Europeiskt, Svenskt och Sörmländskt: En bakgrund till RTP

Vid ett möte i Lissabon år 2000 enades stats- och regeringscheferna om Lissabonstrategin. Strategin gick ut på att EU år 2010 ska vara;

… världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet

till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning(Regeringen, 2004, s. 1).

Anledningen som angavs var att EU höll på att komma efter i den globala utvecklingen. För att komma till rätta med utvecklingen inom unionen gavs ett antal indikatorer till medlemsstaterna, vilka bland annat handlade om satsningar inom områden som entreprenörskap (fler nya samt bättre befintliga företag), innovationssystem och kluster samt arbetskraftförsörjning (Regeringen, 2001). Innan Lissabonstrategin fastslogs godkändes året innan en europeisk stadga för småföretag, i vilken man uttryckte att;

… bästa möjliga klimat för småföretagande och entreprenörskap behövde skapas i Europa

(Regeringen, 2001, s. 179).

Stadgan betonade vikten av de små företagens betydelse för den regionala utvecklingen och det fanns samtidigt en förhoppning att samhället skulle erkänna entreprenörskap som en värdefull och viktigt tillgång.

Utifrån regeringens proposition som följde på Lissabonstrategin uttrycktes betydelsen av regional samverkan för att uppnå regional utveckling och tillväxt (Regeringen, 2001). Det som i huvudsak berördes var vikten av samarbete i partnerskap mellan offentliga aktörer. Samverkansfokus med det omgivande näringslivet var svagare uttryckt, men fanns dock där, via högskolan.

Den regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87) betonar starkt vikten av en nära samverkan mellan högskolan och näringslivet (Regeringen, 2001, s. 145).

Ett annat citat hämtat från propositionen gav signalen om att en nära samverkan mellan (samtliga?) offentliga och privata aktörer borde öka:

… samverkan mellan offentliga och privata aktörer23 _{bör också öka när det gäller}

entreprenörsfrämjande och entreprenörsutvecklande insatser(Regeringen, 2001, s. 180).

23 _{Vad som menas med privata aktörer i denna betydelse framgår inte. Dessa har definierats som privata}

26 Upptäckten av en fråga

Meningen indikerar en viss självrannsakan. Viljan av att öka samverkan kan ses som ett tecken på att samverkan mellan offentliga och privata aktörer varit för lågt. Utgångspunkten som regeringen hade i sin proposition var de Regionala Tillväxtavtalen (RTA), föregångare till de Regionala Tillväxtprogrammen (RTP).

Både RTA samt RTP utgick från antagandet att det är lokala och regionala aktörer som har störst kunskap om sin region och därmed också vilka insatser som är möjliga att använda sig av för att uppnå hållbar regional tillväxt. RTA sågs till en början som ett viktigt regionalt instrument, där regionala aktörer skulle göra olika former av avvägningar och prioriteringar regionalt i länen avseende tillväxt. Genomgående betonade samordnarna för RTA behovet av en tydligare fokusering och avgränsning av tillväxtavtalet utifrån ett näringslivsperspektiv. Kritik gavs mot RTA för att det innebar ett stort fokus på projektifiering istället för myndigheters och offentliga organisationers ordinarie inriktning och verksamhet (Regeringen, 2003).

Regeringen formulerade ett brev till samtliga län i Sverige där de klargjorde en ny inriktning, bl.a. nämndes partnerskapssamverkan som centralt i det regionala tillväxtarbetet samt att arbetet skulle beskrivas och utföras i form av program (Regeringen, 2001). Principerna kring arbetssätt samt sättet att formulera vad som skulle åstadkommas hämtades från EU:s strukturfondsarbete. TillväxtAvtal blev TillväxtProgram och arbetsmetoden för detta blev tydligare inriktat mot gemensamma överenskommelser i partnerskap. Här tog alltså regeringen in andra idéer som fanns på EU nivå för att kunna genomföra Lissabonstrategin. Syftet med partnerskapsidealet som arbetssätt beskrevs som en metod att få med ett så stort antal berörda parter som möjligt, i alla skeden från och med godkännandet av program och framåt (Rådets Förordning, 1999). Bredden av aktörer i partnerskapen indikerade även i högre grad ett synsätt inriktat mot triple helix. En samarbetsform som inkluderade aktörer från näringsliv, samhälle (politikernivå) samt akademin (Etzkowitz & Klofsten, 2005).

Regeringens brev förenade Lissabonstrategins ambitioner med strukturfondens arbetsmodell;

I partnerskapen skall företrädare för privat, offentlig, inklusive statliga myndigheter, och ideell sektor ingå. Programmens inriktning på att förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt utifrån ett näringslivsperspektiv förutsätter en dialog med företagare och arbetstagare och dess företrädare(Regeringen, 2002-11-14a, s. 7).

Här indikerades mer konkret behovet av dialog med företagare24 _{än vad den tidigare propositionen gav}

uttryck för. Dessutom gav regeringen i samma dokument indikationer på att löst sammansatta forum och processer där dialog med andra för regionen viktiga aktörer kunde komplettera partnerskapen. En reflektion är att regeringens signaler skulle kunna tolkas på olika sätt av de regionala aktörerna. Antingen att entreprenören skulle vara med i partnerskapen eller att dialogen med entreprenören skulle kunna ske i andra forum. Regionförbundet Sörmland, vilka har haft samordningsansvaret för det regionala tillväxtprogrammet i Sörmland, bjöd under 2007 in till en konferens med fokus på hur man skulle kunna genomföra Lissabonstrategin på regional nivå. Syftet var att skapa en konkret plattform där den regionala och den lokala nivån kunde samarbeta för att uppfylla Lissabonstrategins mål. I

24 _{Hädanefter benämnd entreprenör. I detta kapitel gör vi enbart översättningen av entreprenörskap till de}

individer som bedriver privat näringsverksamhet och ej dem som anses vara sociala entreprenörer i t.ex. en offentlig kontext.

27 Upptäckten av en fråga

inbjudan till denna konferens återgavs en brist i genomförandet av Lissabonstrategins mål på den regionala nivån;

För att försäkra sig om en effektiv implementering av Lissabon Strategin är det viktigt att den regionala och lokala nivån är involverad. Fram till nu har gräsrotsnivån saknats i processen

(Regionförbundet Sörmland, 2007, s. 6).

Citatet indikerar en regional rannsakan av att den tillväxtprocess som skulle följa i spåren av RTP:s genomförande mellan 2004 till och med 2007 misslyckats. I vart fall relaterat till den demokratiska aspekten som skulle fånga regionens medborgare och indirekt regionens företag. Insikten kom dock lite sent i relation till det RTP som var satt under lupp i denna studie. RTP 2004 -2007 var i princip överspelad.