Detta spår inom temat om att se på resultat från RTP har gett en hel del citat och är det kanske mest centrala och typiska för temat i sin helhet. Flertalet av aktörerna gav uttryck för svårigheterna med att definiera och mäta resultat. En aktör frågade sig:
Sen huruvida RTP är ett framgångsrikt sätt att jobba med de här frågorna och vad som hade hänt utan RTP det är ju svårt att säga.
Svårigheten att kunna konstatera om RTP gjort någon skillnad under sin programperiod blir tydlig i aktörernas berättelser. Vad hade hänt om RTP inte funnits? Speciellt tydligt blir detta när en koppling görs till sättet RTP är organiserat. Tanken i programmet var att huvudparten av programmets aktiviteter ska genomföras inom ordinarie verksamhet hos aktörerna. RTP blev då inte en särskild process för de flesta utan ska pågå parallellt som en integrerad del av verksamheten hos och mellan aktörerna.
Synen att regionen inte är en isolerad del av världen utan påverkas av större skeenden än RTP blir tydlig när en annan aktör ställer frågan:
Sen är ju frågan då: vad är resultatet av vad? För egentligen påverkas ju mycket i företagen av konjunkturlägen och det är ju egentligen väldigt svårt att mäta vad som är effekt utav vad?
Problemet med att se på RTP, och huruvida det gett resultat eller ej, ligger i att det med stor svårhet går att isolera det som har hänt regionalt som något som bara har tillkommit på grund av RTP, snarare är det i de flesta fall att RTP kan ha påverkat eller kanske bidragit till ett resultat. En projektledare reflekterar på av mig direkt ställd fråga:
J: Är Projektet ett exempel på något som tillkommit på grund av RTP?
P: Svårt att säga, jag tror att det är en kombination av RTP, engagerade människor och Mål 2-möjligheten. Sen är det ju för tidigt att säga att vi nått resultat, eller några framgångssagor att vi förändrat attityder till entreprenörskap.
Det framgår att graden RTP-anknytningen inte är helt klar men anses ändå vara en delfaktor i att projektet blivit av. Utvärderingsfrågan ter sig komplex. Projektledaren fortsätter i samma intervju:
Hur fasiken ska vi mäta det här då? Om vi tittar på det här med att ändra attityder, företagande och utveckling och samverkan. De här orden som finns med i vår ansökan, så finns det med mätpunkter som att vi ska ha 100 utbildade handledare, vi ska ha ett antal startade företag, vi ska ha med miljöaspekter, vi ska ha med osv osv… Då började jag fundera på; Vad menar man med utbildade handledare? Det finns ingen definition på det men det står med. Då kan jag sätta mig ner och definiera det då, och 100 handledare och startade företag är det bra mått då på attityder? Nej, inte enligt min uppfattning, då måste vi hitta någonting annat, då börjar ju SFS och Svenskt Näringsliv och de som gör de här mätningarna bli ganska intressanta, men på två år gäller det att ha jäkla bra timing att pricka in de här tillfällena. Se om det gör någon effekt. Och nu om de mot förmodan skulle se någon skillnad om två år i vissa kommuner, beror det på projektet eller beror det på någonting annat? Eller ska vi göra en helt egen mätning? Hur hanterar jag som projektledare mitt goda anseende att det här ger effekt, att vi gjort någonting, är på gång En kommunal aktör drar en parallell till ett projekt i sin hemkommun:
Ja, jag tycker det är jättesvårt det här, måttstocken för projektet är ju antalet nystartade företag, antalet nyanställda osv, det är ju nästan omöjligt att mäta. Kanske antalet nystartade företag men det andra…
I det andra som omnämns av aktören ligger problematiken att se vad som ger vad, om antalet nystartade företag beror på projektet eller ej. Det är dock inte lika centralt för alla inom RTP att det måste gå att mäta eller särskilja vad som kommer ut av programmet eller vad som händer av andra orsaker:
Det spelar egentligen ingen roll vem som ligger bakom vad, huvudsaken är ju att det blir en positiv utveckling. Skit samma då var det kommer ifrån.
Problemen att utvärdera RTPs resultat ligger också i dess bredd och omfattning. En processledare sätter fingret på detta:
På ett sätt kanske programmet är för brett, jag har inte funderat så mycket på det./…/ Det är väl bra i och för sig med ett grundläggande arbete för den kommande RUP:en, men om man ska mäta resultatet av programmet så kanske det är för brett.
En kommunal aktör är inne på samma linje:
Problemet är bara att när man ska skriva ett program på flera år, att det är ju inga som vet vad som kommer att behövas om tre år eller fem år rent av. Det gör att man måste vara ganska allmän, och ju allmännare det blir, ju svårare blir det att få ut någonting av det. Problemet med bredden i programmet förklarades med att det finns alltför många mål och intressen inbakade i samma program vilket gjort det i stort sett omöjligt att följa upp:
En synpunkt på det här regionala tillväxtprogrammet är ju att det är alldeles för omfattande. Det är för många ord och för många begrepp, som är svåra att komma ihåg. Om man jämför med företag; en affärsidé, den ska bestå av tre komponenter, vad du ska sälja eller erbjuda, till vem och med vilken fördel.
Samma kommunala aktör vidareutvecklar detta:
Och börjar man urvattna…, genom att ta med flera då, eller att man så att säga låter alla trängas och få vara med i programmet så urvattnar man det också.
Detta står i viss kontrast till ett av de ovanstående nämnda positiva resultaten som visar på att programmet inneburit en bredare förankring i regionen, något som också inneburit att en större mängd intressen och mål finns representerade. Här visar sig dock den upplevda baksidan av detta.
En kommunal aktör undrar över om utvecklingsprogram kan spela en annan roll än genom direkta fysiska resultat, kanske finns här en annan möjlig väg:
Sen kan man ju fundera på om sådana här program fungerar så att säga normerande, att de säger alla de här bra sakerna och så påverkar de indirekt en massa beslut där man inte är medvetna att man är påverkade av programmet, men det fordras ju ändå att de läses i ganska breda kretsar.
Samme kommunale aktör får också frågan om han ser ökad samverkan som ett resultat av RTP:
Lite grann har det väl utvecklats med Mälardalens högskola, men det är en process som är långsam och om det är något som hade hänt ändå utan RTP är väl svårt att säga, men det hade nog varit ändå. Men det är svårt att värdera, ibland ligger orsak och verkan inte så nära varandra eller är direkt synliga, men som ändå kunnat spela roll.
Han är dock skeptisk till möjligheterna med RTP, dels för att det är svårt att se sådana resultat, dels för att RTP nog inte når den spridning att den skulle kunna påverka på ett normerande sätt.
Svårigheterna bland aktörerna att se att programmet skulle ha gett resultat är genomgående. Tillväxten i regionen tillskrivs ofta yttre anledningar som ligger utanför länens kontroll på nationell eller EU-nivå alternativt de konjunktursvängningar som påverkar på internationell nivå. Svårigheterna med att utvärdera resultaten skulle utifrån aktörernas utsagor kunna beskrivas som:
- Det i stort sett omöjligt att säga vad som skulle ha skett om inte RTP hade funnits
- Målen i RTP är felformulerade och säger inte tillräckligt om vad resultaten
egentligen bör vara
- Även om det är svårt att säga om RTP har lett till resultat eller inte är det inte viktigt, det viktiga är själva resultatet