Att se på regional tillväxt

Bortsett från förändringarna som skedde i tillväxtprogrammet innan årskiftet 2006-07 där tillväxtprogrammet mer gick från att vara ett generellt policydokument till att mer i detalj visualisera vad som skulle göras, kunde den regional tillväxten ses utifrån att projekten inom ramen för RTP skulle bidra till att förstärka de olika insatsområdena (här Entreprenörskap och Innovationssystem och Kluster). Projekten skulle därför kunna bidra till nå uppsatta mål som inhystes under respektive insatsområde. Mål som i slutändan skulle bidra till att nå de regionala tillväxtmålen (se figur nedan).

111

Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner

Figur 6: En regional tillväxtstrategi (egen bearbetning)

I figuren utelämnas de aktiviteter som härleds till Insatsområdet Arbetskraftförsörjning samt Regionförstoring. Emellertid är de inte oviktiga för att man ska förstå regional tillväxt. I det ursprungliga RTP och den regionala arena som i tidigare avsnitt betecknas som det ”breda partnerskapet” har regionala samordningsaktörer för det regionala tillväxtprogrammet symboliskt lyft fram att ”vi” gemensamt i regionen måste gå från jobba hårdare till att jobba smartare. Symbolisk så till vida att regionen måste fokusera på att bli bättre på det som regionen inte är bra på, men som upplevs som mest betydelsefullt för att tillväxt ska uppnås. I citatet ”jobba smartare” finns alltså insatsområdena Entreprenörskap samt Innovationssystem och kluster. I citatet ”jobba hårdare” finns Arbetskraftförsörjning och Regionförstoring. Enligt den regionala näringslivsaktör som aktivt lyft fram dessa epitet, vilka även låg till grund till den första utarbetade regionala tillväxtprogrammet var regionen redan starka inom arbetskraftförsörjning, där bland annat fokus på utbildning samt jobbmatchnings fanns med i en uppbyggd infrastruktur (arbetsförmedling, skolväsendet m.m.). Inom regionförstoringområdet arbetade man även kontinurligt med infrastrukturfrågor och boendefrågor, vilket renderade att fokus inom det insatsområdet intresserade sig mer för lärande snarare än själva agerandet. Huvudfokus i den jämförelse som sedan kommer ställas mot entreprenörers bilder av

PROJEKT Entreprenörskap: SIM, Idélots, 72 h

Innovation, Interaktiv kunskapsutveckling, Arenor för entreprenörskap, En entreprenöriell think thank, IFS, Inventor fokus, KEC, Mikrokredit, Munktell Sciende Park,

Nya Uppdraget, SKA, Ung företagsamhet Innovationssystem och Kluster: Brains

and Bricks, Initiativ framtid, Medicinskteknisk kunskaspscentrum ,

Pax-info, Robotdalen

LEDER TILL

Entreprenörskapsmål : Fler exporterande företag, Fler kvinnliga

företag, Fler tjänsteföretag, utökat offentlig uppsökande av företag för att

ge stöd, förbättra företags varumärkesbyggande, förbättrad

tillgång till bredband för företag MÅL

Innovationssystem och Klustermål: två kluster av internationell konkurrenskraft, fungerande ledningsnätverk för kluster, bidragit till

att skapa ett regional klusternätverk

Leder till Regionala tllväxtmål Lönesummautveckling, Produktivitetsutveckling, Sysselsättningutveckling,

112

Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner

tillväxt kommer främst att bygga på den bilden som ges från insatsområdena Entreprenörskap samt Innovationssystem och Kluster, men för att få ett helhetsperspektiv behövs de två övriga för att kunna komplettera bilden som ges. Avslutningsvis, i teoriavsnittet, lyfter Pike m.fl. (2008) hur regional strategier kan ses utifrån ett internt samt externt perspektiv, där den interna avses satsa på regionens inneboende potential medan den externa har utgångspunkten att locka till sig utomstående element för att skapa tillväxt. Här nedan ges en kort överblick över var de olika regionala strategierna anses höra hemma.

5.3.1 RTP utifrån ett intern/externt perspektiv på regional tillväxt

Var de olika strategierna och projekten hör hemma är inte helt självklart. Läser man projektbeskrivningarna såsom de framställs kan regionen i mångt och mycket sägas vara intern till sin karaktär. En initial bedömning är att de strategier som anges i huvudsak strävar att ge kraft åt regionala inneboende kapaciteter. Det finns dock avvikelser. Då strategierna ska leda till ett högre engagemang bland regionens samhällsmedborgare sett till exempelvis Goddard m.fl. (1979) är det svårt att påvisa en effekt innan strategierna har drivits igenom och implementerats. Samtidigt är detta ingen studie som avser att mäta engagemang eller vad Putnam (1995) skulle beteckna, det sociala kapitalet. Syftet att kategorisera och visualisera strategierna avser att underlätta för läsaren, men avser också lägga en grund som kan bidra till en fruktbar diskussion i avhandlingens avslutande kapitel.

Tveksamheter finns i hur man kan se på de regionala strategierna, dels i strategier som syftar till finna och ”vårda” regionala kluster, dels också av strategier som ligger inbakade inom insatsområdet Regionförstoring. Inom ramen för regionförstoring strävar man efter att underlätta rörligheten dels inom regionen, dels genom att få ett in- och utflöde av arbetande människor. En förbättrad infrastruktur kan då ses både som ett intern, men också extern regional strategi. I huvudsak ses rörligheten som ett sätt att skapa förutsättningar för den regionala inhemska populationen varför den här valts att betecknas som intern. Till viss del går det att argumentera för Regionförstoringens strävan att stimulera till bostadsbyggande på samma vis. Bostäder byggs för att det råder bostadsbrist för den inhemska befolkningen till exempel. Snarare upplevs det som att främjandet av bostäder bygger på att en önskan att bygga en regional attraktivitet. Kompetent arbetskraft från andra regioner kan lockas med billigare boende samt en lugnare vardag i en region vid sidan av storstadsträngseln. En regional högskola fungerar på samma vis. Högskolan blir en ”flugfångare” av unga individer med akademikerdrömmar som bidrar till ett behov av bostadsbyggande. Under den regionala tillväxtprocessen utgick ett antal delar ur det regionala tillväxtprogrammet som byggde på att kommunerna skulle utveckla sina varumärken genom information och marknadföring. Nämnas bör, trots att de försvannn, dels är tydliga exempel på externa strategier, dels att de flitigt arbetas med inom en stor del av de sörmländska kommunerna. Anledningen att de försvann förklaras med att det inte längre finns ett regional samarbete kring dessa frågor. Man kan fråga sig varför? Kan det var så att kommunerna i en region skiljer sig åt så mycket att det är svårt att enas kring frågor som rör externa strategier? Emellertid finns det andra samarbetskonstellationer än RTP där samarbete mellan kommuner sker. Se till exempel ”Stockholm – The Capital of Scandinavia samt Mälardalsrådet (Boman, 2008) , samarbetskonstellationer vilka inte är föremål för denna studie.

113

Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner

Figur 7: RTP utifrån intern/extern tillväxtstrategi Entreprenörskap Innovationssystem och Kluster Arbetskraftförsörjning Regionförstoring Intern regional Strategi INTENTIONER Utveckla totalkoncept för främjande av attityder till entreprenörskap och utveckling av befintliga företag

PROJEKT

SIM, Idélots, 72 timmars, IK, Arenor, Entreprenöriell Think thank, IFS, Inventor fokus, KEC, Kompetens- utveckling näring- slivschefer, Mikrokredit, MSP, Nya uppdraget, Ung företagssamhet

INTENTIONER Vårda och tydliggöra klusterprocesserna, Kunskapsutveckling PROJEKT

Brains and Bricks, Initiativ framtid, Medicinteknisk kunskapscentrum, Pax – Info, Robotdalen

INTENTIONER

Utveckla individers växande på arbetsplatserna, Öka mångfalden i arbetslivet, Stimulera lusten att lära

PROJEKT

Högre utbildning i Gnesta, Fogelsta, Genväg Sörmland, Humancentrum Strängnäs, SUS INTENTIONER Underlätta rörlighet, PROJEKT Projekt om regionförstoringens effekter Extern regional Strategi Skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande Utgått 06/07 Förädla varumärket i regionen, information och marknadsföring

Kluster kan även ses som något svårplacerat. I realiteten finns det en dualitet mellan viljan att skapa extremt framgångsrika kluster, där en ambition i slutändan ska vara att locka till sig externa storföretag som väljer att satsa på en region med ett kompetent kluster i centrum. Utifrån det perspektivet är klusterstrategin en extern strategi. Utifrån ett annat perspektiv går det att se att klusterstrategin bidrar till att en plats med olika företag lär sig samarbeta samt utveckla gemensam kunskap som bidrar till en värdetillväxt till respektive medverkande företag. Under den regionala tillväxtprocessen har båda bilderna iakttagits, dels om bilden från en länsstyrelse som lyfte fram klustret Biotechvalleys betydelse för att ett större läkemedelföretag skulle göra en miljardinvestering, dels om motbilden där mindre kluster med främst soloföretagare, utifrån en grundläggande nivå, försöker förstå vad det egentligen innebär att driva företag. Soloföretagare som verkar sakna ambitionen, att på egen hand och i kluster locka till sig externa kunder. Här har ändå valts att lägga klusterstrategin som en intern strategi, därför att det är i hemmamiljön, den interna miljön, som klusterarbetet börjar.

Detta kapitel har visat en regions bild av tillväxt via ett regionalt tillväxtprograms mål och syften och hur en region antas uppfylla dessa mål via dess intentioner (strategier). Ett försök att kategorisera projekten avslutar kapitlet innan vi nu istället fokuserar på empiriska inslag från regionens entreprenörer och deras bild av tillväxt och dess orsaksförklaringar.

115

Entreprenörers bilder av tillväxt och deras orsaksförklaringar

6 Entreprenörers bilder av tillväxt och deras