Innan gymnasiereformen 2011 hade flera av programmen på Särskilda läroverket en profil inriktad mot att förbereda för affärslivet, vilket namnen på programmen signal- erade. Efter reformen blev de mer påhittiga inslagen i gymnasieprogrammens profiler begränsade för gymnasieskolor över hela landet. Tanken var att skapa större lik- värdighet i landets gymnasieutbildningar. Detta gav konsekvenser även för den obs- erverade skolan: inriktningen mot näringslivet finns kvar på skolan trots namn-ändr- ingarna på utbildningarna. Men i presentationerna av rektorn, i reklammaterial och i andra trycksaker samt på hemsidan och Instagramkontot lever den gamla profilen kvar som en tydlig egen karaktär för skolan. Entreprenörsskap, mentorsskap, ett rekom- mendationsbrev som ska ta eleverna vidare mot högre mål samt de prestigefulla
nationella och internationella utbildningar och arbetsplatser som alumni-elever tagit sig vidare till förs fram som skolans främsta berättelser om framgång.
Skolan har ett antal näringslivsmentorer anknutna till skolan. Varje elev erbjuds en mentor under tredje året på skolan för att börja bygga upp ett kontaktnät samt för att få tips och råd om hur de kan främja sina egna framtidsutsikter. Dessutom är tanken att mentorerna ska bidra till att eleverna gör kopplingar mellan vad de lär sig i skolan och hur tillämpningen av kunskaperna från skolan i arbetslivet kan se ut. I ett av skolans marknadsföringsmaterial redovisas att mentorerna kommer från banksektorn, arkitekt- kontor, hotellbranschen och en veterinärklinik. Majoriteten av mentorer i marknads- föringsmaterialet är kvinnor. Här illustreras förebilder genom välredigerade fotografier av framgångsrika kvinnor. Samtliga på bilderna är ljushyade och klädda i kavaj, kostym, blus eller annan formell klädsel. Mentorsträffarna illustreras med fotografier från mingelmöten mellan elever och mentorer i den ljusa skollokalen, den generösa frukost- buffén skymtas i bakgrunden. Vita dukar och höga silverkandelabrar med tända ljus och överdådigt blommande vita orkidéer pryder det höga stora bar-bordet i lokalens mitt. Milda färgtoner utan skarpa kontraster fyller ut fotografierna. En mjuk renhet vilar över bilderna.
Eleverna i foldern som gör reklam för mentorsverksamheten ser pigga och återhåll- samt glada ut. Alla är raka i ryggarna trots att några sitter ner. Eleverna ser ut att förhålla sig uppmärksamt, tacksamt och respektfullt inför skolans värdefulla och generösa besökare. De som sitter ner är lätt framåtlutade i sin hållning, men de flesta står upp, nästan i givakt. Åtskilliga bilder där elever uppmärksamt lyssnar på sina mentorer under vad som ser ut som intensiva möten illustrerar texten som resonerar runt vikten av kontakter, nätverk och ett hjärtligt och ömsesidigt möte mellan skolelev och närings- livsrepresentant.
Under ett informellt samtal med läraren jag observerat får jag reda på att det krävs att eleverna har med sig ett rekommendationsbrev om de ska bli antagna till prestige-fulla vidareutbildningar, eller för att få praktik vid de arbetsplatser som betraktas som åtråvärda inom näringslivet. Detta rekommendationsbrev är villkorat med krav på sköt- samhet från eleverna. Skolans policy säger exempelvis att den elev som blir påkommen med att fuska inte kommer att få något rekommendationsbrev. Läraren påminner ofta om rekommendationsbrevet i argumentationen för att eleverna ska ta examensarbetet på allvar trots att det endast kan generera ett E eller F i betyg. Rekommendationsbrevet skulle kunna betraktas som ett disciplineringsverktyg eller som en slags informell be- dömning. Det blir till en villkorad valuta. Brevet har ett högt värde om eleverna ska kunna komma vidare efter sina studier: denna valuta är dessutom en av de morötter som skolan lockar ansökande elever till skolan med.
Elevernas strategiska, rationella handlande blir beskrivet redan i metodkapitlet där ett utdrag ur fältanteckningarna visar hur eleverna började betrakta mig som osynlig så snart det blev klart att jag inte skulle vare sig bedöma eleverna eller ge dem några uppgifter. Samma ögonblick det visade sig att jag var en person som det inte lönade sig att fokusera på så blev jag till den fluga på väggen som jag inte hade planerat att bli.
Elevernas ekonomiska hantering av arbetet med studierna, att ägna sig åt det som lönar sig, visar på en rationalitet som har bidragit till att de fått de betyg som krävs för att komma in på skolan. Samma rationalitet låter dem bibehålla sin höga betygsnivå så att de lämnar skolan med minst lika goda studieresultat som de hade med sig när de kom. I en mailkommunikation med skolföretagets verkställande direktör (vd) får jag ta del av informationen att 85% av en avgångsklass har påbörjat högre utbildning inom två år efter studenten. De resterande var antingen på resa ”i världen” eller anställda. vd:n skriver att ingen ansåg sig vara jobbsökande i den undersökta avgångsklassen. I en annan undersökning som vd:n hänvisar till beskrivs tre avgångsklasser som tagit examen för åtta år sedan. I den gruppen har alla elever jobb. De uppges ha en lönenivå som beskrivs: ”fyra gånger snittlön för en svensk, vilket tyder på rätt bra jobb”. Vd:n beskriver vidare att hälften av alumnieleverna studerat minst en termin utomlands, tjugo procent arbetar utomlands. De som arbetar utomlands drar upp snittlönen ordentligt enligt vd:s beskrivning. De elever vd:n har kontakt med via LikedIn är aktiva i brancher som rör ”business/ekonomi/finans. Några få inom politik/kultur”. När vd:n beskriver de 6,7% i hans undersökning som inte läst vidare så beskrivs de: ”två entreprenörer med lokalt hyggligt framgångsrika företag. De andra två hade gjort kar- riärer inom sina branscher och båda hade börjat på säljavdelningar.”
Bilden av framgång och vad det är att vara lyckad på skolan har att göra med vad som värderas högt inom näringslivet. På skolans hemsida finns en videofilm som med reklammässig dramaturgi berättar om prestigefulla skolor utomlands och inom landet som eleverna hamnat på efter sin skolgång, om vilka framgångsrika yrkeskarriärer de gjort och hur deras grundutbildning på Särskilda läroverket hjälpt dem framåt. En del av de gamla eleverna från skolan har blivit framgångsrika popmusiker, idrottare och medialt välkända personer. Trots att just dessa individer inte lever upp till idealen om att befinna sig i chefspositioner inom finansvärlden, lyfts de ändå som exempel på den framgångssaga en skolgång på skolan garanterar för den som ger sig hän till skolans ideal. Skolmottot – som går ut på att eleverna ska efterleva ideal om hårt arbete, stora drömmar och ett gott beteende – upprepas ofta som anledningar till en framgångsrik och statusfylld framtid.