Huvudmålet med regional utveckling i de stora programsammanhangen, RTA, RTP och RUP är tillväxt, men frågan är vad tillväxtbegreppet egentligen står för när det är angivet som ett övergripande mål. Att tillväxt i allmänhet är ett begrepp med i huvudsak
positiv betydelse visar sig med stor tydlighet i den politiska retoriken, i den affärs- och ekonomiskt orienterade pressen, men även i den akademiska litteraturen. Exempel på det motsatta finns också, kanske främst kopplat till hur tillväxt blir ett motsägelsefullt begrepp när tillväxten också kan medföra negativa effekter vad gäller hållbar utveckling- till exempel högre miljöbelastning. Det finns många exempel på hur uppluckringen av tillväxtbegreppet blir svår att hantera i praktiken i de regionala sammanhangen när tillväxten inte bara ska handlar om ”mer pengar”, utan hantera tvärgående mål som rör jämställdhet och hållbar utveckling. 88
Varför är det då önskvärt med tillväxt? Till att börja med finns en tydlig koppling till det som beskrevs i tidigare avsnitt: att ett markant skifte skett i synen på regional utveckling. Ett huvuddrag i skiftet är att fördelningspolitik har blivit tillväxtpolitik, och at tillväxt ses som essentiellt för framtida överlevnad. Christensen och Kempinsky skriver till exempel att:
… vi i Sverige måste förstå att om vi inte har någon tillväxt så har vi inte något att fördela. Mer korrekt kan man väl säga att utan tillväxt, minskar våra möjligheter att investera för framtiden.89
Fördelning av, och bibehållandet av landets välfärd kommer enligt detta synsätt från de ökade resurser som skapas via tillväxten. Fortfarande har vi här egentligen inte närmat oss det egentliga innehållet och betydelsen av tillväxtbegreppet, men närmat oss ett allmänt svar på ”varför-frågan” vilket brukar bildspråkmässigt beskrivas med kakmetaforen; ju större kaka, desto mer finns att dela på.
Vad består då själva tillväxten i och vad gör den? I grunden kan man säga att den växande ”kakan” i dessa sammanhang består av ökade resurser i samhället i stort. För att mäta en växande ekonomi används till olika tillväxtmått som till exempel bruttonationalprodukt eller bruttoregionalprodukten. Här åsyftas summan av värdet av det som producerats nationellt eller regionalt. Ju högre produktion i en region, ju mer har det också betalats för denna produktion och därför också renderat inkomster. För stat och kommun innebär detta till exempel ökade skatteintäkter vilket är det som i huvudsak finansierar välfärden i form av vård, skola, offentlig sektor, vägar och så vidare.90 I de politiska beskrivningarna från regeringen och i landets tillväxtprogram strösslas det också rikligt med olika begrepp som på olika sätt kopplar till tillväxtens innehåll och antaganden om vad som utgör tillväxtens huvudsakliga källor som exempelvis skapandet av konkurrenskraft, nya företag, arbetstillfällen, attraktivitet, innovationer och entreprenörskap.
88 Andersson, m fl, 2008
89 Christensen och Kempinsky, 2004, sid 15 90 Eklund, 1997
Med konkurrenskraft menas oftast att regionen i fråga ska stå sig stark i ett internationellt eller globalt perspektiv. Här finns många aspekter som kan åsyftas, men i exemplet ovanstående avsnitt (Den funktionella Mälardalsregionen, existerar den?) var en av drivkrafterna bakom skapandet av denna regionala vision en stark övertygelse om att Mälardalen som region behöver vara en - och agera som en - stark aktör i en internationell konkurrens gentemot andra regioner. I en idealt konkurrenskraftig region är arbetskraften lättrörlig, kompetensnivån och utbildningsnivån hög hos medborgarna, den teknologiska höjden stor hos företagen, forskning och utveckling ligger i framkant samt universitet och företag har intensivt utbyte. Förekomsten av kluster och innovationssystem är önskvärd 91 Tillsammans bildar dessa ideala förhållanden för att en region ska klara konkurrensen internationellt.
Nya företag ligger i fokus i tillväxtmålen eftersom de nya företagen, förutom att de ersätter de företag som försvinner kontinuerligt, förväntas växa, anställa fler människor och därigenom bidra till sysselsättningen samt ökade skatteintäkter för stat och kommun. De nya företagen antas också medföra inflyttning av fler människor i regionen vilket indirekt gynnar handel, bostadsbyggande och andra sidoeffekter. Här blir tillväxtbegreppet också kopplat till ökat antal invånare i en region (under förutsättning att de är produktiva).
En tät koppling finns mellan fler företag, innevånare och attraktivitet. Med attraktivitet menas oftast att regionen lyckas locka fler företag och fler människor. Ju fler företag som etablerar sig och söker arbetskraft, desto fler vill förhoppningsvis flytta till regionen för att bo och verka där. Attraktiviteten kan också intimt kopplas till konkurrenskraftsaspekten då det är speciellt önskvärt att locka rätt företag och rätt människor till regionen – gärna företag med hög tillväxtpotential och människor med hög utbildning och kompetens. För att gynna detta ses företagsklimatet som en stark indikator att det är attraktivt för företagare att etablera sig i regionen, liksom att regionen framstår som en bra och trivsam plats att bo på för potentiella nyinflyttare. En annan aspekt av regional attraktivitet och tillväxt är kopplat till turistnäringen. Det centrala är att regionen lockar så många turister som möjligt som spenderar sin semesterkassa hos de lokala företagen, i handel, restauranger och i besöksnäringen. Innovation och entreprenörskap ses som drivkrafter för tillväxt där innovation står för nyskapande, kreativitet, uppfinningar som vitaliserar den regionala industrin och utgör grogrunden för nya storföretag. Entreprenörskapet symboliserar i dessa sammanhang ofta de personer, eller den process som driver fram det nya och innovativa på en marknad, eller i betydelsen att entreprenör används som synonym för företagare i allmänhet. Entreprenörskap som område är något som kommer att fördjupas i nedanstående avsnitt.
Entreprenörskapsforskaren Roy Thurik har identifierat tre huvudsakliga sätt entreprenörer skapar tillväxt genom att starta nya företag:
Det första är att entreprenörskapet skapar knowledge spillovers, vilket exempelvis sker i de många fall där stora företag inte förmår eller är intresserade av att göra något av individers idéer och det istället startas nya företag kring dessa idéer. Likaså kan detta hända när ny kunskap och forskning lämnar ett universitet eller högskola. Utvecklingen där kunskap är också något som ses som en av de viktigaste resurserna gynnar också småföretagen (eller missgynnar dem i alla fall inte) där det förut var storskalfördelar som var det viktigaste. Småskaligheten är inte längre ett hinder, utan snarare en fördel när det gäller att ta vara på kunskap, kompetens, samt för förmågan att ta in och bidra med kunskap gentemot sin omgivning.92
Det andra sättet entreprenörer skapar tillväxt är genom att öka antalet företag och höja konkurrensen på marknaden. Det ökade antalet företag ökar inte bara konkurrensen om goda idéer, den högre konkurrensen för också med sig att nya företag kommer in på marknaden som har mer specialiserade och nischade verksamhetsområden. Ju fler företag som ökar konkurrensen i en stad, desto högre tillväxt uppvisar staden enligt resultat från ett flertal undersökningar.93 Dessutom är det signifikant högre tillväxt i städer, just på grund av det höga antalet företag koncentrerade inom ett geografiskt område.94
Ett tredje sätt som entreprenörskap skapar tillväxt är genom att öka variationen i utbudet av företag. Heterogenitet verkar öka tillväxten mer än homogenitet, dessutom finns en större potential för företag att överföra kunskap (spillovers) om olikheterna är relativt stora i den kunskap som representeras i miljön.95