3 METODOLOGISKA VAL
3.2 Vägen till Grundad teori
Från oktober 2004 och tre år framåt i tiden har ett läns Regionala Tillväxtprogramsprocess beforskats. Deltagandet har skett mestadels till följd av de medverkande regionala praktikernas goda vilja, men också att praktikerna själva uppfattat att lärande kring regionala tillväxtprogrammets potentiella
45 Metodologiska val
effekter är värdefulla att ta del av. Interaktiv kunskapsutveckling som forskningsprojektet byggt på har inneburit att reflektioner och utbyte av tankar skett mellan de inblandade aktörerna35. Reflektioner har
avlämnats kontinuerligt antingen verbalt vid de så kallade Forskar-praktikermöten, men även i rapportform. Studien står emellertid inte och faller med det interaktiva inslaget. Snarare kan man se den interaktiva processen som ett stöd till att finna en relevant forskningsfråga som både intresserar praktiker, vilka agerar utifrån sina roller som samordnare för regionala utvecklingsprocesser samt forskarens nyfikna inställning på verkligheten. Den interaktiva processen bidrar till en utökad förståelse över praktikerns arbetsområde samtidigt som praktikerna ges möjlighet att frikoppla sig från uppdraget och tillsammans med forskaren reflektera över ett pågående skeende. Åter till hösten 2004. Den induktiva resan tar sin början. Som nyligen anställd doktorand vid Mälardalens högskola gavs uppdraget att följa ett regionalt tillväxtprogram under projektnamnet ”Interaktiv kunskapsutveckling inom ramen för de regionala tillväxtprogrammen i Södermanland respektive Västmanlands län”. Projektet som sådant belyste att viktiga faktorer att beforska berörde insatser för Innovationssystem och kluster samt entreprenörskap. I övrigt fanns en projektbeskrivning utan detaljer vad ett regionalt tillväxtprogram, faktiskt innebar. Innehållsmässigt fanns egentligen inte heller några andra direktiv som skulle styra forskningens inriktning. Det som dock fanns med som angelägna begrepp i projektbeskrivningen var koncept som ovan (kluster och entreprenörskap) samt att samverkan i olika former verkade vara en viktig utgångspunkt i denna typ av arbete. Tolkningen av vad uppdraget skulle kännetecknas av blev rätt så omfångsrik. Den upplevda ”luddigheten” samt till viss del, bristande förförståelse av regionala tillväxt- samt utvecklingsprocesser, gjorde att man kände sig som en tabula rasa36. Metoden blev ett upptäckande, den induktiva vägen blev relevant för studien (Holme &
Solvang, 1997).
3.2.1 Grundad teori – Inspiration till en forskningsfråga
Eftersom syftet inte har varit att utforma problemställningar på förhand, kan processen liknas vid grundad teori (Grounded theory) där problemställningar snarare uppstår under processen av fältarbete (Schatzman & Strauss, 1973). Grundad teori är både en teori och en metod. Ursprunget är att teorin som den generar ska vara baserad på data från verkligheten (Gustavsson, 1998). Skapare av teorin och metoden är Glaser och Strauss (1967) och mer samtida metodlitteratur uppmärksammar att metoden och teorins syften var att skapa ett bättre systematiskt tillvägagångssätt med anledning av att de flesta dåtida studier tog sin utgångspunkt i tidigare teorier (se Gustavsson, 1998). Underförstått togs tidigare teorier för givna vilket inte skapade utrymme för ny verklighetsbaserad kunskap. Grundprinciper vid grundad teori är att det bör finnas en teoretisk öppenhet och en möjlighet att konceptualisera samt formulera kategorier.
Öppenheten innebär i förekommande studies fall att teorin väljs efter verkligheten och inte vice versa. Teorin och metoden ställer också krav på oskuldsfullhet samt låg grad av förförståelse på forskare som är beredda att pröva metodiken (Gustavsson, 1998). Jensen (1995) m.fl. har till exempel tagit upp risken med att förutfattade meningar kan påverka undersökningar negativt av den anledningen att
35 Den interaktiva kunskapsutvecklingen bestod av att möten intierades mellan processamordnarna för RTP
(Regionförbundet Sörmland) samt RTP:s ”skapare” (Länsstyrelsen i Södermanlands län) samt forskarstudenten (här författaren till denna avhandling). Vi valde att benämna våra träffar ”forskar/praktikermöten”.
36 Enligt Lockes (1689) definition innefattar tabula rasa ett oskrivet blad som färgas av sina sinnesintryck
genom att se på sin omgivning. Enligt Locke föds alla barn som oskrivna blad. I forskningssammanhang ses detta som en tvivelaktig metod då våra sinnen kan spela oss spratt. Empiriska erfarenheter måste därför prövas om de skall fungera ur ett forskningsperspektiv. Poängen är att lyfta fram okunnigheten till det som ska studeras.
46 Metodologiska val
forskaren får en inkorrekt bild av verkligheten (Jensen, 1995). Oskuldsfull ses som ett idealtillstånd då alla forskare har någon slags förförståelse. Frågan kan dock ställas hur forskaren kan bortse från den egna föreställningsvärlden? Ett sätt kan vara att öppet redovisa förförståelsen och kodning av data för att visa var man som forskare befinner sig teoretiskt, men även attitydmässigt. Något som också påtalas är att inte anta respondenters värderingar utan enbart förhålla sig till det undersökta fenomenet (Strauss & Corbin, 1998).
Grundad teori kännetecknas av en öppenhet för den kontext man lever i utan att ta fasta på förutfattade meningar och föreställningar. Teoretiska idéer växer fram eftersom materialet kontinuerligt analyseras. Det kan påverka både det fortsatta urvalet av respondenter samt insamlandet av data (Gustavsson, 1998). Öppenheten antyder även att grundad teori har en tillåtande syn på vetenskapliga metoder, vilket också poängteras av skaparna själva (Glaser & Strauss, 1968). Metoden lämpar sig väl för analys av både kvalitativ och kvantitativ data, men emellertid inte för att skapa kvantifierad data då metoden använder sig av semantiska representationer (Gustavsson, 1998). Rent praktiskt söker den grundad teoretiska forskaren kärnkategorier ur empirin. Med kärnkategorier menas olika huvudteman som framkommer under t.ex. de intervjuer som genomförts i föreliggande studie. Enligt Gustavsson (1998) bör forskaren medvetet söka efter en kärnkategori när kodningen startas. Det handlar även om att beskriva flera kategorier och därigenom visa upp en disparat verklighet.
Figur 3: Grundad teoretiskt angreppssätt (Källa: Holme & Solvang, 1997, s. 58)
Figuren visar att empirin banar vägen för ny kunskap. Utifrån figuren hämtas teori för att sätta empirin i relation till sin omvärld och därigenom även skapa reviderade teorier eller helt nya. Den helt nya eller reviderade teorin kan sedan prövas genom ytterligare en fördjupad studie.
Grundad teori i relation till förliggande studie har ambitionen att ha grundad teori som förhållningssätt i studiens förberedande fas, där syftet var att finna en empirinära forskningsfråga. Metodteorins öppenhet har givit fria ”tyglar” vid användandet av kvalitativa verktyg. Kärnkategorier har sedan sökts och upptäckts i och med intervjumaterial från tolv regionala aktörer. (hur kärnkategorierna upptäcktes i studien kan ni läsa om i avsnittet Upptäckten av en fråga som följer på introduktionskapitlet) Vad som emellertid inte görs i studien och som är centralt inom grundad teori är att metoden avser leda till nya teorier via en växelverkan mellan teori samt empiri. Visserligen appliceras teori på materialet,
47 Metodologiska val
men inte med en medveten växelverkan. Samtidigt är inte ambitionen att skapa en ny helt ny teori. Snarare används teorier för att bättre belysa det induktivt framkomna empiriska resultatet och därigenom bidra till en fördjupad förståelse till det insamlade materialet.
3.2.2 Några ord om deltagande observation
Den regionala tillväxtprocessen har bestått av olika regionala möten. Närvaron vid dessa har tillsammans med inledande intervjuer varit av central betydelse för denna studies initiala fas. Till skillnad mot forskar-praktikermöten, vilka var en del av forskningsprocessens interaktiva ansats, skiljde sig författarens grad av aktivitet åt vid möten av annan karaktär. I huvudsak var graden av aktivitet relativt låg vid möten där det pågående forskningprojektet inte låg i fokus. Istället passar epitetet deltagande observation (Fangen, 2005) in. Fangen (2005) förklarar begreppet med att forskaren utför två former av handlingar på samma gång; interaktion med andra samtidigt som du iakttar vad de företar sig. Fältarbete, som denna metod medför, gör det möjligt att tillgodogöra sig kunskap genom förstahandserfarenheter eftersom verkligheten kommer närmare. Ett annat syfte med deltagande observation är att beskriva vad människor faktiskt säger och gör i omgivningar som inte struktureras av forskaren själv (Fangen, 2005). Data som hämtats från möten av ”deltagande observation” karaktär har främst tjänat som inspiration till formuleringen av forskningsfrågan, men också fungerat som ett utmärkt sätt att finna relevanta respondenter till studiens kvalitativa intervjuer under studiens första fas. Även fast studien inte har ett explicit uttalat intresse att följa själva tillväxtprocessens ”process” bidrar ändå mötesdeltagandet antagligen till en mer nyanserad bild över tillväxtaktörernas roller samt funktioner. Här kan då sägas att en kontextuell kunskap har inhämtats. I studien redovisas ibland inslag från processen som ”fältanteckningar” för att i den mån det är möjligt bidra till att levandegöra forskarens upplevelser. Inslag och erfarenheter från möten med deltagande observation som karaktär återfinns främst i avsnittet RTP: En arena för entreprenören?