Den berättande analysen

Empiriska fakta är meningslösa i sig själv – först när de sätts i en förklaringsmodell får de mening(Skott, 2004).

Följande avsnitt är tänkt att kasta ljus över samt beskriva vald förklaringsmodell, dvs. hur insamlingen av empiri skett, men också på vilket sätt det empiriska materialet behandlats. Då berättelser från respondenter och regionala texter blivit en central del av studien, har därför den narrativa analysen blivit en inspirationskälla speciellt i studiens andra fas. Detta avsnitt tar sin utgångspunkt i både den initiala fasen där forskningsfrågan söktes och hittades och den fas som besvarade densamma. Emellertid var den narrativa analysen inte aktuell vid den initiala fasen. Studiens inspiration av grundad teoretiskt angreppsätt vid analys av intervjuer beskrivs dock tidigare i denna publikation (se t.ex. Upptäckten av en fråga samt Grundad teori – inspiration till en forskningsfråga)

3.3.1 Berättelsernas insamlingstekniker

Czarniawska (2004) menar att berättelser från empirin kan framkomma genom tre särskilda tekniker; från ett spontant berättande, via strukturerade intervjuer och att forskaren genom sin reflexiva bild av ett skeende får reaktioner från t.ex. entreprenörer. I tabellen nedan sker en uppdelning utifrån

48 Metodologiska val

Czarniwska´s (2004) tekniker vad gäller; en induktiv strävan efter en pragmatisk inriktad forskningfråga samt tekniken att pröva forskningsfrågan.

Tabell 4: Berättelsers olika insamlingstekniker

Berättelsers olika insamlingstekniker (Czarniawska, 2004)

Att hitta en forskningsfråga (fas 1) Att besvara en forskningsfråga (fas 2)

Spontant berättande Närvaro vid regionalt sammansatta möten för att diskutera regional utveckling och tillväxt. T.ex. Partnerskapsmöten, Tillväxtforum m.m. Fältanteckningar har förts.

Spontant så till vida att respondenterna (entreprenörerna) inte upplevde intervjun alltför stel och därför kunde slappna av. Förberedde dem på att det mer handlade om ett samtal snarare än en intervju.

Intervju som berättande

Intervjuer med offentliga näringslivstjänstemän för RTP, privata och offentliga näringslivsrepresentanter (företagens vänner), samt ledande kommunpolitiker med ansvar över regionala frågor. Temabaserade delvis ostrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas bilder av samt förväntningar av RTP, men också attityder om den pågående regionala tillväxtprocessen i kölvattnet av RTP.

Intervju med elva entreprenörer i solo-, mikro- samt småföretag för att tillgodogöra sig deras bild över vad som är tillväxt för dem samt deras orsaksförklaring av tillväxt. Öppna delvis ostrukturerade intervjuer stimulerade dem att berätta fritt utifrån en uppritad tillväxtprofil, vilka de själva praktisk fick visualisera innan deras förklaringar och berättande tog fart.

Det reflexiva samtalet Genom projektet ”Interaktiv kunskapsutveckling” har tillfälle givits att ställa upp teser och intresseområde och därigenom fått direkt feedback från regionala offentliga näringslivsaktörer genom forskarpraktiker möten.

I intervjusituationen speglades respondenterna av forskaren för att klargöra om intervjuaren hade tolkat deras utsaga rätt. Detta ledde till en mer reflekterande diskussion.

Annat berättande material än muntligt

Insamling som skriftligt material, dvs. RTP dokumentation, minnesanteckningar från möten, nyhetsutskick. Delar används som bakgrunduppgifter och andra delar används som text som ger upphov till en jämförande analys mellan solo-, mikro- samt småföretag tillväxtperspektiv och den regionala tillväxtstrategin (RTP).

Studiens kvalitativa angreppsätt kan inhysas och belysas under Czarniawskas (2004) inhämtningsmodell för att synliggöra undersökningens empiriska insamling. Denna bild är inte hela sanningen utan snarare ett sätt att överskådligt visa hur empirin inhämtats och hur berättelser från empirin kan åskådliggöras.

3.3.2 Behandling av materialet

Den narrativa traditionen bygger på tolkning av språk för att få en utökad förståelse (Skott, 2004), vilket kopplar traditionen till den hermeneutiska skolbildningen. All forskning som analyserar berättelser kan tituleras narrativ (Lieblich, Tuval-Mashicah, & Zilber, 1998). När man kommer fram till behandling av det berättade menar Czarniawska (2004) att det finns olika steg som kan bidra till att undersöka berättelserna. Transkribering av texter genom att lyfta fram citat eller genom textanalys, skriva om till en egen berättelse samt dekonstruera en text. I detta fall har transkribering av samtliga genomförda intervjuer gjorts, vilket har inneburit att i det andra kapitlet (Upptäckten av en fråga) lyfts fram citat från en induktiv resa för att beskriva olika aktörers bilder och förväntan på RTP samt attityd på den pågående processen inom RTP. I den andra delen som mer belyser solo-, mikro- samt småföretagares bild av sin tillväxt har däremot en textanalys gjorts, där berättelser skrivits fram med utgångspunkt från mina intervjuer. En textanalys olika faser kan beskrivas i sex olika steg enligt Kvale (1997, ss. 171-172).

49 Metodologiska val

Tabell 5: Textanalysens faser (Källa: Kvale, 1997)

Textanalysens Faser Att hitta en forskningsfråga (fas 1) Att besvara en forskningfråga (fas 2) Den intervjuade beskriver

spontant sin livsvärld och handlingar under intervjun.

Respondenterna resonerar fritt under respektive teman, Bild, Förväntan samt attityd om den pågående processen

Respondenterna resonerar fritt kring intervjuguiden, vilken fritt ber dem resonera kring egna tillväxtdefinitioner samt deras upplevda orsaksförklaring av tillväxten.

Intervjupersonen upptäcker innebörder och nya förhållanden

Detta är svårt att svara på, men reflektioner från respondenterna ger med stor sannolik en sådan effekt.

Detta är svårt att svara på, men reflektioner från respondenterna ger med stor sannolik en sådan effekt.

Intervjuaren koncentrerar och tolkar mening under intervjun

Följdfrågor ställs då förtydliganden behövs. Forskaren speglar kontinuerligt respondenten genom att återge vad som sagts och söker på så viss verifiering av tolkning.

Följdfrågor ställs dåförtydliganden behövs. Forskaren speglar kontinuerligt respondenten genom att återge vad som sagts och söker på så viss verifiering av tolkning.

Den utskrivna intervjun tolkas av intervjuaren genom strukturering, klarläggning och analysarbete

Intervjuerna är transkriberade varvid centrala delar (citat) som återgavs under respektive teman valdes ut.

Intervjuerna är transkriberade där det anges; pauser, tvekan samt emfas i respondenternas berättelser. Dessa nyckelord används bl.a. för att bedöma berättelsens trovärdighet avseende om det är fakta eller attityd som respondenten uttrycker

Uppföljning sker med ny intervju

Nej Nej

Handling Med handling avser Kvale att respondenten förändrar sitt beteende i efterdyningarna av intervjun och att man därigenom även kan påskina en förändring. Här finns inte ett sådant syfte, snarare är förhoppningen att respondenterna reflekterar kring frågor vid intervjutillfället samt denna publikation och att detta sedan resulterar i nya handlingar. Dock återkommer vi till detta när studiens bidrag ska diskutera trovärdighetsprinciper i slutkapitlets avslutande avsnitt.

Se spalten till vänster.

I ovanstående tabell gjordes den första analysen direkt vid transkriberingen av intervjumaterialet, där angavs; pauser, tvekan samt emfas i respondenternas berättelser. Den modell som Lieblich m.fl. (1998) använder sig av för att analysera berättelser tar sin utgångspunkt i berättelsens form, innehåll samt helhet och kategori. Polkinghorn (1998, hämtad från Skott, 2004) ser berättelsen som ett slags schema som organiserar händelser och mänskligt agerande till helheter. Burke (1945, hämtad från Skott, 2004) föreslår att fem dimensioner bör granskas; akten, scenen, vem, hur och varför. Genom att ta reda på vad som hänt och under vilka förhållanden och vem/vilka som agerade på ett visst sätt och vad detta berodde på, kan motivet till berättelsen framkomma och tydliggöra respondenternas diskurs menar Burke.

Utifrån berättelsen ger Ricoeur (1977, 1981, 1988, hämtad från Skott, 2004) praktiska råd hur en intervjutext praktiskt bör tolkas och analyseras. För att erhålla distans (vilket även grundad teori förespråkar samt det kritiska perspektivet) kan textens struktur undersökas vad gäller tempus, pronomen, verbfraser samt negationer. Texten bör kontinuerligt läsas och ett aktivt reflekterande bör ställa texten i ny dager. Slutligen reflekteras strukturanalysen i relation med egna reflektioner av innehållet och att en sammanfattad tolkning av texten sammanställs. Till sammanställningen läggs även förförståelsen samt den teori som blir relevant med utgångspunkt för vad som framkommer i berättelsen.

A story describes a sequence of actions and experiences done or undergone by a certain number of people, whether real or imaginary. These people are presented either in situations that change or as reacting to such change. In turn, these changes reveal hidden aspects of the situation and the people involved, and engender a new predicament which calls for thought, actions, or both. This response to the new situation leads the story towards it’s conclusion

50 Metodologiska val

Tolkningen av Ricoeur’s citat är att berättelser består av sekvenser som inte helt är sammanhängande och tydliga för forskaren. Det gör att forskaren måste fylla i luckorna i berättelsen för att på det sättet göra berättelsen begriplig samt trovärdig. Denna syn anammar även Boje (2001) som förespråkar ett antenarrativt synsätt istället för den så kallade narrativa analysen. Boje (2001) uttrycker att de små berättelserna är kanske de som oftast förekommer snarare än berättelser med kronologisk och intrigerande substans. Det för tankarna in på att forskaren även kan skapa sin egen berättelse utifrån sekvenserna (Boje, 2001, Czarniawska 2004).

Utifrån ovanstående text har textanalysen relaterat till studiens intervjuer med solo-, mikro- samt småföretag främst tagit hänsyn till Lieblich m.fl. (1998) modell avseende berättelsens innehåll och kategori. Med innehåll sker försök att syntetisera berättelserna genom att vissa upp vad de faktiskt säger relaterat till forskningfrågan. Det kan ses som en form av kategorisering samt tematisering. En bakgrundsbeskrivning introduceras i empirikapitlet riktat mot entreprenörernas berättelser. I beskrivningen finns en uppdelning av respondenterna i relation till vilken verksamhet som bedrivs. Beskrivningen finns med för att tydliggöra den disparata kontext av företag som besökts och studerats, och kan därför ses som ett sätt att blidka Lieblich (1998). Transkriberingen har visat att det är inte är självklart att alla dimensioner går att utläsa utifrån Burkes (1945). I studien görs dock ingen stor poäng av Burke. Snarare har Burkes tjänat som inspiration till samtalet med entreprenörerna. Från Ricoeur (1977, 1981, 1988, hämtad från Skott, 2004) hämtas inspiration främst vad gäller att de empiriska resultaten till slut ställs mot den egna förförståelsen samt befintlig teori för att skapa berättelser med mening. Bojes (2001) antenarrativa syn på berättelser är här lämplig då det kan vara svårt att utläsa heltäckande berättelser ur respektive intervju. Möjligheten att fylla i det som saknas och därigenom skapa en egen berättelse är inget som avses att åstadkomma, trots att man kan hävda att den bearbetning av intervjuerna som görs påverkas av egna tolkningar. Däremot kan den avslutade diskussionen ses som försök att fylla i eventuella luckor grundat i befintligt empiriskt material.

3.3.3 Respondenters upplevelse och livsvärld

Om analyser av regionala offentliga eller privata näringslivsföreträdare samt entreprenörers utsagor måste man även förstå deras livsvärld. Fenomenologi brukar tituleras läran om det som visar sig i människors medvetande, upplevelse samt uppfattningar (Stensmo, 2002). Det som uppvisar sig brukar i regel visa sig i tal eller skrift varför forskarens uppgift inom den fenomenologiska traditionen blir att studera dessa yttranden. Ricoeur (hämtat från Skott, 2004) samt Husserl (hämtad från Stensmo, 2002) nämner vikten av distans i narrativa analyser och benämner detta den fenomenologiska reduktionen. Rollen som forskare blir här att inte fokusera på den psykiska akten hos respondenterna utan snarare fokusera på aktens innehåll. Med psykiska akt menas i detta fall respondentens totala livsvärld. Emellertid, utan förståelse för respondentens livsvärld kan tolkning av det uttalade bli bristfällig och sakna en emotionell nivå. Material ska därför inte undanhållas som bygger på forskarens inställningen av den enskilda individ som uttalar sig.