En Penroseisk syn på tillväxt

Avsnittet som här belyser Edith Penrose (1995) syn på tillväxt skapar den penroseiska analysmodellen för att förstå genomförda entreprenörskapsintervjuer där respondenternas interna kompetensbrister, men även deras förtjänster kan tolkas och förstås. Den penroseiska analysmodellen bygger på hur olika interna förmågor (här managementförmåga och entreprenörskapsförmåga) bidrar till företagstillväxt. Icke desto mindre är det viktigt att få ta del av den kontext som omringar Penrose och som bidrar till förståelse av hennes argument. Det är därför viktigt att utgå från Penrose olika utgångspunkter och antaganden om tillväxt. Penrose resa börjar brett för att bidra till en gemensam förståelse. Penrose själv skapade dessvärre ingen analysmodell med ovan nämnda förmågor. Detta har bidragit till tolkning av hennes ibland snåriga text. Tidvis har även hjälp av andra forskare använts, vilka tolkat hennes verk.

En Penroseisk syn på tillväxt innebär explicit ett företagsperspektiv på tillväxt. I mitten av 1900-talet såg Penrose (1995) stora luckor med den dåvarande styrande neoklassiska teoribildningen om företags tillväxt som grundade sig i perfekta marknader med jämvikt, resursallokering samt pris och välfärdsmaximering som viktiga inslag snarare än företagets roll som en organisation för tillväxten. Under 1950-talet intresserade sig Penrose för om det fanns något inneboende i företag som både stöttade tillväxten, men också hindrade graden av tillväxten. Resultatet av studien blev boken The

56 _{Socialpsykologiska begrepp som ”actor-observer-bias” och ”selv-serving- bias” innebär att en individ har en}

större benägenhet att härleda en positiv utveckling till ens egen förmåga och förklara bort en negativ utveckling med situationella utomstående händelser.

57 _{Se t.ex. Schumpeters The theory of economic development: An inquiry into profits, capital, credit, interest,}

80 En teoretisk referensram

Theory of the Growth of the Firm (Penrose, 1995). I förordet i upplagan som utkom 1995 beskrivs ett företag utifrån dess funktion;

We start with the function of the firm and from this derive the appropriate definition of the firm. The analysis was confind to industrial firms (although it may apply to other types of firm as well). The economic function of such a firm was assumed simply to be that of acquiring and organizing human and other resources in order profitably to supply goods and services to the market, It was defined, therefore, as a collection of resources bound together in an adminstrative framwork, the boundaries of which are determind by the area of adminstrative coordination and authoritative communication (Penrose, 1995, förord).

Penrose utgår från definitionen av ett företag som en administrativ enhet som både organiserade personal och andra resurser när hon utformar teorin vilket i sin tur fick stor bäring på hennes teori som helhet. I en kommentar från recensenten Early (1960) görs ett försök att sammanfatta Penrose bok;

Mrs. Penrose seeks to develop a theory of the growth of the firm, as distinct from the traditional theory of its equilibrium size, factor combination, output and pricing. The latter approach, she holds, is ill-suited to the modern business Enterprise and to modern problems of real importance. She applies her theory of growth to the explanation of business diversification, integration and merger, and to the social problems of small-business survival, industrial concentration, and over-all economic growth (Early, 1960, s. 1111)

Till viss del sammanfattar Early (1960) till stora delar kärnan i boken och vad teorin egentligen behandlar och tar upp. Teorin beskrivs som en vattendelare mellan befintlig ekonomisk teori som härstammade från Adam Smith’s samt Alfred Marshalls teorier. Best och Garnsey (1999) diskuterar i sin artikel varför det blev en konflikt mellan den befintliga ekonomiska teorin och Penrose teori;

Smith and Marshall conceived of the coordination of economic activities as a means of increasing specialisation and advancing knowledge. But the major advances in economic theory following Marshall narrowed the concept of coordination to issues concerned with achieving the optimaliy condition of general equilibrium theory. The requisite assumptions, including deminshing returns and perfect foresight leave little conceptual space for a theory of the growth of the firm and issuies associated with production, organisational capabilities, innovation, and knowledge. Changes in product, process, technology, and organisation were pushed outside the theory; economics became the study of ”individual rational choice” and production became defined in terms analogous to the determinants of consumer choice. In classical terms, the sphere of exhange came to the forefront; the sphere of production became obscure. As a consequence, the firm, in the equilibrium perspective, is a shadowy figure (Best & Garnsey, 1999, ss. 194-195).

Denna bifigur eller skuggföreteelse som företagets roll spelade inom jämviktsteoretisk skolbildning gjorde att företaget som företeelse och studieobjekt mer eller mindre försvann i och med att nyskapande teorier mer eller mindre skulle hakas upp och förklaras med hjälp av jämviktsteorin. Till detta förhöll sig emellertid Penrose likgiltig eftersom hon syftade till att skapa en egen teori grundat på företagets verklighet snarare än att bygga upp en teori som grundade sig på teoretiska antaganden om en perfekt marknad.

The concept of an industrial sector of homogeneous firms producing homogenous products, a necessary assumption of equilibrium theory, denies a role för entrepreneurship. But it also limits understanding of the processes of enterprise differentiation and economic integration that are central to understanding economic progress in our times (Best & Garnsey, 1999, s. 193).

81 En teoretisk referensram

Företags unika entreprenörskapsförmåga har innan Penrose ingen betydelsfull roll för tillväxten. Nämnas bör att Penrose inte på något vis försöker kullkasta den rådande teorin om jämviktstillstånd utan snarare försöker bidra med en kompletterande teori utifrån ett företags perspektiv – en mikronivå. På sätt och vis kan därför Penrose teori även ses som en del av den neoösterrikiska forskningstraditionen fastän individperspektivet tydligare lyfts fram inom den genren. Det visar sig dock, vid en närmare granskning, att individperspektivet genom management- samt entreprenörskapsbegreppet ges en till synes betydelsfull roll att spela för tillväxt som vi snart kommer att få läsas mer om.

4.2.2.1 Tillväxtdefinition

Redan på sidan ett beskriver Penrose vad hon åsyftar med tillväxt i hennes studie; We shall be concerned with the growth of firms, and only incidentally with their size (1995, s. 1). Penrose tar viss ställning till vad tillväxt är, men å andra sidan för hon en relativ lång diskussion där hon beskriver mångtydigheten av begreppet. Hon nämner att begreppet utifrån den dåvarande diskursen hade två olika betydelser; varav den ena betydelse var att tillväxt oftast betecknades innebära en ökning av mängd. I den andra betydelsen uttrycks tillväxt som en ökning i storlek eller som en förbättring av kvalitet som ett resultat av en utvecklingsprocess. Penrose menar att i den senare betydelsen, sågs processen som något naturligt, där serier av interna förändringar interagerade med varandra vilket leder till en ökning av storleken vilket även förändrar karaktären på det växande objektet (Egen översättning, Penrose, 1995, s. 1). Ekonomisk tillväxt betyder enligt den senare betydelsen att tillväxt och utveckling inte går att separera eftersom de är oskiljaktiga från varandra och eftersom dessa dessutom även är naturliga till sin karaktär så uppstår tillväxt när omgivande faktorer är gynnsamma.

Size becomes a more or less incidental result of a continuos on-going process or unfolding process (Penrose, 1995, s. 1)

Penrose fortsätter med att nämna att den dåvarande gängse bilden av tillväxt ur ett mer ekonomiskt analytiskt perspektiv inte tar hänsyn till den interna processen av utveckling utan snarare diskuterar för- och nackdelar med storlekens betydelse vilket antyder att tillväxt endast blir; /…/ an adjustment to the size appropriate to given conditions (1995, s. 1). Storlek är enligt Penrose då endast en biprodukt av tillväxtprocessen och i och med detta påstående försvåras förståelsen varför hon ändock väljer storlek som utgångspunkt för sin egen studie. Förståelse växer dock när man får klart för sig om Penrose syfte och huvudsakliga intresse;

I am primarily concerned with a theoretical analysis of a process(Penrose, 1995, s. 3). Det är de interna processerna inom företag som röner störst intresse hos Penrose och därför blir storlek det urvalskriterium som hon väljer att utgå ifrån, med andra ord en stabil variabel hos företag med påvisad erfarenhet och tillväxthistorik enligt hennes uppställda kriterium. En tolkning är att hon ställer sig själv till den andra beskrivningen av begreppet tillväxt – dock med undantaget att tillväxt sker till följd av en utvecklingsprocess som inte är självklart naturlig, och därmed också påverkbar.

Varför Penrose till synes inte är intresserad av att belysa de externa faktorernas betydelse för tillväxt i företag beskriver hon på följande vis;

This alone [The external factors] tells us nothing about their significance for any given firm. New invention, changes in consumers tastes, growing demand for particular products are external inducments to expand only for what might be termed ”qualified” firms - firms whose

82 En teoretisk referensram

internal resources are of a kind either to give them a special advantage in to the profitable areas or at least not to impose serious obstacles(Penrose, 1995, s. 86).

Externa faktorer kan enbart förklara en del av hur tillväxten i ett företag ser ut menar Penrose. Alla företag är unika och har olika sätt att möta omgivande faktorer. Samtidig erkänner Penrose externa faktorers betydelse;

But internal inducements to growth are not by themselves profitable opportunities for expansion, nor are external inducements by themselves(Penrose, 1995, s. 87).

4.2.2.2 Tillväxtprocesser

Penrose söker inte skapa strategier för tillväxt snarare ville hon beskriva tillväxtprocessen med hjälp av befintliga företag och därigenom bidra till teoribildningen om företagstillväxt (Rugman & Verbeke, 2002)58_{. För att förklara tillväxt i företag utgår Penrose från en produktion- och konkurrenssyn vilket}

medför att Penrose kan skilja på resurser och service, men även mellan service och möjligheter (Best & Garnsey, 1999). Utgångspunkten är att alla företag är unika, vilket härrör från skillnaden; vad som ligger mellan resurserna och servicen av resurserna. Penrose menar att det inte är själva resurserna i sig som är viktiga i produktionsprocessen, snarare den service som resurserna kan generera. Med service åsyftar Penrose;

/…/a function of the way in which they (resources) are used – exactly the same resource when

used for different purposes or in different ways and in combination with different types or amounts of other resources provides a different service or set of services(1995, s. 25). Service, i betydelsen av ett slags mervärde av de resurser som företaget har skulle även kunna dras som parallell med begreppet förädlingsvärde som står att finna som en regional tillväxtstrategi i det regionala tillväxtprogrammet (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a, ss. 10, 13, 28).59

Citatet indikerar att servicen, eller mervärdet, beror på hur företagets resurser hanteras och kombineras. I och med att hanteringen av resurserna är av väsentligt intresse i Penrose teori bidrar hon till att lyfta fram management samt det entreprenöriella förhållningssättets roll för tillväxt. Penrose (1995) visar likväl inte upp detta begreppspar helt uppenbart i sin teori avsseende deras personliga karakteristik och förhållningssätt. I avsnittet som följer kommer begreppsparet synliggöras genom exempel på hur och när Penrose diskuterar de olika rollernas betydelse för tillväxten.

4.2.2.3 Penrose om management60 _{och entreprenörskapets roll för tillväxt}

En entreprenöriell handling är till exempel den första tanke som beskriver om företag är beredda att växa menar Penrose. [It] implies some degree of enterprise (Penrose, 1995, s. 33). I det här skedet behövs inga kvalitativa kunskaper – detta är snarare en ambition som enligt Penrose, måste föregå det

58 _{Penrose teori har i och för sig legat till grund för senare års strategiforskning som diskuterar företags}

resursberoenden, vilket inte är aktuellt att fördjupa sig i inom ramen för denna studie.

59 _{Enligt nationalencyklopedin utgörs förädlingsvärdet inom ett företag; av värdet av de varor och tjänster som} företaget producerar minus värdet av de råvaror, halvfabrikat och liknande som företaget köper från andra. företag. Det är med andra ord det värdetillskott som skapas i företaget med arbete och realkapital. Mer om de regionala tillväxtstrategier i empirikapitlet.

60 _{Management används i detta avsnitt för att vara trogen Penrose (1995) orginalspråk. Det finns likväl en}

generell uppfattning om att management de facto är detsamma som ledarskap. Gemensamma definitioner finns där båda begreppen innefattar en förmåga att föra en grupp av individer mot uppsatta mål.

83 En teoretisk referensram

mera rationella ekonomiska beslutsfattandet där managementkompetens istället prövas. Management som saknar ambitionen i sin personlighet och som resurs i sitt företag har sällan ett företag som växer (Penrose, 1995). Brister det i den entreprenöriell handlingsförmågan beror det ofta, enligt Penrose, på ett otillräckligt intresse av att experimentera med nya och främmande koncept, men även att ta sig in på nya geografiska områden. Dessa faktorer ses som effektiva hinder till att ett företag överhuvudtaget ska växa. Penrose menar att det inte spelar någon roll om management utvecklas om inte den entreprenöriella förmågan finns tillgänglig och bidrar till utveckling; Thus, the managerial competence of a firm is to large extent a function of the quality of the entrepreneurial services available to it (Penrose, 1995, s. 35). Omvänt gäller även bristande ledarskapsförmåga enligt Penrose;

A firm may have a strong internal inducement to expand provided by the presence of an energitec and ambitious entrepreneur with many ideas, but if at the same time the firm lacks the managerial abilities or technical skills to carry his ideas into action, a significant internal obstacle to expansion exist which again will influence the direction, and in particular, the method of expansion chosen (Penrose, 1995, s. 66)

Med andra ord är det graden av entreprenöriell förmåga samt ledarskapsförmåga som Penrose ser som viktig i relation till ett företags tillväxt. En tolkning är att båda delarna behövs och inte kan förkastas som oviktiga funktioner för ett företag med ambitioner att växa genom att bli större. Penrose gör emellertid åtskillnad med ledarskapsrollen som ses som verkställaren och övervakare av de entreprenöriella idéerna. Emellertid kan den entreprenöriella förmågan i hög grad finnas både i ledarfunktionen (administrativa funktionen) som i andra funktioner.

Penrose kontrasterar ledarskapet roll gentemot den mer entreprenöriella rollen och menar att mångsidigheten hos entreprenören skiljer sig mot managementrollens mångsidighet. Entreprenörens föreställningsförmåga kan ställas upp och jämföras med en administrativ och teknisk kompetensförmåga som management innehar. Penrose menar att den förstnämnda kan vara kontraproduktiv för företaget.

/…/to the extent that entreprenurial ideas are inherentyl impractical, they are of little use to a firm; but if they are commonplace and short-sighted they are equally useless, and firms whose entrepreneurs are dull are by this fact alone restricted in their growth (Penrose, 1995, s. 36). Penrose anser att särdragen av de entreprenöriella resurser61 _{kan innebära att den eftersträvansvärda}

servicen som företaget behöver åstadkomma kan hamna i kläm eftersom fokus istället kan hamna på annat än kärnverksamheten (den grundläggande positionen). Mångsidigheten blir då ett hot mot företagets möjligheter att växa. Processen med att skapa resurserna till service ställer krav på

61 _{Enligt Penrose (1995, s. 31 ff) är entreprenören den individ eller grupp av individer som bidrar med}

entreprenöriell service inom företaget. Enligt hennes definition av entreprenöriell service innefattar det bidrag som underlättar introduktionen, acceptansen av nya idéer kring produkter, platsen, tekniska förändringar, inskaffandet av nya ledarskapsbefattningar, organisationsförändringar, anskaffande av kapital och planläggande av expansion för företaget. Kreativitet verkar dessutom vara en viktig förmåga i det entreprenöriella handlandet. Penrose teori om entreprenören känns på sätt och viss även igen från litteratur av idag. Emellertid känns det som att hennes bild av entreprenöriella tjänster (entrepreneurial service) inte har några gränser för vad som kan räknas till entreprenöriell verksamhet. Det gör att Penrose blir en del av den ibland diffusa definitionsdebatten för vad entreprenöriell verksamhet faktiskt är (se avsnittet som belyser entreprenörskapsforskning). Det är dock inte relevant till vad som åsyftas (om det är affärsverksamhet eller annat), då det inte ligger i denna studies huvudintresse att definiera entreprenöriell verksamhet. Intresset är att redovisa faktorer som Penrose i detta avsseende finner relevanta för att förklara ett företags tillväxt.

84 En teoretisk referensram

erfarenhet, vilket dessutom är tätt sammankopplat med en kunskapsprocess menar Penrose som dessutom antyder att erfarenheten i princip är managements förmåga till handling.

Experience/.../develops an increasing knowledge of the possibilities for actions and the ways in which action can be taken by/…/ the firm. This increase in knowledge/…/causes the productive opportunities of a firm to change (Penrose, 1995, s. 53). The capacities of the existing

managerial personnel of the firm necessarily set a limit to the expansion of that firm in any given period of time, for it is self-evident that such management cannot be hired in the marketplace (Penrose, 1995, s. 45).

Tid och erfarenheter samt kunskap ses som viktiga ingredienser när nya resurser tillförs till ett företag som ska skapa service gentemot användaren. Management´s roll är essentiell i processen som följer som bärare av kunskap och erfarenhet. Penrose lyfter fram problemet med att mindre och nya företag har svårt att nå och finna kapital till sina verksamheter. Den entreprenöriella kompetensens uppgift blir att finna nya innovativa vägar för att attrahera kapital genom en förmåga att bygga förtroenden mellan finansiär och företag (1995).

Om en ”god” entreprenöriell förmåga ska uppstå bör det finnas ett ”gott” entreprenöriellt omdöme enligt Penrose. Till viss del beror omdömet på entreprenörens personlighet, men kan i högre grad bero på företagets egen informationshantering samt vilka andra kompetenser och erfarenheter som återfinns inom företaget (Penrose, 1995). Omdömet styr sedan vilka möjligheter (interstices) som entreprenören upptäcker. Penrose skiljer på om det är objektiva eller subjektiva möjligheter. Den objektiva möjligheten består av vad företag faktiskt är kapabla att genomföra medan den subjektiva möjligheten består av vad företag tror sig kunna utföra. Penrose (1995) slår fast att det är företagets egna förväntningar som avgör hur företaget agerar och inte ”objektiva fakta”. Det är också i företagets inre kärna Penrose teori tar sin utgångspunkt i – utan att förringa utomstående faktorers betydelse för företagets beteende. Penrose menar att objektiva fakta eller som hon även kallar det omgivande faktorer till synes är oberoende och kan därför förändras av företag som vill utvecklas och nå tillväxt, vilket betyder att omgivande faktorer inte är avgörande för att förutse tillväxt i företag (1995).

If we can further establish that there are significant factors expanding the productive opportunity of a firm and causing it to change in a systematic way over time whith the operation of the firm, we are on the trail of a theory of the growth of the firms (Penrose, 1995, s. 42). Penrose har ambitionen att finna signifikanta faktorer för att öka antalet möjligheter för ett företag att växa. I en diskussion om management´s begränsningar framhåller Penrose vikten av att management bör ha en plan för sin verksamhet. Om möjligheterna är obegränsade blir det svårt att planera verksamheten och då blir ledningens roll att bortse från vissa möjligheter och istället fokusera på att bevara organisationens karaktär (Penrose, 1995). Större företag till skillnad från mindre kan kontinuerligt revidera sina planer för expansion. De mindre företagen saknar ofta möjlighet till detta utan måste istället fullfölja sina planer innan nya planer kan tas fram. Planerna som tas fram måste samtidigt ta hänsyn till både interna resurser såväl som till resurser på marknaden (Penrose, 1995). I det här läget beskriver Penrose managementrollens betydelse;

At the very least, some services of the firm´s existing management are required, and usually the services of a large number of other ownee and familiar resources as well (Penrose, 1995, s. 85).

Med andra ord ser Penrose att managementrollen blir att inventera de interna resurserna för att kunna