Det är omöjligt att närma sig organisation som ämne utan att komma in på begreppet struktur – exempelvis genom att titta på hur organisationen är ordnad och hierarkiskt byggd, i vilken ordning moment ska göras, vad som är effektivt eller inte och så vidare. Faktiskt är detta mer grundläggande och fundamentalt än många andra aspekter inom organisationen – och det strukturella organisationsbygget går att koka ner till två grundbultar som utgör fundamentet för all organiserad verksamhet:227
1. Arbetet måste fördelas 2. Arbetet måste samordnas
Det är i lösandet av ovanstående två problem som organisationens struktur skapas, alla kan inte göra allt utan uppgifter fördelas på individer enligt olika logiker, individer delas in i grupper på samma sätt. Samordningen följer av att organisationen oftast är beroende av att arbetet kräver att människor är beroende av varandras arbete i olika sekvenser, för att person två ska kunna klara av sitt arbete, behöver kanske person ett ha fullgjort sitt. Samtidigt är samordningen också nödvändig så att aktörerna i en organisation exempelvis inte råkar arbeta dubbelt på två olika ställen i organisationen. Det är här olika former av styrning samt ledning kommer in och delvis utgör svaret på samordningsproblematiken. Dessa tankar om organisering är oftast kopplade till industrialiseringens barndom där det pedagogiskt är lätt att förstå grundfundamenten i en organisationsstruktur genom att exemplifiera med fabriker, löpande band, samt att titta på graden av specialisering och centralisering i organiseringen228. Det kan tyckas bedrägligt lätt att det endast är två huvudaspekter som måste lösas, men i själva lösningen av detta så uppstår en oändlig komplexitet som slutligen manifesteras i de organisationer vi ser i vår omvärld idag. I likhet med individer är ingen organisation en exakt kopia av en annan utan har sina typiska särdrag och en egen design. Hur förhåller sig strukturbegreppet till ”ordning”?
Struktur (lat. structura, bygga upp, ordna), sammanhang mellan delar i en helhet, deras ordning och förhållande till varandra, system. Motsatsen till struktur är kaos.229
I denna definition ses struktur nästan som synonymt med ordning. Det är inte ett ovanligt synsätt, även om organisationsteori ofta hellre pratar om olika sorters ordning eller olika grader av ordning230.
Om nu vägen till organisering (och framgång) ses komma ur högre grad av struktur och ordning (som det ju gör i RTP), vilka tankar ligger bakom, samt vilka för- och nackdelar
227 Forsell & Ivarsson, 2007 228 Mintzberg, 1983
229 Från Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Struktur_(filosofi), 2009-05-20 230 Forslund, 2013
kan det finnas i det praktiska användandet ett sådant perspektiv när organisering ska utföras i praktiken? Vi backar bandet i mer än 100 år för att komma närmare svaret. Upprinnelsen till det strukturella organiseringsperspektivet kan spåras tillbaka till industrialismens starka framväxt under 1800-talet. Utvecklingen medförde att de industriella verksamheterna krävde stora mängder arbetskraft. Parallellt med detta växte tankar om den ”rationella” organisationen fram där så mycket som möjligt kunde produceras under så kort tid som möjligt. Ofta exemplifieras detta genom Henry Fords införande av löpande bandprincipen vid tillverkningen av Fords ”Model T” där specialisering var en av grundstenarna. Tanken var att varje arbetare skulle ha ett givet moment i en liten avgränsad del av en produktionsprocess. Arbetaren gjorde sitt moment ofta och länge, vilket ledde till att han efter ett tag var både snabb och duktig på sitt moment. Om många arbetare arbetade effektivt med sina moment och dessa gick att strukturera ”ovanpå” varandra i sekvens så skapades en mycket effektiv och rationell produktion. Det var ett tankesätt som kom att genomsyra hela organisationen där varje enskild individ eller funktion hade klara och tydligt definierade arbetsområden. Metaforiskt kan man beskriva den ideala organiseringen, strukturellt sett, som en väloljad maskin. Varje organisationsmedlem och arbetsmoment blev kuggar som idealt så friktionsfritt som möjligt ska ”tuffa på”. 231
Det strukturella perspektivet vilade på en rad av grundantaganden som går ut på att organiseringen i första hand handlade om att: 232
• Nå uppställda mål
• Förbättra effektiviteten och utfallet genom specialisering och tydlig arbetsfördelning.
• Skapa lämpliga samordnings- och kontrollformer
• Rationalitet ges företräde för affekter, preferenser och yttre påverkanstryck från olika intressen.
• Strukturen måste utformas på ett sådant sätt att de passar organisationens villkor och kontext
De kanske mest tongivande tänkarna som satt djupa avtryck i det strukturella perspektivet är Frederick W. Taylor och Max Weber. Taylor låg till exempel bakom tankarna om tidsstudier på arbetsplatser där arbetsmoment bröts ner i minsta möjliga beståndsdelar och analyserades. Målet var högsta möjliga effektivitet och till exempel ett toalettbesök fick endast ta den tid som var avsatt för detta. Idealet var den rationella arbetsorganiseringen och att det fanns ett ”idealt” sätt att strukturera allt.233
Max Weber är den som kan sägas ligga bakom mycket av de idéer som präglar den byråkratiska organiseringen, en organiseringsform som också ville maximera rationaliteten. Weber lanserade den monokratiska byråkratin som bland annat betonade
231 Bolman & Deal, 2005 232 ibid
en fast arbetsfördelning, hierarki av ämbeten och tjänster, styrande regler för verksamheten.234
Idag kan många av dessa av industrialismens tankar om organisering kännas förlegade för den moderna människa, men de är också sprungna ur sin tid med sina förutsättningar där arbetet var arbetsintensivt och det krävdes stora personella resurser för att göra alla moment. Samordningsverktygen var primitiva, till exempel kommunikation och stödsystem, och för att få en förutsägbarhet, kontroll och jämnhet i produktionen var dessa tankar centrala. Till exempel är fortfarande idag den byråkratiska organiseringen en förutsättning för rättssäkerhet i de flesta länder och möjliggör att alla individer är ”lika” inför systemet. Däremot är de byråkratiska systemen inte längre kända för sin höga effektivitet som ju var en av grundtankarna ursprungligen. All organisering har någon form av strukturell ordning som också utgör en slags ritning eller plan för ett mönster av förväntningar och socialt utbyte mellan aktörer inom organisationen. Det visualiseras också på en mängd olika sätt, i pyramider, flödespilar, organisationsscheman med mera.
Människosynen i organisationer är kanske det område där det har skett dramatiska förändringar. En medarbetare idag (i alla fall i den industrialiserade världen) har rättigheter och tryggheter som var främmande för de som arbetare i industrialismens tidiga skeden. Den äldre synen på människan i organisationen känns föråldrad och fjärmar sig från individers egna behov och drömmar. En måhända humanistisk aspekt finns dock i det att människan inte tycks trivas i längden i alltför kaotiska miljöer, och där medför struktur en välbehövlig känsla av trygghet.