Studiens vetenskaps och kunskapsintresse

Empirisk samhällsvetenskap är ett betydeligt mera osäkert och problematiskt företag än vad common sense och konventionella metodböcker föranleder oss att tro (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 15).

Alvesson och Sköldberg (2008) lyfter fram problematiken med empirinära forskningsfokus, men antyder att problematiken inte ligger i själva metoden/erna utan avgörande faktorer snarare är ontologiska och epistemologistiska till sin karaktär. (Ibid. s. 19). Den kvalitativa metodens fördel jämfört med kvantitativa är enligt Alvesson och Sköldberg (Ibid.) att aspekter kring kunskapssyn och världsordning tydligare synliggörs. Mångtydigheten som svaren från den empiriska kontexten genererar i en kvalitativ studie antas utöka möjliga tänkbara tolkningar.

3.1.1 Emancipatoriskt kunskapsintresse

Denna studies kunskapsintresse påminner om vad Habermas (1972) benämnt som ett emancipatorisk kunskapsintresse. Kunskapssynen innefattar ursprungligen en reflektion över och ifrågasättande av aktuella förhållanden. Relaterat till studiens grundade teoretiska forskningsfråga som ställer sig undrande till näringslivets frånvaro i ett tillväxtkontext andas forskningsfrågan av ett ifrågasättande av en verklig pågående process. Sett till vad Habermas ursprungligen menar med det emancipatioriska perspektivets syften är att den strävar efter att identifiera källor till missförståelse och ideologiska föreställningar, såväl strukturella som omedvetna källor till sociala och psykiska fenomen måste undersökas, och då fodras inte enbart förståelse utan även inslag av ”förklarande förståelse”. Studien har ambitionen att bidra till förståelse genom att ta sig an två skilda kontexter och diskutera tillväxtbilder och därmed ge röst åt småföretag i en regional tillväxtprocess. För att uppnå vad Habermas menar vara förklarande förs sedan ett resonemang grundat på syntetiseringen från det induktiva resultaten och två olika analysmodeller. Här skiljer sig dock våra teser åt. Ambitionen är inte att söka efter strukturella eller sociala orsaker utan snarare öppet redovisa bilderna såsom de framställs från empiri, utan att egentligen söka efter missförhållanden. Grunden för Habermas vetenskapssyn vilar i antagandet om människans förmåga att självständigt göra politiska ställningstagande har försvagats. Teknik, vetenskap och administration har i allt större utsträckning tagit över och politik handlar om att administrera samhällsapparaten. På så sätt fungerar vetenskap och teknik som ideologi. Enligt Alvesson & Sköldberg tolkning av Habermas döljs politikens ställningstaganden i denna ideologi (Alvesson & Sköldberg, 2008). Det är experter och snäva positivistiska vetenskapssyner som tilldelats lösningen på allt fler samhällsproblem, vilket har hämmat den politiska och etiska diskussionen. En negativt antagande som Habermas (1984) har är att systemets fortlöpande rationaliseringar riskerar att utarma meningssammanhang och socialisation.

Målet med kunskapssynen kan sägas sträva efter ett modernt medvetande hos medborgarna där en mottaglighet för språkets och kommunikationens möjligheter sätts i fokus för att överbrygga åsiktsskillnader. Ur denna studies perspektiv handlar det om att göra avhandlingen begriplig och relevant för samhället och dess medborgare samtidigt som studien kommunicerar åsiktsskillnader i form av olika perspektiv. Det handlar också om att att den rådande ideologiska dominansen ska brytas via dialog av rationella sakskäl. Poängen är att sträva efter föreställningar och värderingar som finns från nedifrånkommande social interaktion, vilket kännetecknas av reflektion och kritisk prövning. Med andra ord uppfattas Habermas vetenskapssyn och livsvärld som strävandes mot en demokratisk rationell ordning. En ordning som förespråkar ett kommunikativt handlande grundat på antagandet att möjligheten till språklig dialog kan uppstå. Kunskapssynen präglas utav kommunikationens resultat

42 Metodologiska val

vars värde och kvalitet avgörs om dialogen är begripling, trovärdig, legitim och uppriktig. Möjligheten till att uppnå denna sanning ökar vid en störningsfri kommunikation (Habermas, 1971) vilket bidrar till en kommunikativ rationalitet. Rationaliteten i sig själv avgör berättelsernas giltighet (Habermas, 1984). Kritik finns emellertid mot synen av epitetet ”störningsfri kommunikation” med krav på konsensusskapande. Lyotard (1984 ) anser snarare att en paralogi, dvs. en fruktbar oenighet är målet med dialogen snarare än konsensus. Konsensus ses utifrån Lyotards perspektiv som ett mellansteg, medan paralogin mer kontinuerligt utmanar den rådande diskursen, eller ur ett Habermasperspektiv, ideologin. Kritik har även levererats i hur kunskapen som framkommer ska värderas, dvs. bidrar resultatet till emancipation? Föreliggande studie kan exemplifiera problematiken. Forskningsfrågan grundade sig i ett antagande att näringslivet inte fanns med i den regionala kontext som diskuterade regional tillväxt. Om resultatet av studien leder till att näringslivets medverkan de facto ökar, kan man då säga att resultatet påverkade de regionala strukturerna till näringslivsmedverkan eller beror detta på ett ökat intresse från näringslivet att medverka? Frågorna kan ses som triviala, men om värdet avgörs av studiens resultat och dess påverkan på omgivande samhälle (i det här fallet en regional tillväxtkontext) blir det svårt att hävda ett kunskapsvärde i direkt anslutning till denna avhandlings födelse (publikation). Studiens författare tar här ingen ställning om vare sig konsensus eller paralogi är kunskapsmålet för denna studies resultat.

En poäng är inte att lyfta fram den emancipatoriska kunskapssynen som om det vore vägledande för denna studie i dess inledningsfas. Emellertid kan kunskapsintresset relateras till forskningsfrågan. En intressant aspekt och där denna studie ger Habermas (1972) medhåll är hans syn på att kunskapen genereras utifrån olika mänskliga intressen snarare än genom en självständig process relaterad till vetenskapliga logiker. Viss förförståelse har präglat den aktuella studiens inriktning, då liknade angreppsätt tidigare använts på uppsats inom kandidatnivå. Det som emellertid skiljer studierna åt är den omgivande kontexten. Att man som forskare använder sig av sin erfarenhetsbank och genom den utforskar nya kontexter antas höra till vanligheten. Detsamma antas gälla spridning av forskningsanslag. Där det finns policy- och särintressen, där finns även ekonomiska incitament att bedriva forskning.

Studien ställer sig delvis bakom Habermas resonemang och då med anledning av studiens framväxande forskningsfråga, vilken indikerar att det finns ett underifrånperspektiv som behöver synliggöras. Hur verkligheten är beskaffad i övrigt (teknik, struktur) är emellertid inte av intresse för denna studie. Snarare är det synliggörande av relevanta aktörers kunskaper samt erfarenheter som sätts under lupp. I studiens inledningsfas var det andra ideal som var i förgrunden, det pluralistiska, pragmatiska samt det interaktiva.

3.1.2 Studiens ideal och kunskapsvärden

Ett pluralistiskt ideal innefattar att ett flertal röster ska sätta sin prägel på en forskningstext som produceras (Alvesson & Sköldberg, 2008). Detta ideal kan, likställas med Habermas strävan efter en språklig dialog mellan ideologin och det omgivande samhället. I förekommande studie är möjligtvis inte mångfalden i sig en ambitionsnivå, utan snarare är urvalet av respondenter eller rättare sagt exkluderingen av respondenter väsentlig för att uppnå relevant empirisk kunskapsmassa. Med exkludering avses den avgränsning av tillväxtperspektiv som valdes. Att välja fler perspektiv hade inte varit möjlig och ej heller relevant relaterat till avhandlingens grundade problematisering. Emellertid, eftersom det saknades en gedigen kunskap om vad ett tillväxtprogram var uppfattades att det fanns väsentliga poänger med att skapa en empirisk rikedom i den inledande forskningsprocessen. Vägen till

43 Metodologiska val

studiens resultat präglas även av ett visst pragmatiskt innehåll utan att för den delen göra normativa anspråk;

[En] sanning skulle inte längre sökas i den traditionella korrespondensen mellan subjektiv föreställning och objektivt faktum utan i den mänskliga praktiken(Alvesson & Sköldberg, 1994, s. 65).

Alvesson och Sköldberg (1994) sätter fingret på den pragmatiska inställningen till forskning som påbörjades i början av 1900-talet i USA. Ur den symboliska interaktionismen föddes den kvalitativa forskningstraditionen där bland annat pragmatism var en av huvudfårorna vilket i huvudsak bestod av att den sociala nyttan och den sociala kontrollen skulle bli ett sanningskriterium för forskningen. Ur det perspektivet söker även denna rapport ett nyttoperspektiv i huvudsak utan att för den delen göra normativa anspråk34_{. Nyttoperspektivet kan även appliceras på en interaktiv forskningsprocess, som}

studien även innefattar. Det interaktiva paraplyet som nämndes inledningsvis kan sägas vara en del av det pluralistiska idealet där inte enbart forskaren har tolkningföreträde av empiriska nedslag utan även verksamma praktiker som befinner sig inom kunskapsfältet. Eikeland (2006) bidrar till diskussionen hur aktionsforskning, vilket kan ses som liktydigt med interaktiv forskning, kan validera ett forskningsresultat. Både observationer och interaktiv forskning som metod behandlar det studerade objektet genom att förklara och beskriva ett skeende, en aktion, och finna möjligheter till att förutse utfall. Inom interaktiv forskningen kan även forskaren provocera samt modifiera skeenden i en pågående process (Eikeland, 2006, s. 195). På sätt och viss finns det därför likheter mellan ett pluralistiskt och interaktivt ideal. Kunskapssynen inom det interaktiva idealet avser att ett pragmatisk intresse ska uppfyllas snarare än ett vetenskapligt och kritik ges mot praktikernas nära relation till forskaren under processen. Kritiker menar att den interaktiva relationen kan påverka verklighetens sanna natur, dvs. resultatet av forskningen, vilken eftersträvar absolut objektiv kunskap. Inom samhällsvetenskap, till skillnad mot naturvetenskap, är inte sanningen absolut och objektiviteten är snarare en önskan än ett mål. Inom interaktiv forskning handlar det om andra kvalitetskriterier än naturvetenskapligt vedertagna kännetecken.

3.1.3 Värde, relevans och trovärdighetsprincip

Lindhult (2008b) bidrar till en kvalitetsdiskussion inom interaktionsforskning genom att lyfta fram dels forskningsresultatets värde dels trovärdigheten som två generella validitetsaspekter. Dessutom lägger Lindhult (2008b) in i att forskningen ska vara intressant dvs. att resultatet av forskningen lägger till ny kunskap till befintlig. Omvandlat till forskningsresultat som har interaktiv forskning som grund vidgar Lindhult kvalitetsdiskussionen och menar att praktikers kunskapsintresse och nytta kan bidra till validitetshöjning genom att t.ex. forskaren bidrar med konkreta lösningar på befintliga problem. Poängen som Lindhult lyfter fram är att nyttan och värdet inte behöver vara kopplad till en forskarvärlds nyttovärld där revidering och komplettering av befintliga teoretiska utgångspunkter är centrala. Utöver den pragmatiska värdet och det mer vetenskapliga lyfter Lindhult (2008b) fram ytterligare två dimensioner utifrån termerna värde och relevans. Det normativt-politiska värdet, vilket t.ex. innefattar att resultatet ger ett demokratiskt mervärde som kan uppstå till följd av forskningsresultatet och ett personligt utvecklande lärande bland de medverkande aktörerna inom den interaktiva metoden. Det demokratiska värdet kan här ses som relaterat till Habermas ambitioner att nå

34 _{Normativ i det här hänseendet avser utsaga innehållande ställningstaganden om hur man bör handla eller i}

viss mån hur något bör vara. Snarare avser denna rapport att synliggöra olika bilder som kan ligga till grund i en regional diskussion kring ett fortsatt regionalt tillväxtarbete.

44 Metodologiska val

ett modernt medvetande hos medborgarna och bidra till kommunikativt handlande. I förekommande studie är inte målgruppen medborgare; dessa är snarare entreprenörer, men också regionala praktiker som på olika vis ger bilder samt orsaksförklaringar av tillväxten.

Sanningen kokar ner till en kompetent kvalitetspraxis: likt högkvalitativ bilkörning bygger på kunskaper, skicklighet, procedurer, roller och infrastruktur inte endast hos en enskild bilförare utan hos en mångd olika aktörer, praktiker, system och institutioner (Lindhult, 2008b, s. 335). Med inspiration utifrån Lindhults värde- samt trovärdighetsdiskussion kan följande figur diskuteras i anslutning till att resultatkapitlet redovisas.

Figur 2: Resultatets värde, relevans och trovärdighet (egen bearbetning)

Värdeområden Uppfyllda värden Ej uppfyllda

värden Vetenskaplig kunskapsmassa

Praktisk nyttig kunskap Normativ- politiskt värde Personligt individuellt Trovärdighet

En validitets- och trovärdighetsdiskussion kommer i huvudsak avrunda slutkapitlet relaterat till studiens bidrag. Fokus hamnar då på resultatets värde, relevans och trovärdighet enligt figuren ovan. Ett avslutande avsnitt kring validitet samt reliabilitet avslutar dock även metodkapitlet. Avsnittet belyser och diskuterar begreppen mer utifrån studiens praktiska genomförande, snarare än utifrån studiens resultat.

Relaterat till Lindhults (2008b) värde, relevans och trovärdighetskala bidrar även Alvesson och Sköldberg (2008) till en diskussion om empiriska metoders brister, men även möjligheter.

Den empiristiska tvångströjan hämmar tankefriheten till att underordnas bestämda procedurer för avbildning av snäva utsnitt ur den existerande ”verkligheten” (Alvesson & Sköldberg, 2008, s. 537).

Den empiriska tvångströja som beskrivs av Alvesson & Sköldberg (2008) är studiens författare medveten om. Att i ett för rigorösa empiriska metodansatser helt förhålla sig till regler och procedurer är inte studiens metodologiska syfte. Snarare tjänar metoder som inspiration till denna studies unika genomförande. Alvesson & Sköldberg (2008) poängterar en rimlig nivå av empirisk förankring och trovärdighet, en öppenhet för tolkningsdimensionens avgörande betydelse, kritisk reflektion samt en medvetenhet om språkets tvetydigheter. Grundad teori samt Narrativ metod har sina fördelar, men kan i realiteten likt Alvesson och Sköldberg (2008) förhållningssätt begränsa forskaren. Huvudsyftet i valet av metoder är att stimuleras av dem utan att fastna i alltför rigorösa strukturer.