2 UPPTÄCKTEN AV EN FRÅGA
2.3 RTP: En arena för entreprenören?
2.3.2 Arenor för entreprenörskap inom RTP
Inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet har det funnits olika typer av arenor där insatser för tillväxt och entreprenörskap25 diskuterats. Här kan nämnas den årligen återkommande arenan
Tillväxtforum, den mer processinriktade arenan Funktionella Partnerskapsgruppen Entreprenörskap, mötesplatsen mellan offentliga näringslivsaktörer och entreprenörer, Initiativ:framtid. Utöver dessa, exemplifieras även Kluster som arena för entreprenörskap och de kommunala näringslivsföreträdarnas arena, Näringslivsgruppen.
2.3.2.1 Den breda arenan – skapandet av RTP Sörmland
Under 2003 skapades RTP i Sörmland och ur dokumentationen beskrevs arenan för skapandet av RTP som ett brett partnerskap där många personer varit involverade (Länsstyrelsen Södermanland, 2003b). Närmare 400 aktörer hade i workshops identifierat och formulerat drivkrafter till nytta för länet. Dessa workshopar genomfördes snabbt för att hinna med att sjösätta RTP som skulle fortgå mellan 2004 till 2007.
Insatsområden som det breda partnerskapet identifierade som viktiga för den regionala tillväxten och utvecklingen liknade i stor grad direktiven från EU-nivå samt regeringen. Entreprenörskap, arbetskraftförsörjning samt innovationssystem och kluster var områden som sågs som viktiga på den regionala arenan. Det som kompletterade regeringens direktiv var att området regionförstoring (infrastruktur, bostadsbyggande, attraktiva kommuner etc.) fick en jämbördig plats jämte de tre andra. Sedan hösten 2004 återuppstod den breda arenan årligen den 16:e november under benämningen Tillväxtforum. Syftet med arenan var att Tillväxtforums deltagare skulle få en inblick i länets utveckling samt ge input (genom arbeten i workshops) till de funktionella partnerskapen som skulle driva RTP framåt (Regionförbundet Sörmland, 2006a). Inbjudan till detta evenemang riktade sig mot en bred publik, men arenan lockade främst offentliga regionala samt kommunala näringslivsaktörer med tid och utrymme att ta en heldag i anspråk – endast undantagsvis fanns entreprenörer närvarande. Frågan om hur samordningsansvariga ska kunna få fler entreprenörer att delta vid Tillväxtforum ställdes av regionala aktörer med samordningsansvar, kommunalpolitiker samt entreprenörer
25 Insatser för entreprenörskap är huvudsakligen insatser för att öka nyföretagande, men även för att utveckla det
28 Upptäckten av en fråga
(Selegård, 2004-07, fältanteckningar). Det uppenbarade sig en kluvenhet hos regionala aktörer med samordningsansvar, å ena sidan ville man ha entreprenörer på plats, men å andra sidan var inte detta en arena för ”den målgruppen” menade de samtidigt. En uppfattning som en regional näringslivsrepresentant uttryckte var att det offentligas samverkan med entreprenören inte var deras roll och menade samtidigt att;
… entreprenörer är besvärliga…(Selegård, 2004-07, fältanteckningar)
En annan regional näringslivsrepresentant påpekade följande för att tydligare beskriva kluvenheten.
Alltså där är det så viktigt att vi har mötesplatser för företagare och entreprenörer, just för att få reda på vilka behov som finns, vad som funkar och vad som inte funkar. Så även om de inte är involverade i det dagliga arbetet så, om vi ska jobba för dem så måste de vara involverade på något sätt, det är viktigt med en mötesplats för att vi ska kunna få input ifrån dem, vad som funkar och inte funkar…(Selegård, 2005-06, intervjumaterial)
En arena som kan sägas komplettera Tillväxtforum var den så kallade projektdagen. Den genomfördes årligen i maj månad och syftade till att redovisa projekt som hade sitt ursprung i RTP. Ett annat syfte med projektdagen var att bevara intresset för det regionala tillväxtarbetet och därigenom ge RTP legitimitet enligt utsagor från regionala aktörer med samordningsansvar (Selegård, 2004-07, fältanteckningar).
2.3.2.2 Det funktionella partnerskapet som arena för entreprenörskap
Det fanns en funktionell partnerskapsgrupp för varje insatsområde, Arbetskraftförsörjning,
Regionförstoring, Innovationssystem och Kluster samt Entreprenörskap. Funktionella
partnerskapsgruppen Entreprenörskap ansvarade för att driva de frågor som skulle mynna ut i tillväxt genom att förbättra olika förutsättningar för befintliga samt potentiella entreprenörer. Förslag från gruppen gavs till Regionförbundet Sörmland som sedan kunde driva frågan vidare till Regionförbundets styrelse; vilka är en sammanslutning av kommunpolitiker från de olika kommunerna i Södermanlands län. Processansvaret för gruppen hade ursprungligen Regionförbundet Sörmland tillsammans med Almi Sörmland. Den senaste processamordnare i gruppen kom från Mälardalens högskola genom Idélab. Partnerskapets deltagare hade skiftat i perioder och partnerskapet kan betecknas som både en fast och lös organisation. Från början var tanken att gruppen skulle vara uppdelad i en strategisk del och en idégrupp. Den strategiska gruppen skulle ligga på en högre nivå och ha förmågan att se till helheten och ha ett fokus på Tillväxtprogrammet, medan idégruppen skulle vara mer av en inbjudande grupp för att hålla i projekt samt hämta inspiration från aktörer från fältet. Emellertid löstes idégruppen upp när processamordnaren från partnerskapet sökte sig bort från organisationen.
Partnerskapet kom därför att bestå av en strategisk grupp. Vilka är då deltagarna på denna strategiska sörmländska arena? Medlemmar i gruppen var Regionförbundet Sörmland, Almi Sörmland, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Företagarna Sörmland, Östra Handelskammaren samt Idélab vid Mälardalens högskola. Partnerskapet betecknades utav en av processamordnarna som en hjärntrust för frågor som behandlade entreprenörskap.
Östra Handelskammaren fick finansiering av Regionförbundet för att genomföra projekt inom ramen för Regionala tillväxtprogrammet. När projekten hade slutförts avbröts det engagemang som aktören
29 Upptäckten av en fråga
hade i partnerskapsgruppen med förklaringen att engagemanget inte längre motsvarade organisationens medlemmars intressen. Efter denna episod förklarade de regionala representanterna med samordningsansvar att deltagandet i gruppen kunde vara flexibelt och inte fast organiserat (Selegård, 2004-07, fältanteckningar).
Gruppens arbete hade under 2006 till viss del ”gått i stå26” och en workshop för att klargöra gruppens
roll planerades under hösten 2006, men workshopen ställdes in då det krockade med andra arrangemang som ansågs vara viktigare av aktörerna. Workshopen blev till slut av (våren 2007) där ett flertal andra näringslivsaktörer var inbjudna. Samtliga aktörer såg samverkan dem emellan som viktiga – men det blev inget enande om hur gruppen kunde fortsätta att utvecklas. Överenskommelsen som blev var att förutsättningslösa agendalösa möten skulle ersätta den process som tidigare funnits och att en bredare skara med näringslivsorganisationer än enbart de som tidigare varit med skulle bjudas in fortsättningsvis (Selegård, 2004-07, fältanteckningar).
Inga entreprenörer fanns med i den tidigare eller fortsatta processen – emellertid tog en av aktörerna vid workshopen på sig rollen som entreprenör27, trots att han var inbjuden i en annan roll, rollen som
rapportör vid Regionförbundet Sörmland. Frågan som kan ställas är om en sådan rollöverföring är ett tillräckligt sätt att tillskansa sig erfarenheter från näringslivet? I gruppen föreligger det antaganden om att man, (dvs. näringslivsorganisationer med entreprenörer och företagare som medlemmar) redan har betryggande erfarenheter om sörmländska entreprenörers behov och förutsättningar. Här belyst av en regional offentlig näringslivsaktör.
… vi behöver inte göra några intervjuer med entreprenörer, vi har redan en samlad kompetens i och med att vi träffar företagare dagligen i vårt arbete(Selegård, 2004-07, fältanteckning) Hur översätts då och tolkas på regional nivå regeringens uppmaning med att det inom programmet behövs en dialog med entreprenörer, arbetstagare och dess företrädare? RTP Sörmlands tolkning av en arena mellan entreprenörer och offentliga aktörer ryms i den arena som har fått etiketten initiativ: framtid.
2.3.2.3 Initiativ:framtid – En arena mellan entreprenörer och offentliga aktörer
Initiativ:framtid, som från början kallades Entreprenörskapsforum, var tänkt att vara den arena där entreprenörer själva fick möjligheten att träffa kolleger i branschen, men också regionala näringslivsföreträdare och andra näringslivsorganisationer enligt RTP Sörmland. Idélab vid Mälardalens högskola, hade under perioden för RTP ansvaret för arenan och deras tolkning liknade till stor del dokumenationen som omgärdar RTP (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a).
Initiativ:framtid är ett återkommande forum i Sörmland för ökad samverkan mellan företag och de som stödjer företags utveckling/…/ Målsättningar är bl.a. att skapa en återkommande mötesplats för företagare och att företagare ska få kunskap om vilken hjälp som finns att tillgå hos representerade organisationer(www.mdh.se/idelab).
26 Att gruppens arbete gått i stå ska inte tolkas som att processer inom entreprenörskapsområdet i Sörmland som
helhet har gått på tomgång. Sörmlands Innovations Motor (IM) är ett exempel på en mer aktiv händelseutveckling.
27 Personen var tidigare själv entreprenör innan han blev politiskt aktiv kommunalt och sedermera regionalt. Med
rapportör avses här ansvaret att föra fram idéer och förslag från tjänstemännen i Regionförbundet till Regionförbundets styrelse.
30 Upptäckten av en fråga
En reflektion är att samtidigt som regionala aktörer ville försöka hitta en arena för dialog mellan det ”offentliga” och det ”privata” försökte de också få entreprenörer att börja prata med varandra för att se om synergier och samverkan mellan entreprenörer kan uppstå, vilket skulle leda till tillväxt. Den så kallade ”klustertanken” var och är stark i Sörmland. Initiativ:framtid inträffade en gång per år och inriktade sig på att bjuda in vissa utvalda branscher. Under 2004 blev upplevelsenäringen i Sörmland inbjuden och under hösten 2005 bjöds den sörmländska matindustrin in. Detta sätt att inkludera vissa grupper kan också sägas exkludera andra tänkbara intresserade entreprenörer.
Enligt Idélab’s ovan nämnda beskrivning av arenan framgår inte att initiativ:framtid skapat ett projekt kallat Big Innovation Week28. Under 2006 blev det därför inget ”normalt” initiativ:framtid som
syftade till att stärka banden mellan entreprenörer och offentliga samt privata näringslivsorganisationer. Under 2006 handlade initiativ:framtid istället om att fokusera på Big Innovation Week och utveckla konceptet vidare. Initiativ:framtid kan sägas ha skjutits åt sidan med anledning av detta. Under 2007 tog sedan en mindre arbetsgrupp på sig rollen att ro Big Innovation Week i land. Någonting har skett i denna arenas process – från att i början ha ett fokus på mötet mellan näringsliv och näringslivsorganisationer till att gå mot interna möten mellan näringsliv i samma bransch till att skapa ett gemensamt projekt, Big Innovation Week. Vad som hade hänt var; namnbytet från Entreprenörskapsforum till initiativ:framtid samt att arenan fått en ny huvudansvarig29.
Det ska sägas att huvuddelen av de aktörer som deltog i den mindre arbetsgruppen inte var entreprenörer.
2.3.2.4 Kluster som arena för entreprenörskap
Den så kallade ”klustertanken” var och är stark i Sörmland vilket nämndes tidigare. Vad är detta för slags arena för entreprenörskap? Enligt lekmän kan begreppet lätt tolkas som ett nätverk för entreprenörer som fått namnet kluster - en modernisering av begreppet helt enkelt. Vad säger de regionala aktörerna om arenan och dess betydelse?
Innovationssystem och klusterutveckling har kommit att bli ett strategiskt allt viktigare inslag i den regionala närings- och utvecklingspolitiken. Det handlar om relationer företag emellan, men också om relationer mellan företag och det omgivande samhället i form av forsknings och utbildningsmiljöer, förvaltning och politik(Länsstyrelsen Södermanland, 2003a, s. 49). Med andra ord bör här finnas en samverkan mellan företagskluster och det omgivande samhället – ett triple helix-synsätt till skillnad från ordinära företagsnätverk. Regionala aktörer fortsätter att beskriva vikten av kluster.
Att satsa på kluster innebär/…/att satsa på system av samverkande företag som drar nytta av de externa skalfördelar som följer av samlokalisering. Insatsområdet innovationssystem och kluster kan därför betraktas som ett insatsområde som syftar till att utveckla den lokala platsen, dvs. det system av interagerande verksamheter som förekommer på en viss plats (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a, s. 49).
28 Projektet var en idé (bland många) som framkom under en workshop under Initiativ Framtid (2004-2005) och
syftar till att sätta Sörmland på kartan genom att skapa ett återkommande innovationsforum med internationell fokus som avser att gynna företagare och marknadsföra Sörmland som en innovationsregion.
29 Från början (2004) hade Östsvenska Handelskammaren ansvaret. Regionförbundet Sörmland erbjöd sedan
31 Upptäckten av en fråga
Kluster var något som förordades både utifrån Lissabonstrategin samt i regeringens brev till regionerna. Dessutom menade NUTEK att det blir lättare att prioritera insatser och koncentrera dessa till sådant som bedöms särskilt betydelsefullt för den regionala ekonomins utveckling om man samlar näringsliv som har beröringspunkt med varandra. Enligt relativt nya studier görs anmärkningar på hur samspelet fungerar i klusterarbetet;
… främst sker (samverkan) mellan stora företag och kommunala eller statliga myndigheter/…/triple helix-modellen, som förenar den offentliga sektorn, näringslivet och universiteten skulle kunna stärkas ytterligare(OECD, 2006, s. 125).
Detta blir i och för sig naturligt då det ofta är de stora ledande aktörerna i klustret som blir klustermotorer30. Emellertid började idén om kluster i Sörmland bildas där småföretagares röster gavs
utrymme. Exempel på detta var hälsoklustret Hälsosam samt matklustret Foodexperience. Dessa kluster kan ses som om de var mer eller mindre konstruerade dvs. ej iscensatta av entreprenörerna själva utan av regionala företrädare. En mindre entreprenör med erfarenhet av medlemskap i ett sörmländskt kluster nämner att den sociala delen, varit speciellt betydelsefullt, men menar att:
… äh…, jag har inte utnyttjat det för att få jobb…(Intervju med entreprenör, 2006)
Entreprenören uttryckte även sin besvikelse över att klustret historiskt inte velat satsa på affärer utan mer velat marknadsföra branschen som helhet. Med anledning av detta startade sedan företagaren ett eget nätverk med andra företag med ett mer affärsmässigt fokus. De andra samverkande entreprenörerna hämtades delvis från samma klusterformation. Klusteridén som sådan tycktes alltså fungera, men klustret utvecklades mot entreprenörernas behov när de själva skapade ett eget nätverk. Hela Sörmlands näringsliv har inte kommit i åtnjutande av samma privilegier som medlemskap i klustren ger. Kan man då tala om ett exkluderat näringsliv när de regionala aktörerna i sin tolkning av Lissabonstrategin bestämmer vilka som skall ha tillgång till olika arenor? Vem lyssnar på den exkluderade entreprenören?
2.3.2.5 Näringslivsgruppen som arena för entreprenörskap
En fråga som en kommunal aktör ställde var vad som skulle omfatta kommunala näringslivsinsatser och vad som är regionens ansvar. Ett regionalt svar på detta hämtas från ett citat ur RTP Sörmland.
…det finns behov av kunskapsutveckling. Ett sådant arbete bör kunna utföras i samverkan mellan länets kommuner och regionförbundet. Det kan handla om former för samverkan och kunskapsutveckling i detta syfte(Länsstyrelsen Södermanland, 2003b, s. 39).
Kunskapsutveckling mellan länets kommuner har skett i den så kallade Näringslivsgruppen även kallad kompetensutveckling för näringslivschefer. Gruppen sammankallades av företrädare för Regionförbundet Sörmland och skulle vara en mötesplats för kommunala näringslivsföreträdare i Sörmland. Det som sedan kompletterade och tydliggjorde innehållet och agendan för denna entreprenörskapsarena var inte enkom en kompetensutveckling för deltagarna utan även en arena för kunskapsutbyte och spridning av idéer mellan näringslivschefer. Andra mål var att näringslivscheferna skulle utveckla sitt entreprenöriella tänkande, få nya verktyg, men även utöka sina regionala nätverk. Citatet från regionen kan tolkas som om regionen överlämnade ansvaret för samverkan med
32 Upptäckten av en fråga
näringslivet till kommunala företrädare. Istället kunde regionen fungera som en plattform för kunskapsöverföringen om det lokala näringslivet. Ovanstående citat beskriver även, utifrån en regional nivå, behovet av kunskapsutveckling mellan regionens kommuner samt Regionförbundet Sörmland. Det finns därför anledning att skärskåda vilken typ av insatser och närmanden som kommunala näringslivsföreträdare gör för att få en entreprenöriell förståelse och hur de tolkar idén om att ett ökat entreprenörskap främjar tillväxten. I nästa avsnitt ges exemplet Eskilstuna.