1 EN INTRODUKTION
1.2 Forskningsfrågan
1.2.5 Studiens avgränsning
Studien har inte ambitionen att se vilka effekter tillväxtprogrammet har på mikro- samt småföretagares verksamhet. Det huvudsakliga syftet är att se om det finns en överensstämmelse mellan tillväxtprogrammets intentioner och beskrivna insatser för tillväxt och mikro- samt småföretagares berättelser om tillväxt och vilka faktorer dessa entreprenörer ser som betydelsefulla. Brister det RTP i detta avseende kan dess värde för mikro- samt småföretagares verksamhet diskuteras. Utfallet av ett RTP är dock inte intressant16 – snarare ligger intresset i vad RTP berättar om tillväxt och vilka insatser
och intentioner som RTP genererar och om det går att se om dessa intentioner efterfrågas av
15 Företagsrespondenterna beskrivs samtliga som entreprenörer i studien. De var samtliga VD samt var under
intervjutillfället ägare eller delägare av de verksamheter som de stod som huvudansvariga för. Huvuddelen av entreprenörerna var också grundare till sina verksamheter. Begreppet entreprenör kommer emellertid vidgas i studien. I det teoretiska kapitlet tas olika aspekter upp som fyller begreppet med innehåll. Begreppet i sig är till viss del ointressant eftersom studien inte har ambitionen att diskutera konceptet entreprenör, snarare står begreppet tillväxt under lupp. Det är vad entreprenörerna och ett regionalt tillväxtprogram åsyftar med begreppet tillväxt som står i fokus.
16 Programmets effekter mäts och utvärderas på olika sätt. Detta utav deltagande organisationer själva t.ex.
15 En introduktion
entreprenörer från en solo-, mikro-, samt småföretagarkontext. En intressant reflektion är om entreprenörer från nämnda företag behövs i framtagande av framtida program för att göra sin röst hörd. En annan vital fråga är om företagens syn över huvud taget är relevant. Kan t.ex. eventuella skillnader i tillväxtsyn även bidra till ett spänningsfält som är positivt i den regionala inhemska tillväxtdebatten? Detta är frågor som alla inte går att besvara inom ramen för denna studie.
Studien kan ge intrycket av att ett normativt bidrag ska produceras och visas upp. Ambitionen är dock inte att ta ställning till hur ett regionalt tillväxtprogram ska se ut eller konstrueras för att genera mest nytta till en region. Snarare vill studien visa förståelse för olika tillväxtbilder och upplevelser av hur tillväxt historiskt skapats (i företag) för att bidra till en diskussion kring hur tillväxtprogram kan skapas i samverkan mellan offentliga och privata aktörer.
1.2.5.1 Avgränsningar i tillväxtlitteraturen
Till den tillväxtorienterade litteraturen med kopplingar till små företags tillväxt används i huvudsak Penrose (1995) tillsammans med svenska tillväxtforskare (se t.ex. Davidsson (1989, 1994 1996); Wiklund (1998, 2001); Hjalmarsson (1998)). Ett antagande är att det resultat som svenska tongivande forskare presenterat antagligen givit följdverkningar inom den svenska tillväxtpolitiska agendan (här den regionala tillväxtpolitiken generellt och RTP specifikt), vilket underlättar tolkningprocessen för att förstå de svenska företagens tillväxtförutsättningar. De teoretiska spåren och resultaten kan till visso även ses i ljuset av annan tidigare forskning (se. t.ex. Katona & Strumpel, (1972); Millers, (1983)) vilka beskrivs relativt kortfattat, men som bidrar till att förstärka de svenska resultatens generaliserbarhet och validitet. I övrigt har urvalet av teoretisk tillväxtteori bortsett från forskare som i hög grad fokuserat på större företag, vilka har andra förutsättningar än mindre företag, vilka är i fokus i denna studie.
Fokus ligger på ”bilden av tillväxt” och vilka föreställningar som anses orsaka tillväxten. Intresset ligger i kontrasten mellan de olika aktörernas bilder på den regionala arenan –ett mer induktivt angreppssätt. Därför är det inte intressant att redovisa managementlitteratur som uppfattas som strategihandböcker för det moderna ledarskapet. Fokus är intervjupersonernas uppfattningar och det är därför inte avgörande huruvida annan forskning kommit fram till andra potentiella orsakssamband. Däremot inte sagt att studien innehåller litteratur som inte kan ses som ”strategiforskning”. Penrose (1995) menar själv att hennes verk inte är en strategibok medan många andra använt hennes studie till att skapa teorier kring företag och organsationer som beroende av resurser. Den så kallade resursberoendeteoretiska skolbildning anses Penrose (1995) till stor del ligga bakom (Coed, 2007). Eftersom det är upplevda orsaker till tillväxt som är i fokus och inte vad entreprenörer från en solo-, mikro-, småföretagarkontext strategisk gör för att främja tillväxten används orsak eller faktorer istället som begrepp istället för strategi. Emellertid kan strategitermen finnas med, speciellt i de fall där respondenter och regionala tillväxttexter själva lyfter fram begreppet.
Teori som redovisas i huvudsak på grundval av färdigbestämda ramar och med en deduktiv karaktär, dvs. kvantitativ framsprungen data, har till synes sina poänger och kan bidra till att skapa inferens. Emellertid antas det i sådana studier att världen ser ut på ett specifikt sätt och att tillväxt skapas beroende på vissa bestämda ramar. Material från sådana studier blir ofta en form av rangordning av orsaker, t.ex. att storleken är av betydelse för att nå tillväxt (eller inte) (Bottazzi and Secchi, 2003 hämtad från Coed, 2007) och att det egentligen är tillväxtmönstret i sig utifrån ett branschperspektiv som forskare intresserar sig för. Denna studies intresse ligger inte i att finna ny data som ska
16 En introduktion
revolutionera den nuvarande tillväxtteoretiska företagsforskningen och inte heller att skapa svar på hur regionala tillväxtprogram i framtiden ska utformas. Däremot kan denna studie bidra till en diskussion kring hur de olika bilderna av tillväxt kan förstås och därigenom bidra till hur ett samverkansklimat (i partnerskap) mellan privata och offentliga aktörer kan ges ett utökat utrymme.
Till den tillväxtorienterade litteraturen med kopplingar till en regions tillväxt redovisas översiktligt litteratur för att skapa, för läsaren, en överskådlig förståelse för regionalt tillväxtarbete. I denna studie används därför sådan litteratur för att redovisa vissa centrala begrepp som t.ex. industriella distrikt, kluster, innovationssystem, interna och externa regionala tillväxtstrategier. En översiktlig ram över ekonomiska idéer om tillväxtens ramar hör även samman med detta avsnitt för att bidra som en slags förförståelse och teoretisk referensram till diskussionskapitlet. Denna del har valts att hållas relativt kort för att utrymme istället ska ges till empirisk data och den diskussion som följer på denna.
1.2.5.2 Typ av företag som undersökts – Definition och avgränsning
Ett argument till att välja entreprenörer från mindre företag är att storföretagens dominerande ställning minskat de senaste två decennierna och att de mindre företagens betydelse ökat (ITPS, 2002). Mindre företag, och specifikt soloföretagares verklighet, bortses också ofta i studier av företag och dess tillväxt (Hult, Liljeberg, Lundström, & Ramström, 1998), vilket kan ses som ett ytterligare argument att fokusera på entreprenörer utifrån en småföretagarkontext. Studien koncentrerar sig därför på entreprenörer från tre typer av företag; solo-, mikro-, samt småföretag. Kontexten tenderar att avgöra hur man ser på företag och dess storlek. I engelska studier var tidigare ett småföretag allt under 200 anställda, i Japan under 300 och i USA allt under 500 anställda (Odaka & Sawai, 1999). Det har gjort att studierna inte alltid går att jämföra med mindre enheter då variationen mellan företagen kan skilja sig åt. I ett försök att komma åt problematiken gjordes 1996 en uppdelning av olika typer av företag av Europeiska kommissionen. I uppdelningen användes en kategorisering avseende antalet anställda, företagens omsättning, balansomslutning och ägarförhållanden. Omsättningen fick inte överstiga sju miljoner euro, balansomslutningen fick inte överstiga fem miljoner euro samtidigt kan ett större företag inte äga mer än 25% av företaget. Vad gällde antalet anställda skapades kategorier med olika etiketter för att råda bot på förvirringen och därmed bidra till ett förbättrat urval för användning i främst statistiska undersökningar. Sedan 2005 har uppdelningen förändrats och inkluderat soloföretagen till mikroföretag. Omsättningen för vad respektive företag kan tjäna har dessutom reviderats uppåt på grund av inflationen (Europeiska kommissionen, 2005). I denna studie finns soloföretagaren kvar eftersom den företagskategorin är så pass framträdande i det empiriska materialet.
Tabell 2: Företagskategorisering
Antal anställda Kategorisering
0 Soloföretagare/ensamföretag
1-9 Mikroföretag
10-49 Småföretag
50-249 Medelstort företag
17 En introduktion
I denna studie kategoriseras företagen enligt den uppställning som Europeiska kommissionen gjorde 1996. Studien avgränsar sig till entreprenörer från solo-, mikro-, samt småföretag, vilka är verksamma i den region som det regionala tillväxtprogrammet är utformat för.