Interna och externa regionala utvecklingstrategier

Relaterat till synen på vad som Pike m.fl. (2008) inledningvis i detta kapitel beskrev nämligen att vissa regioner har naturliga tillgångar som medför tillväxt; dvs. utnyttjandet av antingen en redan befintlig stor regional kontext där efterfrågan är hög, tillgången till samarbete och konkurrensen mellan företag är hög i en region eller mellan regioner eller att det finns en befintlig magnet i form av turismtillgångar. I kontrast till den bilden reflekterar Johannisson m.fl. (2008) att den regionala tillväxten beror på fler faktorer än enbart storleken och anger beroendet mellan ekonomiska och sociala krafter, engagemanget i entreprenöriella processer och vad som är socialt inbäddat i en region. Johannisson m.fl. anger t.ex. Gnosjöregionen i Sverige som ett exempel på att storleken faktiskt inte har betydelse för en regions utveckling och tillväxt. I relation till dessa skilda teoretiska angreppsätt beskrivs två skilda regionala strategier. Den interna (indigenous) och den externa (exogenous) regionala utvecklingsstrategin. Den interna regionala utvecklingsstrategin inriktar sig på de faktorer som redan finns på hemmaplan, dvs. de resurser som har potential att blomma ut och som är socialt inbäddade i regionen vilket skapar högre grad av engagemang bland regionens samhällsmedborgare.

Central to the indigenous approach is the idea of latent or somehow underutilised assets and resources that requrie mobilisation or stimulation to make or increase their substantive contribution to local and regional development (Goddard m.fl., 1979)

Den interna utvecklingsstrategin förknippas ofta med en så kallad bottom-up syn där regionens egna förutsättningar sätts i fokus. Utifrån den arsenal som kan användas för att stimulera den inhemska regionala nivån beskriver Pike m.fl. (2008) bland annat de möjligheter som finns till att påverka skapandet av nya företag och menar samtidigt att detta är ett grundfundament till den inhemska regionala utvecklingsstrategin. Stödjandet av entreprenörskap i olika former bidrar i förlängningen till att skapa en entreprenöriell kultur (Armstrong & Taylor, 2000) som i sin tur bidrar med regional tillväxt. Fokus, inom ramen för interna regionala ingripanden, inriktar sig mot individer, entreprenörer, mikroföretag och små- samt medelstora företag. Målsättning är att introducera nya företag, bidra till befintliga företags tillväxt och hållbarhet samt kompetenshöjning av arbetskraften (Pike m.fl., 2008). Inom ramen för den inhemska utvecklingsstrategin ingår även företagsinkubatorer (se t.ex. Munktell Science Park i Eskilstuna, Sverige) samt stöd åt regionala företagskluster. Inom ramen för den regionala inhemska strategin framstår de regionala aktörerna och institutionerna som viktiga spelare. Både inom befintliga organisationer samt genom nätverk kan tillgångar mobiliseras som möjliggör innovationer och stimulerar utbudssidan i den regionala ekonomin (Cooke & Morgan, 1998). Det tar dock tid innan de interna strategierna uppvisar resultat;

70 En teoretisk referensram

Indigenous approach are not whitout their drawbacks. Such strategies are often relativy slow to yield substantive rewards. In quantative terms, growing micro, small and medium-sized businesses may not create substandtial numbers of new jobs in short time periods, certainly in comparison with the often high levels of claimed employment creation by new inward investment projects (Pike m.fl., 2008, s. 173).

Enligt Pike m.fl. (2008) är de interna strategierna, med fokus mot befintliga företags utveckling, inte lika attraktiva att sjösätta som t.ex. nystartade projekt med syfte att bidra till regionala sysselsättningsökningar. Kopplat till avsnittet ”Regionala tillväxtprogrammet – studiens empiriska bas” är den bärande tanken inom RTP att ett underifrånperspektiv, dvs. en bottom-up syn, ska få råda och att ett samspel ska ske mellan aktörerna i ett partnerskap. Den interna regionala utvecklingsstrategin kan ses som en mikroteoretisk strategi som är konstruerad på grundval av antaganden om mänskligt beteende (North, 1993, s. 20) i och med att den indirekt ska ta hänsyn till de lokala och regionala förmågorna. Tanken är att den interna regionala utvecklingsstrategin också ska främja den externa.

Syftet med den externa regionala utvecklingstrategin är i huvudsak att attrahera resurser utanför regionen. Resurserna har traditionellt bestått av att locka till sig investeringar från multinationella företag som snabbt bidrar med arbetstillfällen (Pike m.fl., 2008). Faran är att dessa externa resurser lätt kan försvinna och lämna en region i sticket då bättre förutsättningar dyker upp på andra platser (Li, 2007; Pike m.fl., 2008). Detta har konstaterats då färre och mindre investeringar görs i I-länder jämfört med U-länder när det handlar om arbetstillfällen med lägre krav på kvalifikation. Utifrån ett företagsperspektiv uppstår fördelar med utomregionala investeringar på flera olika nivåer. Dunnings (1988) ”eklektiska teori” utgår från att företaget erhåller fördelar genom möjligheten till finansierings- samt kompetensspridning inom organisationen eftersom ägandet bibehålls i huvudorganisationen. Företaget kan även utnyttja den nya marknadens tillgångar, vilket avser regionens potentiella kunder samt övriga resurser. En anpassning till huvudorganisationens verksamhet görs för att motverka osäkerheten på den globala spelplanen. Med andra ord har det traditionellt funnits ett vinna-vinna förhållande mellan regionen som strävar efter inflöde av kapital och arbetstillfällen och ett företags möjlighet att utvecklas och nå global tillväxt. Litteratur och teori realterat till den externa regionala utvecklingsstrategin har senare även börjat synliggöra behovet av att attrahera kreativa individer snarare än företag till en region. Floridas (2002) uppmärksammade bok ”The rise of the creative class” utgår från att regioner och samhällen måste utvecklas för att locka till sig samt bibehålla kreativa individer som i sin tur bidrar till nyskapande i regionen. Florida (2002) menar att regionen, eller stadens roll är att skapa den miljö och omgivning där dessa invider trivs och vill verka. Kritik ges dock mot Floridas teori för att den utgår från redan befintliga storstäders växtkraft och att den mer framhåller livstilspreferenser riktat mot högre inkomstgrupper (Peck, 2005). En annan anmärkning är att om regioner arbetar benhårt med att få ett högre inflöde av kreativa individer till sin region riskerar regionerna att missa att ta vara på den kraft som redan finns i regionen. Ett annat påpekande är att det också kan vara ett tecken på vilken människosyn som existerar – ser man människor som oförändliga eller föränderliga varelser? Pike m.fl. (2008) menar att interna samt externa regionala tillväxtstrategier ställer krav på ett effektivt regionalt samt lokalt styrelseskick, dels för att hantera oväntade hot och möjligheter utifrån den externa strategins horisont, dels för att hantera komplexiteten med att utforska de interna möjligheterna i en region.

71 En teoretisk referensram