2 UPPTÄCKTEN AV EN FRÅGA
2.3 RTP: En arena för entreprenören?
2.3.4 Översättning och transformering av en tillväxtidé
Nedan förs resonemang om hur översättningen och transformeringen av tillväxtidén tolkats utifrån europeisk nivå ner till en lokal.
2.3.4.1 Den nationella nivån i kontrast till en europeisk
Lissabonsstrategins syfte var att skapa världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Den dåvarande regeringen formulerade sedan en proposition vilken kan beskrivas som en översättning och transformering av Lissabonstrategins tillväxtidé (Czarniawska & Joerges, 1996; Sevón, 1996). Satsningar inom entreprenörskapsområdet låg i fokus, men det som emellertid kompletterade och transformerade Lissabonstrategins idé var hur processen skulle utföras. Här tog alltså regeringen in idén om partnerskapet samt att utvecklingen skulle ske i form av en programförklaring, vilka hämtades från EU:s strukturfondarbete.
35 Upptäckten av en fråga
2.3.4.2 Den regionala nivån i kontrast till den nationella
Regeringen gav direktiv till länen om att de var tvungna att formulera ett Regionalt TillväxtProgram. Bland annat angavs att länen skulle inkludera områden som Entreprenörskap, Innovationssystem och Kluster samt Arbetskraftförsörjning och att Partnerskap skulle vara det huvudsakliga arbetssättet i regionerna. Regionala Tillväxtprogrammet Sörmland tranformerade idén vidare och skapade insatsområden och funktionella partnerskap för tre områdena. För att främst tillgodose kommunpolitikers behov tillkom ett ytterligare område, Regionförstoring. Detta område syftade till att lyfta fram kommunerna som varumärke, då det fanns en generell bild, att ju större kommunen var desto bättre var förutsättningarna till tillväxt (Selegård, 2005-06, intervjumaterial). En annan tanke kring kompletteringen av idén från den nationella nivån var att man troligtvis ville känna att man faktiskt hade skapat ett eget område och därigenom även visat upp att man i det breda partnerskapet hade makt att påverka den regionala inriktningen.
Samverkan med entreprenörer, arbetstagare samt dess företrädare var ytterligare ett komplement till idén från regeringsnivå som landade på regionala samordningsansvarigas bord (Regeringen, 2002-11- 14a, s. 7). Hur denna samverkan och dialog med entreprenörerna skulle tolkas skapade en kluvenhet hos dessa företrädare. Det har saknats förtydligande från nationellt håll till hur detta ska gå till rent praktiskt. Inledningsvis har samordningsansvariga haft en tanke om att särskilja samverkan med näringslivsorganisationer (funktionella partnerskapet Entreprenörskap) och samverkan med näringsidkarna själva (initiativ:framtid). Transformeringen av samverkansidén gentemot själva entreprenören under initiativ:framtid förändrades sedan från att få till stånd ett möte mellan olika näringslivsorganisationer och entreprenörer, till att bli ett projekt som skulle marknadsföra regionen – Big Innovation Week. En tolkning är att idén transformerades när initiativ:framtid fick en ny ansvarig för evenemanget32. Olika organisationer kan uppfatta idéer helt annorlunda och deras uppfattning kan
variera kraftig (Ahrenfelt, 1995). En skillnad i synsätt mellan den nya ansvariga organisationen Idélab och den gamla organisationen Östsvenska Handelskammaren vad gällde handlingsförmåga kan därför utläsas. En annan tolkning har att göra med namnbytet av arenan från Entreprenörskapsforum till initiativ:framtid. Entreprenörskapsforum indikerade mer ett fokus mot entreprenörerna själva33 och initiativ:framtid syftade mer mot tillskyndande handlingar och aktivitet (att ta initiativ tyder på ett beslutsamt handlande enligt nationalencyklopedin). En tredje tolkning var att ansvarig aktör samt regional samordningsansvarig vill att denna arena skulle bidra med ett mer konkret resultat. Detta för att kunna legitimera arenans existens då den även kan sägas bidra till regional utveckling i någon form. Ett konkret resultat skulle kunna vara en mer medial intressant tillställning (t.ex. Big Innovation Bang) än enbart en mötesplats mellan entreprenörer och offentliga samt privata näringslivsfrämjare. Om nu samverkanstanken mellan det offentliga och entreprenören gick förlorad i och med att ursprungsidén med initiativ:framtid förändrats; var fanns den samverkan istället? I klusternätverken är denna idé tydligast frammanad. Alla sörmländska entreprenörer rymdes inte i de olika kluster som skapats. Detta kan ses som att delar av det sörmländska näringslivet exkluderades och att dessa inte fick access till den regionala nivån. Berglund och Johansson (2007b) poängterar att i insatser om entreprenörskap tenderar uteslutande effekter att skapas dvs. att inte mångfalden av entreprenöriella beteende bejakas bland befintliga entreprenörer. En tolkning skulle dessutom kunna framhävda att
32 Från början (2004) hade Östsvenska Handelskammaren ansvaret. Regionförbundet Sörmland erbjöd sedan
därefter Idélab vid Mälardalens högskola uppdraget.
33 Entreprenörskapsforum som rubrik syftar till att entreprenörens verklighet och behov ska ligga i fokus i denna
36 Upptäckten av en fråga
initiativ: framtid var ett illusionsnummer som gav sken av att visa något positivt, att det fanns en arena för tillväxt med plats för det lokala och regionala näringslivet, när det underförstått, kanske inte existerade. Enligt Alvesson (2006) råder det ett ökat intresse i samhället i stort för att just förmedla bilder och föreställningar som belyser något positivt snarare än det motsatta.
I regionen gavs utrymme till spridning av erfarenheter samt kunskapsutbyte mellan de sörmländska kommunala näringslivsrepresentanterna. Här återfanns alltså en vilja och önskan från de regionala aktörerna att de kommunala aktörerna skulle sprida idéer samt imitera andra kommuners goda exempel. Sett till Regeringens skrivelse om ett partnerskapstänk var detta ett exempel som regionen själva applicerat in i RTP - processen. Tidigare i detta avsnitt angavs att regeringen uppmanade regionerna att skapa andra forum än partnerskapets för andra viktiga aktörer i regionen. Den tolkning som regionen gjort var att de viktiga aktörerna var kommunala näringslivsföreträdare och inte entreprenörerna. I ett led för att utveckla regionens tillväxt agerade kommunrepresentanter också som företrädare och språkrör i den kommunala förankringsprocessen, vilket gjorde att de ansågs som mer betydelsefulla aktörer av regionala företrädare.
2.3.4.3 Den kommunala nivån i kontrast till den regionala nivån
Sett till det Regionala Tillväxtprogrammet var projektet 1000 företag inget som initierades från regional nivå ner till kommunal nivå. Snarare har Företagarnas och Svenskt Näringslivs rankingsystem för företagsklimat varit avgörande för denna satsning. På sätt och viss har därför entreprenörerna genom deras näringslivsorganisationer haft större inverkan på idén om att på olika sätt förbättra det lokala klimat som entreprenören befinner sig på, snarare än EU, Regeringen och de regionala företrädarna. Samverkansidealet har därmed också fått större genomslagskraft i den exemplifierade sörmländska kommunen än på den regionala nivån. Detta kan förklaras genom att kommunerna redan hade etablerade kontakter med delar av det lokala näringslivet, till skillnad från den regionala nivån, som inte hade den relationen. Till skillnad mot regionen hade även kommunen större möjlighet att agera obundet och därmed också snabbare eftersom regionförbundet agerar på direktiv av de nio sörmländska kommunerna samt landstinget Sörmland och mer ur ett maktperspektiv kan ses som en påverkare och lobbyist snarare än en påtryckare och kravställare. Samverkan med näringslivet på kommunal nivå verkar dock skett på likartat sätt som inom den regionala sfären, dvs. att näringslivsorganisationer prioriterades. Det har skett ett större relationsutbyte i och med att kommunen haft en vilja och ambition att lära sig mera kring de entreprenöriella förutsättningarna genom t.ex. uppsökande verksamhet samt Eskilstunabarometern. Samverkan och relationsutbyte med det lokala näringslivet kan vara svårt att uppnå för mindre kommuner som har begränsade resurser. Det finns bl.a. i Sörmland kommunchefer som också sitter på näringslivschefsstolen. Hur kan t.ex. den regionala nivån bidra till att de mindre kommunernas näringsliv uppmärksammas när de inte själva har den möjligheten? Möjligen kan resonemanget som fördes på ett regionalt möte om att använda en sörmländsk personalpool vara ett sätt att gå.
2.3.4.4 RTP – Tolkningarnas instrument
Avslutningsvis, detta avsnitt syftar till att visa hur en idé om tillväxt kan översättas från en europeisk till en kommunal nivå. Det sker givetvis mycket mer inom de olika nivåerna än vad som redovisats i detta kapitel. Den nationella nivåns signaler om hur tillväxten ska uppnås är öppen för tolkningar på den regionala nivån. Opreciserade och ibland otydliga dokument från nationell nivå har ställt krav på regionerna att själva tolka dess innebörder om hur tillväxt ska åstadkommas och hur entreprenören ska
37 Upptäckten av en fråga
delta i tillväxtprocessen. En slutsats är att även om småföretag och entreprenörer ses som viktiga aktörer för tillväxten är det inte självklart att de enskilda entreprenörerna blir delaktiga i de offentliga aktörernas arbetsmodeller och projekt, de s.k. arenorna för entreprenörskap. Många gånger har arenorna blivit en spelplats för de offentliga organisationerna och näringslivsorganisationer, vilka har försökt att skapa förutsättningar för företagande utifrån sina bilder och idéer om entreprenörerna behov.
Kapitlet ”Upptäckten av en fråga” har visat att forskningsfrågan har en empirisk grund via upptäckten av kärnkategorier. Samtidigt kan arenorna på regional nivå säga uppvisa en låg grad av regional näringslivsmedverkan. I kommande kapitel ”Metodologiska val” återgår vi till avhandlingens genomförande innan vi fortsätter vår empiriska vandring.
39 Metodologiska val