En kontrast till den, nästan utan undantag, översvallande positiva inställning kring entreprenörskap som råder i den regionala utvecklingsvärlden, ges av forskaren Scott Shane.
I sin bok The Illusions of Entrepreneurship140 anlägger Shane ett tämligen kritiskt perspektiv utifrån ståndpunkten att entreprenörskapet ofta främjas på okritiska grunder. Ett ökat antal entreprenörer ses ofta som räddningen i vårt samhälle och för välfärden. De ska bringa oss tillväxt, arbetstillfällen och nya innovationer. Var finns de nya Apple och Google att finna? På samhällelig nivå försöker man ofta då att på bred basis främja eget företagande, det vill säga att främja det som på engelska benämns som start-ups. Detta görs på antaganden som till stor del, enligt Shane, utgörs av myter. Han pekar exempelvis på att den typiske nystartade företagaren:
- Inte är särskilt innovativ - Skapar få jobb
- Genererar ganska lite välfärd
Han medger i detta också att de idag stora tillväxtföretagen från början i och för sig också varit start-ups (till exempel även nämnda Apple och Google), men menar att de inte är typiska start-ups. De flesta nystartade företagen växer aldrig, om de ens överlever.
Ett annat problematiskt förhållande som Shane tar upp är att nyföretagare enligt statistik visar tydliga tendenser att starta företag inom områden där det är lätt att starta, snarare än de områden där det finns en stor potentiell framgång. Ju sämre förutsättningar som finns på en marknad, desto fler tycks finnas som vill starta företag inom just den marknaden. Detta medför att nystartade företag ofta trängs på en marknad som redan är mättad av etablerade aktörer och där entreprenörens verksamhetsidéer inte har något egentligt nyhetsvärde.
Statistiken Shane stöder sig på, som mestadels är från USA, visar även att huvudanledningen till att folk vill starta eget oftast är att de vill undvika att ha en chef – och inte självförverkligande, pengar och rikedom, eller att anställa folk. De flesta nystartade företag tycks sakna en tydlig konkurrensfördel. På frågan ”vad är din
140 Shane, 2008
konkurrensfördel i förhållande till dina konkurrenter” kan flertalet inte lämna något svar.141
Tendenser visar också på att företagsstarterna huvudsakligen görs inom samma bransch där entreprenören tidigare varit anställd. När detta sker tycks också lönenivån typiskt sjunka för företagaren, som oftast hade fått bättre betalt om den stannat kvar som anställd och då behållit många förmåner och trygghetsförsäkringar. Likaså tycks produktiviteten sjunka när individer startar eget istället för att kvarstå som anställd. Scott Shane tar följaktligen upp entreprenörskapet från en ganska mörk och dyster sida. Jag hörde honom föreläsa på Entreprenörskapsveckan på Örebro universitet och i mina anteckningar ser jag att jag noterat citatet:
The result of the typical business is failure 142
Han lutar sig emot statistik som, även om man ska ha i åtanke att först och främst är signifikant för förhållanden i USA, mångt och mycket säkert stämmer. Shane framstår också antagligen som en smula provocerande för många inom entreprenörskapsvärlden, både för praktiker och forskare - som lever under övertygelser där entreprenörskap oftast står för något positivt. Å andra sidan kan detta också vara ett utstuderat grepp som Shane tar till för att skapa större uppmärksamhet kring sina resultat. Vem lyssnar på en forskare som får fram resultat som ligger ”mitt emellan”, varken för eller emot. Argumenten och forskningen blir oanvändbara för att skapa rubriker eller bli uppmärksammad (och citerad) i forskar- eller policyvärlden.
Vad vill Shane då att samhället ska göra? Han menar att det är en smula aningslöst att satsa utan förbehåll på att ”så många som möjligt” ska starta företag. Han inser också att det inte går att ”pick the winner” i förväg. Istället föreslår han att man försöker att sålla bort ”förlorarna” så långt det bara går. Med förlorare menas exempelvis de företagare som inte kommer att lyckas växa eller har ambition att göra det, de personliga egenskaper som krävs, eller en tillräckligt god affärsidé. Detta blir således lite av en semantisk ordlek (är glaset halvfullt eller halvtomt?).
Jag ser här en tydlig skiljelinje mellan Shane och en annan amerikansk entreprenörskapsforskare: Bill Gartner. Shane menar ju att vi inte ska försöka att ”pick the winner”, men att vi ska försöka att plocka bort förlorarna. Bill Gartner menar istället att vi bör få så många som möjligt att försöka starta företag för att få fram bra entreprenörer till slut. Till exempel; vi har tio individer som slumpas fram. Gartner skulle säga att vi låter dem pröva att starta eget, det visar sig med tiden vilka som var bra. En del kanske till och med måste starta flera gånger för att ”få till det”, det vill säga att de måste tillåtas misslyckas också. Shane skulle istället säga att vi borde sortera bort
141 Shane, 2008
åtminstone fem av dem som har minst möjlighet att bli framgångsrika i sitt företagande och att detta skulle gynna effektiviteten och samhällsekonomin.
Gartner gav följande exempel i en föreläsning: 143 låt säga att vi vill få fram ett bra landslag i en sport, låt säga fotboll. Hur gör vi bäst då? En strategi vore att titta på hur gårdagens framgångsrika fotbollsspelare ser ut och sedan försöka särskilja de som liknar dessa mest, skicka dem på träningsläger och sedan vore det klart. Eller också inte, menar Gartner. Istället vore det en bättre idé att låta alla som vill få pröva på fotboll. Det skulle sen ganska snart visa sig naturligt för en del att sluta, medan andra kommer att utvecklas till elitnivå. Detta är något som för övrigt liknar den svenska idrottsmodellen – tanken om att den breda basen ger jordmånen att få fram toppidrottare. Dessutom menar Gartner att samhället måste låta entreprenörer misslyckas. Sannolikheten att entreprenören ”får till det” första gången är inte lika stor som andra gången, eller tredje – när misstagen blivit erfarenheter och kunskap. Gartner använder uttrycket Fail Forward för att illustrera detta.
Följaktligen finns här två synsätt, kvantitet och kvalitet. Hur ser det då ut i Sverige? Nyligen publicerade studier visar att det svenska stödsystemet som främjar entreprenörskap fungerar relativt väl. Företagare som genomgått systemen och fått råd eller stöd visar sig vara framgångsrika i högre grad än de som inte gjort det. Detta gäller generellt i systemet oavsett om det är Arbetsförmedlingen, Almi, Inkubatorer eller liknande som har stått för stöden.144
Ska detta ses som att både Gartner och Shane har lika delar rätt och fel? I Sverige vill man från regeringen och regionala utvecklingsprogram att fler (kvantitet) startar företag, därför finns omfattande stödsystem för nystart tillgängliga regionalt. Generellt tycks dessa stödsystem ”coacha fram” och ”sortera bort” med relativt bra resultat vilka företag som blir framgångsrika och vilka som inte kommer att bli det? Med andra ord att man i kvantiteten lyckas vaska fram kvalitet? I Sverige åtminstone torde Shanes strategi åtminstone delvis vara implementerad i de flesta stödsystem för entreprenörer. Visst utövas en sortering av vilka som får stöd och vilka som inte får det. Visst är det också så att de troligtvis går efter rationaliteten att marknadspotentialen för den aktuelle entreprenören är avgörande i denna process.
Sammanfattningsvis visar genomgången på att det finns en rad olika ansatser inom området entreprenörskap, det vill säga vad ska ses som entreprenörskap och i vilka former kan man stödja detta. Inte minst är detta inte något som lätt kan lösas vilket bland andra Lundström och Stevenson visar145 och den stora mängd olika faktorer som enligt olika forskningsrapporter påverkar framväxt av entreprenörskap. De pekar även på den stora mänga aktörer som skapats inom området för att stimulera framväxten av
143 Gartner, från föreläsningen The American Dream Vs Jante – On Entrepreneurship in the US and
Sweden, IVA, Stockholm, 2006-10-02
144 Lundström & Kremel, 2009
ett sådant entreprenörskap.146 Sammantaget är det därför inte enkelt att se hur och på vilket sätt olika former av entreprenörskap kan utvecklas eller vad som ska menas med begreppet entreprenörskap. Detta går igenom även hos våra aktörer i RTP-processen. Det blir inte enkelt att se vad som ska ingå i aktiviteter kring entreprenörskap. De fem teman som definierats är utmärkta exempel på detta. Från att entreprenörer är speciella typer av personer, att entreprenörskap är lösningen på regionens problem, att entreprenörskap är detsamma som företagande och ”business”, att med entreprenörskap kan man mena en mängd olika saker till att det mer handlar om att skapa former av entreprenörskapskultur. Alla dessa åsikter kan hämta argument för sin syn i forskningen och kan i vissa avseenden samtidigt anses vara sanna. Problemet som då uppstår inom RTP är att om man ska vara en handlingsorganisation finns många olika typer av projekt som kan startas inom området och många olika typer av aktörer som kan engageras för att utföra sådana aktiviteter.
146 Lundström & Stevenson, 2005, sid 270
7. Samverkan och konkurrens
Detta tema har framträtt som centralt i aktörernas berättelser om RTP. Liksom i fallet med tillväxt och regionen är det kanske inte så oväntat. I programmets text finns uttalat en förväntan och förhoppning om att en ökad samverkan och samarbete mellan länets aktörer ska skapa mervärden och ökad tillväxt 147. Hur aktörerna själva ser på det här med samverkan är dock inte alltid entydigt. Liksom i de tidigare behandlade temana finns här delvis motsägelsefulla bilder av samarbete och samverkande.
Tabell 5; Huvudtemat ”Samverkan och konkurrens”, med dess underteman (1-4) och de kondenserade meningsenheter som utvunnits ur aktörernas citat
147 Tillväxtprogram Västmanland
Samverkan
Tema 1. Vi kan inte samverka för något hindrar oss
Tema 2. Vi måste samverka.
Tema 3. Samverkan skulle fungera om…
Tema 4. Samverkan är inget problem Det finns
konkurrerande mål ibland aktörerna som motverkar samverkan Vi måste känna oss själva innan vi kan lära känna andra (i samverkan)
Samverkan är vi trötta på
Samverkan är något som inte fungerar än
Näringslivet hittar inte aktörerna som är för utspridda
Om aktörerna samverkar och organiserar sig hittar näringslivet rätt En region är inte alltid en region, det beror på vilka vi samarbetar med
Det är svårt att se nyttan av att samarbeta
Skapade samarbeten misslyckas
Samverkan är dålig för att vi pratar för lite med varandra Samarbetande måste veta varför samarbetet finns till Samarbete fungerar om det finns en gemensam nytta Samverkan kommer av frånvaron av allvarliga konflikter
Högskolan behöver samverka med regionen (vara motor)
Samverkan är att använda resurser på ett bättre sätt
Samverkan är redan ganska bra i Västmanland Samverkan är en tradition i Västmanland Vi behöver inga särskilda åtgärder för att samverka (som andra län behöver)