Ekonomi som vetenskapsområde

Förståelse är en nödvändig förutsättning som saknas i ekonomens anstormning för att skapa ekonomisk tillväxt och förändring. Vi är fortfarande en bra bit ifrån att fullständigt förstå denna process. Och fram till dess kommer vi inte att ha någon större framgång i att medvetet försöka förbättra vår ekonomiska förmåga (North, 2006, s. 9).

Citatet av North bidrar till en viss domedagsstämning över vad vi vet och vad vi kan påverka för att nå ekonomisk tillväxt. Med citatet som utgångspunkt inleds beskrivningen av ekonomiska vetenskapsområden. Ett utgångsläge är att ekonomi och den tillväxt som eftersträvas inte är ett exakt vetenskapsområde där allt går att förutsäga.

4.1.1.1 Nationalekonomin

Nationalekonomi är en vetenskap som tjänat som samlingsnamn för en mängd olika teoribildningar för att uppnå tillväxt. Namnet till trots är nationalekonomin inte enbart fokuserad på nationell tillväxt

44 _{Emellertid, som metodkapitlet redovisar, är det inte helt självklart att förförståelseprocessen helt följer}

avhandlingens kronologiska struktur. I realiteten fanns delar av denna kunskap innan forskningsfrågans tillkomst och andra delar tillkom efter. Fokus på läsvänlighet och röd tråd har då fått råda. I övrigt har dock ambitionen varit att försöka lägga mina bidrag i den följd som det inträffat.

60 En teoretisk referensram

utan kan istället ses som flera olika inriktningar och grenar. En inriktning är till exempel makroekonomi där ekonomin som helhet sätts i fokus och där produktionsfaktorer, arbetslöshet samt inflation sammankopplas. Inom den ”andra” grenen av nationalekonomi, mikroekonomi, studeras t.ex. enskilda beslutsfattare såväl på produktions- som konsumtionssidan. Ett annat område som ibland räknas som en tredje huvudavdelning är internationell ekonomi, vilket studerar handel och kapitalflöden mellan länder. Med andra ord är nationalekonomi ett vetenskapsområde som inte enbart fokuserar på den inhemska aggregerade nationella nivån utan tar även klivet utåt (internationell nivå) samt inåt på en nationell detaljnivå.(Siven, 2009).

4.1.1.2 Företagsekonomin

Om nu nationalekonomin är rotsystemet och stammen på det träd som beskriver ekonomisk tillväxt och Makro samt Mikroekonomi två löpande toppskott, tillhör företagsekonomi grenar och lövverk

som är tätt förknippade med det mikroekonomiska toppskottet45_{. Företagsekonomi är ett}

samlingsnamn för studier av företag med syfte att höja kunskapsnivån om företags förutsättningar och villkor samt deras verksamheter (Danielsson, 2009). Sett till dess innehåll finns det flera förgreningar som detta vetenskapsområde tar hänsyn till. En gren är den externa och interna redovisningen i ett företag där kunskap om transaktioner och redovisningar till olika statliga institutioner läggs stor vikt vid. En annan förgrening intresserar sig för studier av varudistributionens struktur och kostnader. Konsekvensen av att företag ökar sin storlek ställer andra krav på ledning och organisering än vad varit fallet tidigare och bidrar därför till ett utökat studieområde vilket har befruktats med insikter från andra vetenskapsområden (t.ex. psykologi). Det expansiva företagandet har sedan ställt krav på företags planerings- och exploateringsförmåga vilket har lett fram till intresse för intäkts- samt kostnadsanalys och finansiering för fortsatt expandering. takt med expansion inom industrin kompletterades grenen som fokuserade på varudistribution till att tydligare lyfta fram marknadsföring som ett viktigt område inom företagsekonomin. Inriktningen utvecklade metoder som marknadsundersökningar samt marknads- och konkurrensanalys46_{. Konsekvenserna av de senaste}

megatrenderna IT och globalisering börjar nu på allvar intressera företagsekonomiska forskare, men även omvandlingen av näringslivet från produktion till tjänsteproduktion är ett intressant område att studera. (Danielsson, 2009).

4.1.1.3 Entreprenörskap

En gren som delvis tangerar företagsekonomi och som vissa forskare även menar går att applicera på nationalekonomisk teori är entreprenörskap som vetenskapsområde (Landström, 2000). Entreprenörskap anses som ett multidiciplinärt forskningsfält vilket till viss del ställer till problem för vad som är entreprenörskapsområdets egentliga innehåll. Till skillnad från företagsekonomi som riktar sitt fokus mot företaget som studiobjekt har området entreprenörskap mer riktat in sig på entreprenören som individ och som funktion. T.ex. anger Kirzner (1997) vad som kännetecknar en entreprenör;

45 _{Inom bekärningteknik för träd är detta termen för de huvudgrenar som fritt ska släppas upp och bilda}

huvudstammen (stammar) på ett ungt nyplanterat träd.

46 _{Se t.ex. Philip Kotlers ”Marketing Management” (2000) diskussioner kring SWOT-analys samt Malhotra &}

Burks ”Marketing Research-An Applied Approach” (2000) resonemang om marknadsundersökningar som exempel på vad som fokuseras på idag i grundläggande studier på högskolenivå.

61 En teoretisk referensram

as active, creative and human rather than as passive, automatic and mechanical (Kirzner, 1997, s. 35)

I boken Entreprenörskapet rötter (2000) beskrivs skiljelinjen mellan olika definitioner på begreppet Entreprenörskap där entreprenören dels framställs som en mönsterbrytare och innovatör (se Schumpeter) dels som skapare av ny affärsverksamhet utan innovativa inslag som utnyttjar befintliga imperfektioner på marknaden (se Kirzner).

Resultatet har blivit en i det närmaste ändlös diskussion kring entreprenörskapsdefinitionen

(Landström, 2000, s. 56).

Landström försöker ändock klaragöra bilden av vad entreprenörskapsforskningens egentliga kärna är genom att definiera dess innehåll som;

…upptäckandet, organiseringen och exploateringen av möjligheter/…/det är såldes upptäckten, organiseringen och exploateringen av möjligheter, till skillnad från driften av existerande verksamheter, som är utmärkande för entreprenörskapsforskningen (Landström, 2000, s. 144) Landström utgår från Gartner m.fl. (1992) arbete som poängterar skillnaden mellan en förvaltande organisation och själva organiseringen av ny affärsverksamhet. Entreprenörskap som vetenskapsområde har ofta blandats ihop med småföretagsforskning, vilket enligt ovanstående syn inte bör sammanblandas med entreprenörskapforskning. Emellertid kan element av upptäckande, organisering och exploatering även finnas som inslag i befintliga organisationer vilket inte kan bortses ifrån. Lövverket i entreprenörskapsforskningens inneboende natur har sedan slutet av 1990-talet börjat visat intresse för samhällsentreprenörskap och socialt entreprenörskap. Inom den grenen behöver inte affärsverksamhet stå i fokus. Snarare kan verksamheter med andra mål och motiv studeras, dock genom en lins som liknar Landströms definition. Andra grenar koncentrerar sina insatser till att belysa entreprenörskapet som en kollektiv samt social process snarare än som en individuell process som mer ställer krav på den egna drivkraften och personligheten.

Frågan är vilken teoribildning som går att utläsa utifrån en nationell nivå ner till en mer regional samt lokal nivå?