen står för skeenden i materialet i vilka markörer används. Exem-
från de ovan angivna potentiella etniska markörerna språk, religion, kul- tur, fenotypiska drag samt territoriella associationer.
Det är på denna punkt den avvaktande hållning som nämndes ovan gör sig gällande. Den uppkommer när man närmar sig frågor kring etniska processer och särskiljande i kombination med en strävan efter likvärdig behandling inom en institutionell praktik. Att till exempel uppmärksam- ma språkförståelse och använda tolk i en vårdsituation kan inte menings- fullt endast ses som en etnisk markör (språk) utan bör även ses utifrån det institutionella målet. Dynamiken mellan det institutionella och det ”mig- rationsrelaterade” utgår jag ifrån kan ha olika utfall. Utfallet kan vara ex- kluderande likaväl som inkluderande.