Varför är det intressant att titta på organisationsbegreppet när man studerar RTP? En viktig motivering till att göra det är att de regionala aktörerna som skulle förverkliga programmet också utgjorde dess potentiella utförandeorganisation. Likaså fick de programansvariga länsstyrelserna och/eller regionförbunden i landet regeringens uppdrag att bilda regionala partnerskap. Dessa partnerskap utgör den påbjudna samt utåt kommunicerade formen för arbetet och blir i och med det också intressant att studera som organisationsform. Är det då verkligen möjligt att resonera om att det bildats en ”RTP-organisation” för programmets genomförande? Är det organiserat? Är det en organisation? Här finns onekligen ett par frågor att reda ut.
För att ta de första stegen i vandringen mot att bringa klarhet i dessa frågor närmar vi oss organiseringsperspektivet genom att skärskåda begreppet organisation. Vi lämnar då också (tillfälligt) RTP-världen ett ögonblick för att istället se på vanliga perspektiv eller teorier som man kan se i kunskapsbildningen och i studier av organisationer. Oftast handlar studier inom detta område om företag eller offentliga organisationer, i många fall finns även ideella organisationer beskrivna och beforskade. Den dominerande fåran i forskningsmängden torde dock höra till den som behandlar organisation i den privata sfären, det vill säga företaget. Analogt med företag är organisationsbegreppet relativt enkelt att hantera och förstå i vardagligt tal. Det finns anledning att också se hur det finns svårare gränsdragningar mellan vad som kan anses vara en organisation eller inte. Var börjar och slutar gränsdragningarna för vad som kan innefattas i begreppet och definieras som en organisation?
Exempelvis ett enmansföretag – är det en organisation? Eller om enmansföretaget får en anställd – blir det då en organisation? När grupper av människor samlas för att lösa ett gemensamt problem, när kan de anses ha bildat en organisation? Måste en organisation ha ett organisationsnummer registrerat någonstans för att vara en organisation? Eller – återigen kopplat till RTP - kan en regions aktörer i ett tillväxtprogram sägas utgöra en organisation? Det vill säga: är organisationsbegreppet ens relevant att använda om ett tillväxtprogram inte går att definiera som en organisation?
En översikt över organisationsbegreppets användning är här på sin plats. Inte minst för att ordet organisation som begrepp används i mångskiftande sammanhang och med olika betydelser. Ofta står det som synonymt med företaget som helhet eller som ett sätt att dela upp ett företag i olika delar. Man kan exempelvis fråga sig - hur ser organisationen ut? – och dela upp företaget i olika avdelningar, visuellt rita upp strukturer i scheman och visa hierarkier samt kopplingar mellan olika delar av företaget. Sålunda är företag ett vanligt sätt att tänka om organisation, men även i den offentliga och ideella sektorn existerar organisation som begrepp som åsyftar ett brett spektrum av
RTP, en organisation- eller organisering?
Varför är det intressant att titta på organisationsbegreppet när man studerar RTP? En viktig motivering till att göra det är att de regionala aktörerna som skulle förverkliga programmet också utgjorde dess potentiella utförandeorganisation. Likaså fick de programansvariga länsstyrelserna och/eller regionförbunden i landet regeringens uppdrag att bilda regionala partnerskap. Dessa partnerskap utgör den påbjudna samt utåt kommunicerade formen för arbetet och blir i och med det också intressant att studera som organisationsform. Är det då verkligen möjligt att resonera om att det bildats en ”RTP-organisation” för programmets genomförande? Är det organiserat? Är det en organisation? Här finns onekligen ett par frågor att reda ut.
För att ta de första stegen i vandringen mot att bringa klarhet i dessa frågor närmar vi oss organiseringsperspektivet genom att skärskåda begreppet organisation. Vi lämnar då också (tillfälligt) RTP-världen ett ögonblick för att istället se på vanliga perspektiv eller teorier som man kan se i kunskapsbildningen och i studier av organisationer. Oftast handlar studier inom detta område om företag eller offentliga organisationer, i många fall finns även ideella organisationer beskrivna och beforskade. Den dominerande fåran i forskningsmängden torde dock höra till den som behandlar organisation i den privata sfären, det vill säga företaget. Analogt med företag är organisationsbegreppet relativt enkelt att hantera och förstå i vardagligt tal. Det finns anledning att också se hur det finns svårare gränsdragningar mellan vad som kan anses vara en organisation eller inte. Var börjar och slutar gränsdragningarna för vad som kan innefattas i begreppet och definieras som en organisation?
Exempelvis ett enmansföretag – är det en organisation? Eller om enmansföretaget får en anställd – blir det då en organisation? När grupper av människor samlas för att lösa ett gemensamt problem, när kan de anses ha bildat en organisation? Måste en organisation ha ett organisationsnummer registrerat någonstans för att vara en organisation? Eller – återigen kopplat till RTP - kan en regions aktörer i ett tillväxtprogram sägas utgöra en organisation? Det vill säga: är organisationsbegreppet ens relevant att använda om ett tillväxtprogram inte går att definiera som en organisation?
En översikt över organisationsbegreppets användning är här på sin plats. Inte minst för att ordet organisation som begrepp används i mångskiftande sammanhang och med olika betydelser. Ofta står det som synonymt med företaget som helhet eller som ett sätt att dela upp ett företag i olika delar. Man kan exempelvis fråga sig - hur ser organisationen ut? – och dela upp företaget i olika avdelningar, visuellt rita upp strukturer i scheman och visa hierarkier samt kopplingar mellan olika delar av företaget. Sålunda är företag ett vanligt sätt att tänka om organisation, men även i den offentliga och ideella sektorn existerar organisation som begrepp som åsyftar ett brett spektrum av
olika varianter och benämningar.207 Ett sätt att reda ut och definiera vad som är en organisation, och samtidigt kunna dra en gräns för vad vi inte bör kalla ”en organisation” är att använda följande fem grundkriterier:
En organisation utmärks av:208
1. formaliserade och uttryckta syften eller mål 2. människor som är utbytbara
3. utvecklade strukturer, som fördelar ansvar och auktoritet 4. varaktighet/kontinuitet
5. identitet som gör dem unika
Genom att låta RTP silas igenom dessa fem kriterier får vi ändå en ganska stark indikering på att det trots allt är en organisation, även om den inte liknar den typiska ”medelsnittsorganisationen” i mångt och mycket. Vi ser att det finns formaliserade mål uttryckta kanske främst i RTP-dokumentet självt. Med utbytbara människor menas att de i organisationen spelar en ”roll” – det vill säga har någon typ av befattning, om personen slutar så tillsätts befattningen med någon annan. På samma sätt är det troligt att aktörerna i RTP är utbytbara i sina roller. Strukturerna i ett RTP är välutvecklade vad gäller arbetsfördelningen, här finns ansvarsområden och processledare, likaså på den regionala nivån är strukturen välutvecklad, de kommunala aktörerna via geografin, medan exempelvis Almi, Handelskammaren och Ung Företagsamhet har olika profilområden/målgrupper för sin verksamhet. Varaktigheten går inte att diskutera bort – särskilt inte om man tar i beaktning de föregående RTA och efterföljande RUP – så ser vi att det handlar om något som verkar finnas relativt bestående och varaktigt. Identitetsfrågan har dubbla eggar – det ena sätter fingret på den formella identiteten (som programdokumentet utgör) som särskiljer programmet från till exempel andra program, vilket är också lite av huvudsyftet med programmet. Det vill säga att ett programmets underliggande syften är att hitta/utveckla en unik identitet för länet på olika sätt. Det för oss in på den andra eggen som istället pekar på att identitet är något som skapas kring något som organisationens aktörer själva ser som unikt och sammanhållande – gemensamma synsätt och värderingar.
Med andra ord: det är i högsta grad relevant att studera RTP ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Det vi fortfarande bör hålla i minnet, och som kommer att utredas vidare senare, är att det är en organisation som på många sätt inte liknar många andra.
Ett alternativt sätt att studera organisation är att istället titta på, och benämna det som organisering. Organisering kan som begrepp åsyfta själva processen som skapar själva organisationen.209 I så motto kan organiseringen ses som resan från det som är oordnat
207 Bakka, m fl, 1993
208 Forssell & Ivarsson, 2007, sid 33 209 Bakka, m fl, 1993
till det som är ordnat.210 Ur ett organiseringsperspektiv är det också möjligt att lägga större fokus på de handlingar som binder samman organisationer istället för att studera organisationen som den ter sig enligt en formell bild - till exempel uppritat på ett schema.211 Organisering som begrepp lyfter också snarare fram bilden av organisationen i ett aktivt tillstånd, där organisation snarare tittar på ett fryst stillbildsögonblick212. Ytterligare ett sätt att sätt att särskilja organisationer från organisering är att se det som ett kontinuum från det löst och informellt organiserade till den strukturerade och den mer formaliserade organisationen.213
RTP som organisering hamnar i ett diffust mellanläge mellan den klassiska organisationen – det vill säga en tydligt urskönjbar uppslutning av individer kring ett gemensamt verksamhetsmål, vilket i detta fall skulle motsvaras av RTP-partnerskapet - och en organisering på en högre samhällsnivå som kan utryckas som samhällsorganisering. En sådan organisering försöker på olika sätt påverka det sätt samhället ser ut samt hur det ska utvecklas i en strävan mot tillväxt och välfärd. Samhällsorganisering innefattar allt ifrån ideologier, om till exempel kapitalism och fri marknad, till hur välfärd ska fördelas och skapas. I RTP fallet kommer detta till utryck genom att RTP i sig självt faktiskt existerar som en manifestation av dessa bakomliggande ideologier, och i hur det som program uppstår som ett sätt att tänka om hur välfärd ska skapas och vilka som ska skapa den. Den resa som programmet gjort genom olika former av institutioner, alltifrån den höga EU-nivån ner till kommunal samt lokal nivå, inbegriper därigenom och flätar in i det regionala skapandet av organisering – återigen genom bildandet av partnerskap som organisationsform. En del organisationstänkare har också börjat se organisationer i former som öppna system som interagerar i en kontext. Organisationen innefattar då aktörer som traditionellt ofta ses ingå, som anställda, ledning, avdelningar och så vidare, likväl som sådana aktörer som oftast ses stå utanför organisationen, till exempel kunder och leverantörer. Ur denna synvinkel ses de som delaktiga i organisationens värdeskapande processer och bör därför också ingå i en organisationsbeskrivning. Detta innebär mer diffusa gränser mellan ett till exempel ett företag, dess leverantörer, kunder och intressenter – vilka ingår eller utgör egentligen den faktiska organisationen214? Det blir
svårare att se var organisationen börjar och slutar. På detta sätt kanske man kan se RTP- partnerskapet som exempel på en organisering som fungerar som ett öppet system, där också aktörer kommer och försvinner vartefter programperioden fortgår. Det är svårt att på ett precist sätt dra en gräns mellan var RTP börjar och var den slutar som organisation. Är det bara den centrala delen med processledare och länsstyrelse som formellt delvis har finansiering för programarbete, eller är det hela den regionala
210 Johansson, 2002 211 Czarniawska, 2005 212 Forslund, 2013
213 Jacobsen & Thorsvik, 1998 214 Ahrenfelt, 1995
aktörssfären som bör ingå? Om alla aktörer som är med på RTP-möten räknas in så kompliceras detta genom att de är där som representanter för respektive organisation de kommer ifrån. Ska alla dessa organisationer också räknas in i sin helhet? En del organisationer omnämns bara i programbladet men verkar ha en mer passiv roll i själva programarbetet – ska dessa också räknas in. Och så vidare…