måste begreppet fyllas med innehåll som gör att det ändå blir användbart. Åtminstone till den grad att det berikar samt nyanserar denna något smala bild om entreprenören, en bild som verkar ha blivit fixerad i entreprenörskapsdiskursen.
Karin Berglund beskriver dessa fixeringsbilder av entreprenören i sin avhandling Jakten på Entreprenörer – Om öppningar och låsningar i Entreprenörskapsdiskursen. Hon menar att dessa är kopplade till de dominerande strömningar som råder i hur
122 Gartner, 1988
123 En snabb sökning på definitionen i sin helhet på sökmotorn Google renderade 2009-09-09 ca 66 träffar
i olika svenska entreprenörskapssammanhang.
124 NUTEK, 2004 125 Penrose, 1995, sid 2
entreprenören avbildas i samhället. De dominerande diskurserna bildar tjocka trådar i en tänkt väv av olika diskurstrådar och står ofta för en syn på entreprenören som företagare, i regel också manlig, och som symboliserar ett individuellt skapande. De mindre och smalare trådarna i entreprenörskapsdiskursen är de som exempelvis handlar om entreprenörskap som en kollektiv handling, kvinnors entreprenörskap, och som inte kopplar entreprenörskapet till just företagande.126
Den bredare syn på entreprenörskap som under senare år har fått genomslag, och utmanar den klassiska synen på entreprenörskap och handlar ofta om att entreprenörskapet som inte alltid tar sig uttryck i ett företagande. Här kan entreprenörskapet visa sig i ideell verksamhet, idrottsvärlden, eller bland utsatta grupper och invandrare. Kompletterande entreprenörskapsbegrepp som bland annat kan nämnas är kvinnors entreprenörskap, socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, intraprenörskap vilket gäller även dina övriga nämnda begrepp, entreprenörskap inom offentlig sektor, entreprenörskap i skolan, kollektivt entreprenörskap, med flera. Listan kan lätt göras lång över vad som i dagsläget kan manifestera sig i entreprenörskapssammanhang.127 Det är också en lista som blir lång om de olika sätt som entreprenörskap manifesteras i ett regionalt sammanhang där entreprenörer framträder i en mängd former och skepnader. Det är få områden, om ens något, där det inte går att hitta entreprenörer eller entreprenörskap.
Ett exempel på detta, som dessutom har regional/lokal koppling, ger Anders W Johansson, professor i entreprenörskap på Linnéuniversitetet, när han nyanserar entreprenörskapsbegreppet genom att låta kulturarbetare av olika slag berätta om sitt entreprenörskap. I den dominerande bilden av entreprenörer torde inte kulturarbetare vara överrepresenterade, men i en regional kontext kan dessa vara både välkända, etablerade och vara viktiga symboler för den regionala identiteten. I deras berättande manifesteras bland annat att entreprenören fått hjältestatus i den allmänna diskursen – eller åtminstone projiceras med hjälteliknande attribut, ofta också manliga sådana.128 Ur detta perspektiv blir entreprenörskap något som växer fram ur nätverk som ger stort utrymme för spontan interaktion och kan mobilisera entreprenöriella aktiviteter. Entreprenörskapet behöver inte beskrivas som den enda förmågan till innovation, istället kan man se det som ett flöde som följer av det vanliga livet när det inte begränsas av en smal, traditionell och begränsande syn från sin kontext.129
Nya begrepp är tecken på ett fält i utveckling. Till exempel har entreprenörskap parats ihop med olika prefix för att på så sätt skapa nya synsätt och vidga kunskapsområdet. Ett exempel är begreppet sustainopreneurship. Med det menas att många stora världsproblem, miljöproblem, sjukdomsepidemier med flera, inte går att lösa så länge
126 Berglund, 2007
127 Berglund & Johansson, 2008 128 Johannisson & Dahlstrand, 2008 129 ibid
lösningarna institutionellt är fastlåsta i gamla tankebanor. Entreprenörskap ses då som ett sätt att tänka utanför ramarna för att komma till nya hållbara lösningar. Innovation kan då ses som ett angränsande begrepp. Entreprenörskapet utgår ofta från ett delvis lokalt perspektiv där det aktuella problemet löses bäst efter lokala förhållanden och resurser.130
Sustainopreneurshipbegreppet tar också upp problemen att länka ihop tänkandet från affärsvärlden och det ”ideella”, men att det ändå oftast resulterar i en syn på att företagandet och affärer är lösningen på problemen, samt att den privata sektorn är den primära källan för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Här samlas det hållbara entreprenörskapet i aktiviteter som är inriktade på att lösa hållbarhetsrelaterade problem, men också i att lösningar når sin marknad genom att hitta innovativa lösningar och kreativt organiserande. En central dimension i det hållbara entreprenörskapet är insikten om att det ekonomiska systemet är underordnat den sociala och miljömässiga kontexten.
Ett politiskt entreprenörskap tas också upp i Johan Mörcks avhandling under det lite ovanliga, men spännande kopplingen kommunala aktörer som regionala entreprenörer” Här ligger entreprenörskapet i en ledarskaps- och eldsjälsfunktion som till exempel en lokal eller regional politiker tar sig an på en regional arena. Drivkrafter för detta kommer från både personlig egen vinning, liksom mer altruistiska mål som ska gynna ”allas bästa”. Slutsatsen Mörck kommer fram till kring det politiska entreprenörskapet är att individuella drivkrafter kan vara avgörande och får genomslag i ett Sverige där det regionala bereds större utrymme i politiken. 131 Ett intressant perspektiv och tolkning på detta är att de regionala aktörer som är satta att genomföra tillväxtprogrammen också skulle kunna kallas entreprenörer. Återigen, med rätt perspektiv verkar det som om det går att fålla in vem som helst under epitetet entreprenör.
Ett försök att införa ett paraplybegrepp för vetenskapsområdet som studerar entreprenörskap görs av Lundström och Stevenson. De föreslår ett samlingsnamn för studierna av fenomenet entreprenörskap under epitetet entreprenologi (egen översättning av ”entreprenology”). De beskriver kunskapsområdet som :
… the study of the entrepreneurship phenomena, including the behaviours and practices of the total system that leads to the emergence of entrepreneurial activity in a society.132
Kanske är det så att entreprenörskapsområdet behöver ett paraplybegrepp som omsluter det på ett bättre sätt som ett eget vetenskaps- och kunskapsområde som därigenom blir tydligare att kommunicera? Det kan också bli ytterligare ett begrepp som endast bidrar till att göra begreppsfloran allt mer komplex.
130 ibid, 2008
131 Mörck, 2008, Sid 70