5 REGIONALA BILDER AV TILLVÄXT OCH DESS INTENTIONER FÖR FRÄMJANDET A
5.1 Definitioner av tillväxt
Tillväxt och utveckling är begrepp som lyfts fram på olika vis ur RTP:s dokumentation. Hållbar tillväxt, innovationsledd tillväxt och utveckling är begrepp som tydligast framkommer. Däremot saknas renodlade definitioner som tydliggör exakt vad som menas och åsyftas. Den till synes splittrade och odefineriade (oreflekterade?) bilden av tillväxt gjorde att en fördjupning gjordes i hur hållbar som prefix till tillväxt egentligen innebär. Hållbar som begrepp används nästan alltid tillsammans med tillväxt. Man kan se hållbar tillväxt utifrån tre olika betydelser i en regional kontext:
Sustainable Growth 1; the ambition is to make the growth a little more sustainable regarding social and environmentally issues. All activities that create growth should contain some contributions that hold economic, social and ecological advantages.
Sustainable Growth 2; Occurs where organizations is doing mainly ”sustainable” things, for example working with integration, ecological fuels, equality, ecological tourism etc.
Sustainable Growth 3; The main goal is to create a sustainable, during and long lasting economic growth in order to be able to make social and environmentally improvements in the region.(Grinbergs & Selegård, 2007, se även bilaga v - The Meanings of Sustainable Growth - a Regional Perspective)
Oavsett betydelse och mening framhävs behovet av ekonomisk tillväxt73. Samtidigt som man kan
utläsa olika betydelser av begreppet ger inte RTP några klara svar på hur RTP skall bidra till att stimulera till hållbar tillväxt. Betydelsen som uttryckligen gav mest eko i den sörmländska varianten av RTP var det exempel som benämns som ”Sustainable Growth 2”. Relaterat till den innebörden innefattar hållbar tillväxt endast sådan verksamhet som arbetar med specifika hållbara frågor. I den sörmländska tillväxtprocessen var alltid Länsstyrelsen i Södermanland representerade vid
73 Det har även lyfts fram av tidigare forskning. Se t.ex. (Boman, 2008)”att hållbarheten lyfts in i tillväxtdiskussionen är inte att förglömma, men uppmärksammas bör då samtidigt att den ekologiska dimensionen av hållbarhet anonymiseras och blir en del av den nationellt och internationellt dominerande konsensuspositionen vad gäller tillväxt och miljö” (s. 74).
100
Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner
partnerskapsmöten och hade sitt skötebarn i kvinnors resurscentra vilket handlar om stödjande nätverk för kvinnors företagande. I och med Länsstyrelsens närvaro fanns alltid jämställdhetsperspektivet därför med på dagordningen och därför ansågs troligen hållbarhetsperspektivet uppfyllt av partnerskapets deltagare.
… det[är] nödvändigt att främja en god långsiktig tillväxt (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a, s. 8).
I övrigt uppfattades hållbar tillväxt ofta som en tillväxt på lång eller kort sikt genom att framställa att längden (här tiden) har betydelse för hållbar tillväxt. Exempelvis finns uppställda mål som innebär att bättre utnyttja befintlig arbetskraft. Om detta mål uppnås med hjälp av konjunktursvängningar kan det ses som en kortsiktig tillväxt. Sker det däremot genom innovationsledd och utvecklingsinriktat kontinuerligt arbete i företagen finns en större möjlighet till hållbar tillväxt (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a). En tolkning är att om tillväxt uppstår till följd av en slump74 är hållbar tillväxt kortsiktig, men är den planerad ses hållbar tillväxt som långsiktig. Här kopplas hållbara tillväxt ihop med innovationsledd tillväxt och antyder att det är via innnovation och utvecklingsarbete som tillväxt ska öka. Samtidigt som det är positivt med kortsiktig tillväxt ska aktörer på den regionala arenan sträva efter att förmå näringslivet till mer långsiktig tillväxt.
För att ändå tydligare åskådliggöra en regional definition av tillväxt kan RTP:s tre effektmål vara ett steg på vägen för att förstå vad som åsyftas. Det som mäts för att avspegla innovationsledd tillväxt är
lönesummeutveckling, produktivitetsutveckling och sysselsättningsutveckling. Vid
lönesummeutveckling pekas det på i effektmålet att lönesummeutvecklingen för dagbefolkningen ska vara högre än genomsnittet i Sverige, men även för Stockholm-Mälarregionen. Produktivitetsutveckling, vilket förklaras som lönesumma per sysselsatt, ska vara större än i Sverige som helhet. Den totala sysselsättningsutvecklingen för både dag och nattbefolkning, ska även den vara större än i riket. Dessa tre effektmål skulle nås till år 2007. Utöver detta tillskrivs förädlingsvärdets75 betydelse i innovationsledd utveckling och tillväxt (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a). Med andra ord skulle detta innebära att om välståndet utvecklas (med att alla får högre inkomster) tyder detta på en tillväxtökning. Utveckling av välståndet från en nivå till en högre nivå innebär därför regional tillväxt. Det indikerar att regional tillväxt är en tillväxt som ligger på en aggregerad samhällsnivå. RTP lyfter även fram förädlingsvärdet som ett mer övergripande mål, vilket indikerar att RTP tydligare lyfter fram företagens roll för tillväxt. Det pekar på att regionala aktörer menar att företagen har en viktig roll att spela för att regional tillväxt ska skapas och vidmakthållas. Frågan kan då ställas varför arenor för entreprenörer och företag är begränsade i en regional kontext som omger RTP:s process? Hur en mätning av förädlingvärdet och innovationsledd utvecklingen skulle gå till fanns inte utvecklat vid utformningen av det regionala tillväxtprogrammet. Emellertid var det däremot ett mål att under programtiden (2004-07) utveckla ett index som belyste de två regionala målen. Resultatet blev att Floridas (2002) teori om den kreativa klassen fick delvis en betydelse (se bilaga vi - Mälardalen Innovation Index).
74 Här syftar ”slumpen” till konjunktursvängningar som i sin tur påverkar tillväxten positivt eller negativt enligt
det regionala tillväxtprogrammet. Slumpen kan även innefatta tillfällen/möjligheter eller som Penrose tidigare benämnt som mellanrum, vilket kan ses som själva grunden i Penrose tillväxtteori på företagsnivå (1995).
75Enligt nationalencyklopedin utgörs förädlingsvärdet inom ett företag av värdet av de varor och tjänster som
företaget producerar minus värdet av de råvaror, halvfabrikat och liknande som företaget köper från andra företag. Det är med andra ord det värdetillskott som skapas i företaget med arbete och realkapital. Källa: NE 2008-02-11
101
Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner
Företags och entreprenörers betydelse lyfts fram i RTP:s olika delmål. Under respektive insatsområde redovisas ett antal mål och indikatorer, vilka kan relateras till hur tillväxt ska uppnås. Hämtad från insatsområdet entreprenörskap beskrivs under delområde 5.4.2 ”Nyföretagande och utveckling i befintliga företag” att ett mål ska vara att öka andelen exporterande företag från c:a 530 (år 2001) till 600 företag (år 2007). Dessutom finns två mål relaterade till antalet företagsstarter. Vidare relaterat till ett företags utveckling benämns vikten av att skapa resurser för uppsökande verksamhet mot företag med behov av förändring, vilket implicit antyder att det i nuläget saknas sådana resurser. Andra mål relaterat till befintliga företags utveckling och tillväxt är att det finns en ambition att öka företags förmåga till marknadsaktiviteter genom varumärkesbyggande. Ett rätt tydligt och mätbart mål är att ge samtliga företag i Sörmland tillgång till bredband med kompetensutvecklingsinsatser som följd. Förväntningar av bredbandsutvecklingen är att det ska uppstå en ökad etablering av tjänsteföretag och att det ska bidra till tillväxt i befintliga företag76 (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a).
Hämtat från insatsområdet Innovationssystem och kluster finns utgångspunkter som beskriver vikten av relationer mellan företag för dess utveckling och tillväxt, men också genom relationer med dess omgivande samhälle. Syftet, utifrån RTPS, handlar om att utveckla den lokala platsen där dessa verksamheter verkar. Målen, som ställs upp i form av indikatorer hos de regionala aktörerna, innefattar bl.a. att ha minst två kluster av internationell slagkraft, fungerande ledningsnätverk för tvååriga kluster, men även skapa ett regionalt klusternätverk. Syftet är inte att offentliga aktörer ska bygga kluster själva utan företagen själva ska skapa och leda dessa. De regionala aktörerna ska bidra med stöd (finansiellt och erfarenhetsmässigt) samt även upptäcka befintliga och potentiella kluster på regional och funktionell nivå (Länsstyrelsen Södermanland, 2003a).
Tabell 11: Mål och indikatorer utifrån RTP
Mål för länet/regionen Mål – Entreprenörskap Mål - Innovationssystem och
kluster
Lönesummeutveckling Ökad andel exporterande företag Två kluster av internationell slagkraft Produktivitetsutveckling Ökad andel företagsstarter av kvinnor Fungerande ledningsnätverk för
tvååriga kluster Sysselsättningsutveckling Ökade resurser för uppsökande
verksamhet mot företag
Bidra till att skapa ett regionalt klusternätverk
Förädlingsvärde Öka företags marknads – aktiviteter genom varumärkesbyggande Ge samtliga företag tillgång till bredband
Ökad etablering av tjänsteföretag
Utifrån bilden som ges av regional tillväxt och utveckling, men även mått på tillväxt ges en rätt komplex och omfattande bild. Insatsområden arbetskraftförsörjning samt Regionförstoring har hittills inte ens nämnts i detta avsnitt. Dessa kan å andra sidan inrymmas under målen för länet/regionen i ovanstående tabell.
76 En rätt misslyckad bredbandsatsning följde i spåren av detta mål. Intresse och fokus med denna avhandling
ligger dock inte i att se på de faktiska handlingarna och aktiviteterna inom ramen för tillväxtprogrammet, utan fokuserar snarare på intentionerna i ett regionalt tillväxtprogram delvis kryddat med händelser från processen.
102
Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner
Dessutom ska varje del och aspekt inom respektive område genomsyras av horisontella mål vilka kännetecknades av ekologisk hållbarhet (ekologiska mål), jämställdhet, integration och mångfald (sociala mål) (Regeringen, 2001). Det gör att bilden och definitioner av tillväxt och utveckling kan upplevas än mer komplexa. Det kan även förklara varför det i inledningen av detta kapitel lyfts fram att tillväxt ofta har prefixet hållbar framför sig.
Förutom hållbarhetsaspekten fanns det krav på att tillväxtprogrammet skulle kännetecknas av ett lärande.
Den processorienterade arbetsformen, som tillväxtprogrammet innebär, skall präglas av kontinuerligt lärande genom vilket nya kunskaper kan bidra till en vidareutveckling av ett tvärsektoriellt arbetssätt. (Regeringen, 2002-11-14b).
Regeringens krav på tillväxtprogrammens företrädare var att programmen skulle ses som en process där återkommande lärdomar skulle vidareutveckla arbetssätten inom RTP. Kravet på lärdomar utifrån den pågående regionala tillväxtprocessen kan sägas vara en av de helheter som skulle befrämja systemperspektivet som detta kapitel inledningsvis nämnde. Kravet bidrog till att en uppdatering av det regionala tillväxtprogrammet på relativt kort tid växte fram – märkligt nog, med ett fokus på enskildheter. Resultatet blev skriften Regionalt TillväxtProgram för Sörmland 2006-2007 - uppdatering av handlingsprogram (Regionförbundet Sörmland, 2006b). Till stora delar var målen likartade de som tidigare redovisats. Däremot hade Regionförbundet Sörmland nu fokus på att tydligare beskriva vad man ville uträtta inom programmet eftersom en extern utvärdering tydde på att medverkande aktörer samt de aktörer som programmet skulle påverka inte hade tillräckliga kunskaper om programmets innehåll. Min egen erfarenhet från funktionella partnerskapsmöten styrkte denna slutsats.
Jag sitter här återigen och lyssnar på hur de olika aktörerna pratar om sin egen verksamhet utan att egentligen återkoppla till den kontext vi befinner oss i. Var är RTP egentligen i det här sammanhanget? Var är det tänkta samarbetet mellan de olika näringslivsaktörerna? Är RTP enbart en arena där aktörererna berättar vad de redan gör utan att fokusera på helheten och ett gemensamt skapande?(Fältanteckning, 2005).
En reflektion i efterhand är att RTP som fenomen och dokument inte var tillräckligt informativ ens för de medverkande aktörerna. Huruvida det påverkade arbetssättet i de funktionella partnerskapsgrupperna är emellertid osäkert. Till den uppdaterade versionen av tillväxtprogrammet engagerade Regionförbundet Sörmland en ytterligare extern konsult. Under en kort tidsperiod ombads aktörerna i de olika partnerskapen att formulera hur den uppdaterade versionen skulle se ut. Ett resultat av revideringen blev bland annat följande:
Insatsområdet Entreprenörskap
Delområde IT utgår ur den uppdaterade versionen av handlingsprogrammet för perioden 2006- 2007. Bredbandsutbyggnaden i länet har kommit långt och genom de insatser som görs under 2006 kommer nästan hela länet ha möjligheter till anslutning (Regionförbundet Sörmland, 2006b).
Insatsområdet Regionförstoring
Två delområden utgår i den uppdaterade versionen av handlingsprogrammet; Delområde – Främja effektiva kommuner och en effektiv region. Det pågår ett antal samordningsprojekt mellan kommunerna i länet. Bland annat genomförs undersökningar rörande samordning av försäkringskassans system och räddningstjänst. Det sker ingen samordning inom ramen för delområdet i RTP. Delområde – Förädla varumärket, information och marknadsföring. Det
103
Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner
pågår ett antal processer (t.ex. ”Fördel Mälardalen”, ”Strängnäs First Choice Pfizer”, ”Bo i Sörmland”) som är relaterade till insatsområdet. Det sker ingen samordning inom ramen för delområdet i RTP(Regionförbundet Sörmland, 2006b).
Satsningen på IT försvann i det nya uppdaterade tillväxtprogrammet från insatsområdet entreprenörskap. Samtidigt uttryckte sig representanter från funktionella partnerskapsgruppen regionförstoring att två delområden försvann med motivet att ingen samordning ändå skett inom ramen för dessa delar.