Perspektiv på tillväxt

Relaterat till de olika perspektiven på tillväxt som hittills presenterats bidrar Howells (2005) till diskussionen om tillväxtperspektiv. Howells (2005) gör detta med att synligöra att olika perspektiv dels kan påverka vår (forskarens) tolkningsprocess av vad som händer i en regional utvecklingsprocess, dels också hur man finner och löser svårigheter med hjälp av policyåtgärder (dvs. politiker, tjänstemän). Det vill säga – hur man ser på tillväxt påverkar även hur forskningens design ser ut och även hur man arbetar (policyåtgärder) för att förbättra möjligheten till förbättrat innovationsklimat i ett land, region eller stad.

Howells (2005) diskuterar tillväxt utifrån innovation som begrepp och gör antagandet om att innovativa aktiviteter leder till regional tillväxt. Howells (2005) menar att tillväxtperspektiv skiftar beroende på vilken nivå man befinner sig på. Han använder sig av makroperspektiv (top-down) samt ett mikroperspektiv (bottom-up). Med makroperspektiv avser Howells (2005) styrmedel från en nationell nivå medan mikronivån kännetecknas av regionala styrmedel. Howells diskuterar till exempel hur synen på stöd skulle kunna se ut i ett makroperspektiv utifrån ett neo-klassiskt perspektiv på tillväxt. Utifrån antagandet om att innovativa aktiviteter bidrar till regional tillväxt borde stöd till regioner utformas. I ett neoklassiskt perspektiv eftersträvas dock en naturlig utvecklingsprocess;

Here, the argument goes that ‘natural’ development processes should not be disturbed or hindered, because by doing so economic efficiency is reduced—an optimal pattern pre- ordinaited by the initial spatial distribution of resource and factor endowments and transport possibilities. Such arguments are largely based on neo-classical economics but also combine with ‘naturalistic’ interpretations both of which go back a long way and which highlight natural clusters of growth and agglomeration. Intervening or diverting innovative activity to less innovative regions may, therefore, hinder their efficiency and performance, in turn harming national innovative performance. (Howells, 2005, s. 1224)

Howells menar att mindre bra regioner kan offras till fördel för de starkare med ett sådant synsätt (Howells, 2005). Howells för sedan ett resonemang kring regionaliseringen, vilket innebär att regionerna själva utvecklar regionala policies, vilka i hög grad i och för sig, är påverkade av makronivåns perspektiv;

/…/ [regions] have to develop their own distinctive policies, but also seek to compete for, receive, absorb and integrate funds and programmes developed at a national or EU level. These bottom-up innovation policies have to accommodate top-down programmes and funds into their policy frameworks, and the ‘absorptive capacity’ of regions in an institutional and organisational sense becomes important here.(Howells, 2005, s. 1225)

Om nu regionen till stor del påverkas av makronivån, hur kan man beskriva skillnaden i perspektiv mellan de två olika nivåerna? Förutom skillnaden att regionala beslutsfattare inte på samma sätt kan lämna regionen i sticket som nationella beslutsfattare. Howells beskriver att några frågeställningar som finns på den nationella och regionala nivån är liknande;

68 En teoretisk referensram

That of selectivity and concentration is probably the foremost here. (2005, s. 1125)

Med detta åsyftar Howells strategier som fokuser på näringar med hög eller låg tillväxt men också storleksmässiga fördelar i en region. Utifrån ett bottom-up perspektiv är frågorna ofta av en annan karaktär än från en makronivå. Det handlar till stor del om integration samt samordning, ofta av en disparat skara av regionala aktörer;

It is important to recognise the internal set of interactions between players and institutions at this level. Regional governments and agencies can view the picture ‘in the round’ and seek to promote coherent regional or local strategies for their area. The issue of coordination of top- down policies, noted above, which may have some relevance to an innovation strategy should however not be underestimated and there has been continued criticism of a plethora of national schemes which may even exacerbate local differences and rivaltries (Howells, 2005, s. 1131). Med andra ord arbetar den regionala nivån med andra förutsättningar än den nationella; vilket gör arbetet med tillväxt till en komplex apparat. Erfarenheter från min egen empiriska resa, vilken ni snart kommer ta del av, kan sägas bekräfta Howells syn, vilket t.ex. innefattar att aktörerna inom ramen för regionalt tillväxtarbete gärna sätter sitt eget intresse före en regional holistisk helhet. I vilket fall, Howells menar att det regionala perspektivet bygger upp ett tänk kring ett regionalt innovationssystem ur vilka regionala aktörer stödjer tillväxt genom innovationsrådgivning i olika former. Emellertid visar studier att det sällan finns holistiska regionala system som stödjer företags utveckling (Evangelista, Iammarino, Mastrostefano, & Silvani, 2002).

Skillnaden mellan de olika perspektiven verkar enbart bero på vilka uppdrag man egentligen har, dvs. ett nationellt eller regionalt intresse. De verkar som det dessutom börjar bli mer överlappningar så att regionala policies verkar få mer av nationella perspektiv inom ramen för sitt tillväxtarbete – en tolkning är att det inte längre är självklart vad i den regionala floran som ska uppmuntras och stödjas utan det blir därför en fråga om prioriteringar och därmed även en syn på att stödja det som upplevs som redan bra (se t.ex. klustersatsningar inom så kallade viktiga branscher inom RTP Sörmland). Howells (2005) avslutar med att diskutera ett mer normativt perspektiv att regionala aktörer borde intressera sig mer på att stödja efterfråge- samt utbudstillståndet i den regionala kontexten.

“Inventive activity is to a considerable degree, a function of unique supply-and-demand conditions that prevail in the cities of an industrializing economy (Howells, 2005, s. 1132) Med detta åsyftar Howells att miljön och ”tillståndet” torde innefatta efterfrågan på t.ex. investerare, skickliga arbetare samt potentiella innovatörer som finns på en marknad med krävande kunder vilket ska driva kunskaps- samt innovationsprocessen framåt. På ett sätt kan detta tolkas både utifrån ett neoklassiskt, men även keynianskt perspektiv, utifrån att fokus läggs både på utbud och efterfrågan. Frågan kan ställas hur detta idealtillstånd kan omvandlas till en regional policy;

/…/ emphasis should be on more proactive, forward looking programmes that seek to involve closer relationships with the consumer and the consumption process. These relationships should centre in analysing how the consumer ‘consumes’ and what benefits a consumer derives from consuming. The need here is therefore to focus on consumption patterns; to concentrate and lock in on leading-edge consumers both locally and globally; to examine how these patterns and characteristics feed into key intangible Being able to stimulate and harness these activities, however, will not be easy from a policy point of view. A more ‘demand side’ perspective in relation to innovation policy at national and regional level will be unfamiliar territory for most

69 En teoretisk referensram

policymakers. How to engender such relationships to create growth at the local level will be the key to such processes. (Howells, 2005, s. 1132)

Från att egentligen mer övergripande diskuterat de två olika nivåerna från en policynivå resonerar sedan Howells (2005) om något som egentligen berör företag direkt ifråga om marknadskännedom och konsumtionsmönster. Många skulle nog ha åsikter kring synen som ges på Howells ”inkräktande” på företagens marknad och det står klart att Howells syn utgår från ett mer keynianskt perspektiv där regionen faktiskt kan och ska påverka utvecklingen. Programmen som Howells åsyftar hur företag bättre ska hantera kunskapen om sina egna kunder vilket indikerar en neoklassisk utgångspunkt, där företagen ges ansvaret. Emellertid ligger ansvaret att utforma programmen på en policynivå.