Erik Westholm, professor i kulturgeografi vid Högskolan Dalarna, tar som huvudredaktör i antologin Regionen som vision upp en intressant vinkel på den funktionella regionen som begrepp. Dess tema känns i högsta grad relevant för denna avhandling då den inbegriper studier som innefattar länen runt Mälaren (och därigenom Västmanland och Sörmland) samt att några av intervjurespondenterna i studien är sådana jag själv också intervjuat.
Antologin skärskådar Mälardalsregionen där Stockholm ses som den dominerande kraften. Här beskrivs hur föreställningar om tillväxt kopplas till överlevnad och hur den lokala nivån ser sin enda chans till överlevnad i internationell konkurrens genom att försöka ingå i ett större sammanhang. Resultatet blir en process där de politiska företrädarna samt aktörer på regional och lokal nivå injagas i den dominerande tanken i att det gäller att ”vara med”, för står man utanför så riskerar man att inte överleva. Därigenom läggs också den gynnsamma grogrunden för föreställningarna om en funktionell Mälardals-/Stockholmsregion - en region som enligt de regionala aktörerna redan är ett faktum och fungerar som en funktionell region. I realiteten visar statistik på att den inte är så funktionell och tätt sammanlänkad som de politiska projekten vill ge sken av. I regel är människor benägna att bo, handla och verka ganska lokalt – och visar ganska liten benägenhet att vara så flexibla och lättrörliga som den politiska visionen vill ge sken av.81
De intervjuer som författarna gjort visar på att det verkar vara viktigt och attraktivt för aktörerna att framträda som varandes i en region men att vad det här med region definieras som blir lite oklart i berättelserna. De snarare återspeglar en politisk och social konstruktion, en föreställningsvärld inom de politiska partnerskapen snarare än att regionen följer hur funktionella regionerna i realiteten hör ihop eller hur administrativa regiongränser är dragna. Författarna ser det som svårt att se någon Mälardalsregion avteckna sig i någon egentlig mening med mälardalslänen som yttre gräns, Mälardalsområdet är till exempel inte särskilt integrerat om man använder pendling som indikator – pendlingen används ofta som huvudaspekt i argumentering för visionen i partnerskapen. I praktiken visar sig innevånarnas vardags- och arbetsliv vara något som sker inom en tre till fyra mils radie och detta förhållande verkar ligga relativt stabilt i utvecklingen.82
80 Christensen & Kempinsky, 2004; Andersson m fl, 2008 81 Amcoff, 2008
Intervjuerna visar också på en svängning i uppfattningen om Stockholm, som tidigare betraktades med viss skepsis och misstänksamhet av Mälardalskommunerna, mot att istället se Stockholm som den självklara samarbetspartnern och loket i den ekonomiska utvecklingen. Visionen innehåller både möjligheter och hot, till exempel ett underförstått ultimatum som förmedlar: satsa på regionen eller riskera att bli lämnad efter i den internationella konkurrensen!”83. Visionen verkar ha resulterat i att samla viktiga aktörer kring gemensamma krav och uppoffringar och blivit en samlingspunkt för lobbyverksamhet.
Författarna menar att det är problematiskt med detta ensidiga synsätt på Stockholms- Mälardalsregionen då det är en politisk vision som iscensätts långt bortom den demokratiska insynen och normala debattarenorna. Arbetet sker istället i det tysta i politiska partnerskap, här exemplifieras till exempel Mälardalsrådet och varumärket Stockholm Capital of Scandinavia som två sådana. I det senare exemplet så är till och med, den i sammanhanget, perifera kommunen som till exempel Gävle med i Stockholm Capital of Scandinavia - liksom andra kommuner som i praktisk mening har väldigt lite med Stockholm att göra, men som ändå väljer att ingå i varumärket. Detta är inte heller helt gratis för kommunerna som väljer att lägga stora summor pengar för deltagandet. En av de stora poängerna i antologin Regionen som vision är på det sätt den bidrar till förståelsen om hur berättelsen om regionen som blir centralt medel för att bygga regionalitet, här framstår det regionala samtalet, eller pratet som jag kommer att återkomma till i senare avsnitt, som viktigt för att detta ska lyckas. Eller som en regional aktör beskriver det i boken:
”Stockholm-Mälarregionen kommer att etableras om vi lyckas beskriva den som en region”84. Det kan tyckas att det är klart och tydligt vilken som i detta fall kan avses med begreppet region. Mandatet som givits aktörerna i projektet handlar definitivt om Västmanlands län. Rent geografiskt är det förstås på det sättet. Däremot finns en hel del funderingar kring begreppet vad gäller homogenitet och tydlighet. Några individer framhåller att man har ett väl fungerande samarbete och därmed bättre förutsättningar än andra regioner - något som skapats under en lång tid och som bidragit till goda förutsättningar att bedriva regionala utvecklingsprojekt. Man tonar ner motsättningar och konflikter och framhåller mer av konsensus tänkande (Tema 1. Vi har det ganska bra här i länet). Det finns dock ingen övergripande konsensus eftersom andra i projektet har klart avvikande åsikter och erfarenheter. Inte minst handlar det om synen på den lokala miljön där man anser att det finns konkurrerande kommuner och att det utifrån ett sådant perspektiv det blir svårt att finna en sammanhållande identitet för länet.
Dessutom menar man att lokala agendor är viktigare än regionala från ett kommunalt perspektiv, det vill säga på den regionala nivån blir det viktigt att inse att olika aktörer
83 Stenlås, 2008, s 41 84 Westholm, 2008, s 122
inte alls kan antas att vara ense hur och på vilka sätt satsningar ska göras (Tema 2. Det är något som saknas här i regionen). Ytterligare ett tema (Tema 3. Vad det här med region är, är inte helt klart) belyser ändå mer klart denna splittrade syn. Här handlar det inte bara om olika lokala förutsättningar och miljöer utan att det uppenbart även finns olika attityder och även synpunkter vad en region skulle kunna vara istället för Västmanlands län. Det kan då ses som Mälardalsregionen, Stockholmsregionen eller samhörighet med olika urbana miljöer i andra län som Örebro eller Eskilstuna. Iakttagelserna från alla möten och intervjuer blir att vad som är entydigt utifrån ett geografiskt perspektiv inte alls är så när det kommer till projektets uppläggning och genomförande. Och att här skapas en genuin heterogenitet där diametralt olika synpunkter samtidigt kan vara sanna och på något sätt måste hanteras. En möjlig förklaring kan ju vara att de som hör hemma i Tema 1 kommer att vara mer positiva till delprojekt som genomförs, medan för övriga teman det finns i grunden en viss misstänksamhet och redan från början motiv till varför inte önskvärda effekter kommer att uppstå.
5. Tillväxt
Tillväxt framträder som ett tema vilket inte är förvånande med tanke på att RTP är ett tillväxtprogram och att tillväxt kan ses som det centrala målet. Det visar sig dock att aktörer förhåller sig till tillväxt på olika sätt som dessutom ger tankeväckande insikter relaterat till programmets utformning och målformulering.
Från RTP:s programtext kan ett grundläggande antagande göras – att tillväxt är någonting som är önskvärt och nödvändigt för länet. Frågan är hur aktörerna ser på tillväxt, vad det innebär för dem och huruvida RTP skulle kunna påverka tillväxten? I nedanstående tabell framgår teman och underteman för faktorn.
Tabell 3; Huvudtemat ”Tillväxt”, med dess underteman (1-4) och de kondenserade meningsenheter som utvunnits ur aktörernas citat