3 METODOLOGISKA VAL
3.4 Urvalet av respondenter
I följande avsnitt redovisas valet av respondenter för att dels upptäcka en forskningfråga, men också att besvara densamma.
51 Metodologiska val
3.4.1 Respondenter för att nå min undran
En induktiv inställning till det regionala tillväxtprogrammet, bestod av att delta på arenan med offentliga och privata näringslivsrepresentanter dvs. partnerskapen inom ramen för RTP. Deltagandet vid dessa arenor gav inspiration till att intervjua olika slags aktörer med disparata roller kring RTP. I första hand var processamordnare i respektive partnerskap intressanta att intervjua av flera skäl. De kunde ge en inblick i respektive insatsområdes innehåll samt delge hur processen var tänkt att bedrivas i just deras partnerskap. Fyra olika processamordnare bokades därför in för ett så kallat informantsamtal37. Samtidigt som dessa processamordnare gav sina bilder, förväntningar och
kommentarer om den pågående processen inom RTP upplevdes i detta skede att den egna bilden på RTP enbart skulle färgas av de tjänstemän som var satta att driva processen inom de olika partnerskapen. För att vidga synen på RTP behövdes fler perspektiv från olika nivåer inom RTP för att klargöra olika förhållningssätt. Utifrån detta perspektiv blev kommunala företrädare från sörmländska kommuner intressanta att samtala med. Fyra ledande politiker från olika sörmländska kommuner kontaktades för att genom deras ögon få deras bild, förväntan samt kommentar om den pågående processen. Dessa kommunpolitiker satt samtliga i Regionförbundet Sörmlands styrelse och har därigenom haft mandat att påverka RTP som dokument och process. Nu började bilden över vad RTP egentligen var växa fram, men fortfarande fanns inte partnerskapsdeltagarna med i processen. Till skillnad från aktörer från politiken och tjänstemannanivå var deltagande aktörer i partnerskapen frivilligt knutna till respektive partnerskap. För att ytterligare ge en bild över RTP som dokument och process och även måhända finna polariserande bilder blev regionala näringslivsföreträdare intressanta. Två av dessa organisationer kontaktades för att få ytterligare en dimension och syn på dokument och
process. Öppna intervjuer genomfördes med regionansvariga vid de regionala
näringslivsorganisationerna. Teman var dock likartade där frågor om deras bilder, förväntningar och attityder om processen låg i förgrunden.
3.4.2 Respondenter för att pröva min undran
Urvalet av solo-, mikro- samt småföretag för att pröva min undran startade i mitten av maj 2006. En idé gick ut på att involvera företag som på olika sätt ingick i något av det regionala tillväxtprogrammets insatsområden. Inom ramen för partnerskapet och insatsområdet Innovationssystem och Kluster fanns tydligast olika typer av företag representerade. Här antogs att en ökad förståelse kunde uppnås av att solo-, mikro- samt småföretagarna inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet skulle uttrycka sin historiska tillväxt då dessa själva valt att ingå i kluster som strävade efter utveckling och tillväxt genom samverkansfördelar. Därför kontaktades en av de då två dåvarande samordnarna för det funktionella partnerskapet innovationssystem och kluster i syfte att diskutera vilka kluster som på olika sätt var lämpliga för denna undersökning. Tre olika kluster diskuterades flitigast; Robotdalen, Ideaplant samt Hälsosam. Av diskussionen framkom att dessa tre kluster skiljde sig på flera sätt från varandra och därför också kunde erbjuda ett diversifierat utbud av företag. Företag relaterat till Robotdalen var främst småföretag38 inom verkstadsindustrin och var
producerande till sin karaktär. Ideaplant och Hälsosam bestod mestadels av solo-, samt mikroföretag39
med tjänsteutbud, med skillnaden att företagen inom Ideaplant mer använde sig av tekniska lösningar i
37 Informantsamtal i bemärkelsen att ge information som skulle kunna leda fram till en undran och
forskningsfråga.
38 Med småföretag avses företag med 10-50 personer anställda i sin verksamhet.
39 Med mikroföretag avses här företag mellan 2 och 9 anställda. Med soloföretag avses ensamföretagare, dvs.
52 Metodologiska val
sina tjänsteutövningar (webbapplikationer m.m.) så höll företagen inom Hälsosam på med mjukare tjänster inriktad mot kunder med behov av hälso- och friskvård. Klustren skiljde sig åt då de inte varit verksamma lika länge. Ideaplant startade 2001 och Robotdalen 2003, medan de intervjuade företagen i Hälsosam precis hade startat sitt kluster (våren 2006). En tydlig skillnad mellan de företag som intervjuats var att entreprenörerna40 i Robotdalen samt Ideaplant samtliga var män samtidigt som
samtliga intervjuade entreprenörer i klustret Hälsosam var kvinnor. I och med detta kan även studien sägas ha ett visst genusperspektiv. Studien tar i huvudsak inte upp ett genusperspektiv utan snarare ett branschperspektiv då de olika respondenterna befinner sig i skilda typer av verksamheter. För att sedan hitta respondenter i klustren ansåg samordnaren för det funktionella partnerskapet, Innovationssystem och kluster, att respektive klustermotor skulle kontaktas, dvs. den person som enligt bl.a. NUTEK kan sägas vara samordnare eller kommunikatör för den klustergruppering som skapats. Tre namn på klustermotorer gavs. Dessa kontaktades med en önskan om att träffa dem under juni månad 2006. Underlaget som gavs till dem var att studien sökte tre till fyra företag i respektive klustrer, företag, som hade haft verksamhet i minst tre år och en historia att berätta. Tanken var att nystartade företag skulle vara färgade av sin uppstart och då ej heller ha en historia att berätta. I detta skede ansågs att tre års historik var ett minimum. En annan tanke var att företagets verksamhet skulle vara placerad i Sörmland och därigenom ha sin högsta ledning i regionen. Tanken med detta var att företagets beslutande organ skulle vara direkt knuten till den region som hade som uppdrag att se till de regionala företagens tillväxtbehov. Företag belägna utanför Sörmlands geografiska gränser blev därför exkluderade i studien. Utifrån dessa informantsamtal erhölls tolv förslag på företag, fyra från respektive klustergruppering. Följande missivbrev skickades ut till de föreslagna innan utgången av juni månad 2006.
Hej XX!
Mitt namn är Peter Selegård och jag är doktorand vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Jag har fått företagets och ditt namn från XX som är ansvarig samordnare för den Sörmländska delen av Robotdalen/Hälsosam/Ideaplant. Jag är intresserad av intervjua dig i samband med den forskning som just nu bedrivs vid Mälardalens högskola. Forskningen går ut på att bl.a. se över företags tillväxt- samt utvecklingshistorik och därigenom kartlägga tillväxtmönster. Utifrån vad som framkommer kommer den nya kunskapen spridas till politiska beslutsfattare och tjänstemän samt företagsfrämjare med företagsutveckling som arbetsområde. Resultatet kommer även komma näringslivet till del i form av en kortfattad rapport. En doktorsavhandling kommer läggas fram i slutet på 2009. Ett tiotal företag i Södermanlands län kommer att intervjuas där samtliga är småföretag med skilda inriktningar vad gäller bransch. Det finns åtskilliga undersökningar som belyser småföretagarens vardag. Dock saknas djupare studier kring småföretagare regionalt samt lokalt med Södermanland som utgångspunkt. Jag skulle bli mycket tacksam och glad om du vill ställa upp. Dels för att utveckla ämnesområdet inom akademin, men också för att bidra till ökad förståelse hos företagsfrämjande aktörer. Självklart utlovas anonymitet gentemot tredje part (läsare av slutprodukt) samt konfidentialitet. Beräknad tidsåtgång för din insats uppskattas ta c:a två timmar (max). Intervjun kommer att spelas in på band. Du kommer bli uppringd för att där ta ställning till om du vill ställa upp. Vi tar då upp när det passar dig bäst att ställa upp. Intervjuerna kommer ske under augusti samt september 2006. Med vänliga hälsningar, Peter Selegård (+ mina kontaktuppgifter)(Författarens missivbrev, sommaren 2006)
40 Med entreprenörer avses här den individ som ansvarar för driften av solo-, mikro- samt småföretaget som
53 Metodologiska val
Företagen kontaktades i början av augusti 2006 då det var tydligt att under sommarmånaden juli var nåbarheten svår på grund av semestertider. Tio företag av tolv valde att tacka ja till att bli intervjuade enligt ovanstående premisser. Det företag från robotdalen som tackade nej, åsyftade tidsbrist som avgörande orsak till att de valde att tacka nej till erbjudandet. Den andra företaget som nekade till inbjudan kom från Hälsosam och angav privata skäl som anledning. Det innebar att fyra företag från Ideaplant, tre från Hälsosam samt tre från Robotdalen hade accepterat inbjudan. I detta skede kompletterades inte med ytterligare företag från Robotdalen. Idén var att först avvakta resultatet från intervjuerna för att klargöra om informationsmättnad eller inte infunnit sig. Däremot kontaktades istället en ytterligare företagare med beröringspunkter till klustret Hälsosam. Under deltagande i olika regionala möten som kretsat kring regional tillväxt hade kontakt tagits med en entreprenör som till viss del hade klusteridén som sin affärsidé. Entreprenören hade dessutom ett hälsoperspektiv i sin affärsidé. Därför valdes denna entreprenör ut (som tackade ja till att medverka). I studien presenteras inte entreprenören som en del av något kluster utan beskrivs istället som fristående aktör och i text företag E. Tanken med att även intervjua det företaget var dels att det var intressant med ett privat skapat kluster, dels att se hur företaget tacklade frågor kring sin egen tillväxt samt tillväxthistorik. Hur resonerar ett privat kluster om samhällets roll och betydelse för verksamheten? Emellertid finns en medvetenhet om det fristående klustrets begränsningar kopplat till studiens trovärdighet. En svala gör inte en sommar41. När resultatet av intervjuerna visade upp tillräckligt diversifierade svar bidrog detta till ett val att inte intervjua fler företag i denna studie. Det vill säga när diversifieringen upphörde antogs att en informationsmättnad hade innfunnit sig. Eftersom syftet inte varit att bidra till att generalisera över framkomna bilder sågs inte graden av variationsrikedom som något negativt. När variationsrikedomen dog ut, fanns det heller inget intresse att söka efter fler respondenter i de olika klustren.
3.4.3 Empiriska avstamp och den iterativa analysen
I de två empiriska kapitlen får vi läsa om regionala tillväxtstrategier samt hur entreprenörer beskriver och förklarar sina företags upplevda tillväxt. Utgångspunkten var att bibehålla respektive kapitel fritt från analys och diskussion samt teori. Emellertid visade det sig att detta förhållningssätt blev svårt. I kapitlet som beskriver entreprenörernas perspektiv gjordes först en beskrivning av olika entreprenörers definitioner av tillväxt innan vi gick in på entreprenörernas upplevda orsaksförklaringar av hur tillväxt skapats och hur tillväxten avstannat och minskat42. Berättelseformen som används innebär ett
formulerande av antaganden från forskarens sida för att få berättelserna att uppvisa sammanhang (Boje, 2001). Därmed sker en första analys och tolkning av materialet vid formuleringen av berättelsen. För att tydliggöra tillvägagångsättet av analysen av intervjuerna presenterades även en tolkningsmatris i anslutning till berättelserna. Detta kan därför ses som studiens inledande induktiva analys av empiriskt material. Empirikapitlen kan sammanfattningvis innehålla analyspoänger som även skulle kunna tillhöra ett efterföljande analyskapitel. Då studien har ett induktivt förhållningssätt är det ändå rimligt att materialet succesivt växer fram genom en kontinuerlig analys av materialet. Att kunskap sker i en iterativ process där tolkning av materialet ständigt återkommer.
41 Det visade sig även vid analysen av det aktuella företaget att den till stora delar berörde likartade upplevelser
som andra företag inom hennes bransch. Jag har då delvis inkluderat henne som en del av klustrets Hälsosam´s resultat. Har emellertid lyft fram vad de olika företagen berör för att det ska vara tydligt varifrån informationen hämtas.
42 Här lämnas även entreprenörernas syn på samt attityder av samhällsaktörer utan att analyseras utifrån teoretisk
analysmodell. Denna del sparas till det avslutande kapitlet där resonemang kring privat-offentliga samarbetet i en regional partnerskapskontext.
54 Metodologiska val