Huvudfokus i tillväxtprogrammen ligger på företagandet, det är i företagen tillväxten huvudsakligen ska ske. Fler nya företag är ett mål i sig, men också finns en önskan att nya och befintliga företagen ska anställa fler vartefter de växer. Tillväxtbegreppet i företagarens värld får lite annan betydelse och innehåll än den bild som vuxit fram på den nationella och regionala nivån.
96 Förenta Nationerna, 1987 97 Grinbergs & Selegård, 2007, s 16 98 Grinbergs & Selegård, 2007
En av de mest inflytelserika författarna som skrivit om tillväxt utifrån ett företagsperspektiv är Edith Penrose. Hon blev med sitt verk som utkom i sin första utgåva redan 1959, en föregångare och hennes teorier räknas fortfarande som högst relevanta än idag. Hon ville med sin bok The Theory of The Growth of The Firm fylla igen ett av de av henne identifierade hålen i forskningen kring tillväxt och företag. Bidraget var att tillföra ett perspektiv som hon menar fattas i den neoklassiska nationalekonomins modeller där företagen ses ”utifrån” och som funktioner på en marknad som förenklat endast är bestående av priser och efterfrågan. Kritiken mot de tidigare dominerande nationalekonomiska modellerna yttrar sig också i att de i regel sett företagens storlek som en direkt funktion av förändrade yttre förhållanden, det vill säga att de når ett optimalt jämviktsläge anpassat till sin kontext.
Istället vill Penrose betrakta företagen utifrån det perspektiv som de ”businessmen” (företagsledare, egen övers) som verkar i företagen har. Det vill säga ett inifrånperspektiv. Hon ville se företagen som de är utifrån en företagsnära utgångspunkt, flesh and blood organizations99 som hon benämner dem. Penrose menar att växande och tillväxt kan betyda olika saker i företag och ger exempel på vanliga dimensioner som ökad storlek, ökat antal och så vidare. Penrose menar dock att tillväxt också kan åsyfta själva förändringsprocessen som ett företags ekonomi genomgår. 100 Hon menar att tillväxt skapas via initiativ inne i företagen, bland annat genom entreprenöriella idéer och människor som skapar:
All the evidence we have indicates that the growth of firms is connected with the attempts of a particular group of human beings to do something101
Entreprenöriella människors organiserade handlingar skapar vad Penrose kallar productive opportunities102, vilket förenklat kan tolkas som de möjligheter och idéer som de entreprenöriella individerna i en organisation ser och också har en ambition att exploatera/förverkliga. Det går också härigenom att se tillväxten i företag som en social process. Det är grupper av individer med idéer som får saker gjorda tillsammans103 I praktiken visar det sig dock att ett företag inte kan växa hur fort som helst eller till vilken storlek som helst, något som de nationalekonomiska förklaringsmodellerna inte tar med i beräkning. Penrose menar att.:
There are important administrative restraints on the speed of the firm's growth. Human resources required for the management of change are tied to the individual firm and so are internally scarce. Expansion requires the recruitment of more such resources. New 99 Penrose, 1995, sid 13 100 Penrose, 1995 101 Penrose, 1995, Sid 2 102 Penrose, 1995, Sid 31 103 Penrose, 1995
recruits cannot become fully effective overnight. The growth process is, therefore, dynamically constrained.104
Det vill säga att företagets växande inte kan ske snabbare än den takt det kan administrera verksamheten och anskaffa den kompetens den behöver, det finns en gräns för vad de redan existerande personalresurserna kan hantera i utökat arbete. En faktor som begränsar tillväxttakten är också om företaget upplever osäkerhet och risk105. Penrose ville också nyansera synen på det bakomliggande motivet till varför företag vill växa. Enligt henne tar de tidigare modellerna upp maximal avkastning till aktieägarna/ägarna som det dominerande skälet. I praktiken har dock chefer på olika nivåer i företagen inte någon reell koppling till ett sådant mål. Istället anger Penrose att återbäring på investeringar blir det dominerande, att tillväxten går att ”räkna hem”. Därigenom finns ett vinstfokus även hos Penrose. 106
Det starka intresse som kommuner i Västmanland och Södermanland (och i Sverige i allmänhet107) visar för företagsklimatmätningar visar på en stark tilltro till att det som hämmar tillväxten lokalt, till stor beror på det krångel och den administrativa börda som företag möter när de vill etablera sig, bygga ut, nyanställa, söka bidrag och finansiering. En tolkning som kan göras utifrån Penrose teori om att det är den administrativa bördan som relativt begränsar tillväxten i företagen, är att det är ett centralt spår i tillkomsten av de regionala tillväxtprogrammen. Mycket av det som står i programmen handlar om att förbättra företagsklimatet från det offentligas sida och därigenom underlätta för nya företag och befintliga att växa.
Erfarenheter från Peter Selegårds forskning i Södermanland visar dock att föreställningarna om vad tillväxt är, och varför det är bra, skiljer sig en hel del mellan den offentliga aktörsvärlden och hur småföretagare ser på det. För småföretagare är det inte alltid självklart ens att de vill växa, eller om tillväxten är god att man skulle vilja anställa fler. Det kan också vara så att goda utvecklingsperioder för företag där de utvecklas i form av förändring, kompetens, innovationsprocesser och så vidare, inte renderar någon tillväxt i form av ökade vinster förrän på sikt. Utveckling och tillväxt blir då inte alltid samma sak. I praktiken visar Selegårds avhandling på att det finns betydande klyftor mellan vad den politiska och regionala aktörsvärlden anser vara centrala åtgärder för att stimulera företagare att växa, och å andra sidan vad företagarna själva säger vara centralt för deras tillväxt. 108
Även inom detta område finns stor heterogenitet bland aktörerna avseende vad tillväxt egentligen står för och om det går att påverka eller ej. Å ena sidan att tillväxt främst handlar om infrastrukturfrågor, å andra sidan att all tillväxt sker i företag. Det finns även
104 Penrose, 1995, Sid 200 105 Penrose, 1995, Sid 64 106 Penrose, 1995
107 Johannisson & Dahlstrand, 2008 108 Selegård, 2008
dissensus kring om tillväxt går att påverka med hjälp av regionala utvecklingsprogram eller att det över huvud taget går att definiera. När aktörer med så diametralt olika åsikter samlas kring ett projekt blir det därför knepigt att besluta om hur projektet ska arbeta med dessa frågor. Naturligt blir då att plocka upp delprojekt från enskilda organisationer och definiera dem som tillväxtprojekt. Genom att definiera enskilda organisationer som ansvariga för denna del av programmet så överlåter man också till dessa organisationer att definiera själva begreppet.
6. Entreprenörskap
Några inledande anmärkningar kring utgångspunkten i temat entreprenören och entreprenörskap bör här kanske göras. Om entreprenören eller entreprenörskap ska studeras som fenomen kan det måhända tyckas naturligare att forskaren pratar med just entreprenörer om deras erfarenheter och upplevelser av fenomenet – att vara entreprenör. Det övergripande fenomenet som studeras är dock RTP och där framkommer entreprenörskap som ett centralt tema genom aktörernas berättelser och det är detta som utvecklas i detta avsnitt om entreprenörskap. Se nedanstående tabell för att se olika teman kring begreppet entreprenörskap.
Tabell 4; Huvudtemat entreprenörskap, med dess underteman (1-5) och de kondenserade meningsenheter som utvunnits ur aktörernas citat