4 EN [TEORETISK] REFERENSRAM
4.2 Tillväxt i småföretag
4.2.4 Bilder av [företags] tillväxt
Ovanstående bilder av hur företag når tillväxt har till synes stora likheter. Penrose som bidrog med sin studie 1959 har haft större inverkan på mer samtida studier än vad nutida forskare vill göra gällande. Varför det är så kan förklaras av att forskares olika inspirationskällor skiljer sig åt. Ämnet är stort och vidsträckt och forskarens roll är ofta att hitta sin nisch och utgångspunkt för att förklara tillväxtfenomenet. Ett försök att syntetisera de olika teoretiska bilderna görs i tabellen71 nedan. Tabell 8: Teoretisk syntetisering av företagstillväxt
Penrose (1959/1995) Davidsson (1989) Wiklund (1998, 2001) Hult m.fl., (1998) (soloföretagsperspektiv)
Grundläggande positionens
betydelse --- Kärnkompetensens betydelse
Mellanrummets betydelse Tillfällens betydelse Möjligheternas betydelse Begränsade marknadsnisch Ekonomisk föränderlig
världs betydelse Branschens dynamik Dynamiska omgivningens betydelse Företagskunders betydelse Managements
planeringsförmåga betydelse Den entreprenöriell förmågans betydelse Strategins betydelse Individens erfarenhet och kompetens Managmentrollens
handlingsförmåga Den entreprenöriell förmågans betydelse Handlingens betydelse Individens erfarenhet, vilja och kompetens Resursernas roll och
betydelse i kombination med management förmåga att hantera resurserna
--- Resurserna har inte avgörande betydelse Resurserna har avgörande betydelse Entreprenörens ”State of
mind” och tro på den egna förmåga
Behov [motivations] betydelse, Growth aspiration, tro på sin egen förmåga
Attityders betydelse Attityders och viljans betydelse Entreprenörens och
managementrollens kompetens, erfarenhet
Den entreprenöriell förmågans
betydelse Entreprenöriella förhållningssättets betydelse Individens erfarenhet och totala kompetens ---
Till synes fylls inte alla rutor i tabellen ut – däremot går det att finna likheter mellan de olika studierna avseende vissa hänseenden. Till exempel verkar det finnas en överensstämmelse om de externa faktorernas betydelse (att en dynamisk värld bidrar med möjligheter) för tillväxten och att tillväxten i sin tur beror på hur entreprenören planerar, agerar på grundval av dessa möjligheter. Penrose lyfter t.ex. fram att möjligheterna i sig kan uppstå både på grundval av vilka resurser som företaget har internt medan andra studier mer har ett externt fokus och verkar förklara tillväxt beroende på företagets bransch. En bransch i tillväxt bidrar med andra ord till företagstillväxt i det enskilda företaget enligt Davidsson (1989) och Wiklund (1998). Där synen verkar skilja sig åt är vikten av resurser. Penrose menar att resurserna i sig själva är viktiga, men inte avgörande för tillväxten. Däremot är kombinationen av management och entreprenöriell beteeende och resurserna som är avgörande för vilka mellanrum/möjligheter som uppstår (Penrose, 1995). En tolkning av Wiklunds syn på det entreprenöriella förhållningssättet där fokus sätts på handling gör att det troligtvis inte rör sig om en skillnad utan snarare en likhet eftersom [be]handlingen av befintliga resurser kan ses som Wiklunds stora poäng (1998).
Teorierna kan sägas syntetiseras till i huvusak fokusering på företagets och entreprenörernas interna förutsättningar för tillväxt. Davidsson (1989) lyfter fram entreprenöriella förmågan, dess upplevda behov och även uppkomna möjligheter. Wiklund (1998) lyfter fram handlingsförmågan i det entreprenöriella förhållningssättet. Penrose anser att tillväxtförmågan egentligen behandlar kompetensprofiler som kan härledas till vad hon menar vara en management- och entreprenörskapsförmåga. Profiler som antingen kan vara hämmande samt stödjande för att tillväxt i
71 Tabellen utelämnar en mer detaljrik nyansering av de olika teoretiska bidragen till förmån för att övergripande
96 En teoretisk referensram
företag ska uppstå. Wiklund (2001) diskuterar samtidigt att mjukare faktorer (strategisk inriktning [plan], attityder, motivation) skulle vara mer viktiga än både bransch och kapital. Det finns därför flera anledningar till att återkomma till Penrose interna perspektiv på tillväxt där management samt entreprenörskapsförmågan kan bidra som analysmodell för att förklara ett företags styrkor, men även svagheter relaterat till företags interna förmåga att växa. Innehållet i tabellen nedan hämtas från Penrose (1995) och kan ses som en kondensering från hennes beskrivningar av de två karaktärerna.
Tabell 9: Den penroseiska analysmodellens innehåll
Managementförmåga
Entreprenörskapsförmåga
Beslutsfattande, handling, Verkställare Ambitionsnivå Teknisk kunnande Experimentförmåga Övervakare / Kontrollfunktion Energisk
Administrativ funktion Mångfald av idéer, Kreativitet Erfarenheter Föreställningsförmåga, förväntansförmåga
Kunskap Omdöme
Planering (strategi) Förtroendekompetens Förståelse för entreprenören Temperament (läggning, ex. självförtroende)
Vissa av ovanstående begrepp fodrar en förklaring. En kommentar till att den aktiva handlingen ställs under managementförmåga och inte entreprenörskapsförmåga är enligt Penrose managementets förmåga att; carry his ideas into action (Penrose, 1995, s. 66). Motsvarande skulle även kunna relateras till entreprenörskapsförmågan där till exempel experimentförmågan även kan sägas ställa krav på handling. Emellertid lyfter Penrose fram managementkaraktären som den viktiga rollen varför
handlingskraften handgripligen fördelas under managementförmåga och inte
entreprenörskapsförmåga. En annan kommentar som behandlar ambitionskonceptet och dess innebörd är att Penrose ser på ambition där företaget har ett motiv till att växa. Motivation ses enligt Nationalencyklopedin72 som ett övergripande begrepp för faktorer som sätter igång, upprätthåller och
riktar beteendet i en viss riktning. Ambitionsbegreppet antyder enligt Nationalencyklopedin en mer medveten riktning för att nå målen. För att sätta igång den mer medvetna riktningen krävs med andra ord motivationsfaktorer. Vilket gör att begreppen är svåra att särskilja då de delvis har samma utgångspunkt. Om utgångspunkterna är medvetna eller inte är inte intressant eftersom den penroseiska analysmodellen inte intresserar sig för och svarar på det som är omedvetet. Snarare är det explicita utalande som bedöms, som då kan sägas vara i en slags medveten empirisk data. Det omedvetna syns inte, men spelar självklart en viktig roll. Till tekniskt kunnande tolkas managements hantverksskicklighet dvs. förmåga och skicklighet i relation till företagets specifika verksamhet. Begreppet energisk personifieras individer med mycket energi (Ne, 091216). I detta inbegriper jag även förmåga att vara ihärdigt, delvis envis, men också en förmåga att ha tålamod. Om energin tryter kan tålamodet anses tryta, vilket indikerar bristande energi. Med förtroendekompetens avses förtroende att skaffa kapital från finansiärer till verksamheten, men även förmågan att sälja idéer både internt och externt enligt en tolkning av Penrose (1995).
Tanken att använda Penrose kompetensprofil [entreprenörens vs managements roll] för tillväxt i företag är inte ny. I en litteraturstudie utvecklade Ghoshal, Hahn och Moran (2002) en teoretisk referensram som skiljer mellan två olika aspekter i managementförmågan, nämligen entreprenöriellt omdöme samt organisationell förmåga. Det entreprenöriella omdömet behandlar företagets kognitiva förmåga att uppfatta nya resurser samt kombinationer ( t.ex. möjligheter) medan den organisatoriska
97 En teoretisk referensram
förmågan innefattar företagets förmåga att genomföra dessa nya möjligheter. Författarnas argument för att utveckla referensramen är för att det ”till synes finns en stark korrelation mellan välstånd i en ekonomi och antalet stora företag som befinner sig i området”(Egen översättning, Ghoshal m.fl., 2002, s. 279).
…The interplay of these two factors affects the speed at which firms expand their operations, the kind of expansion, and the process throughwhich firms create value, not just for themselves, but for society as a whole (Ghoshal m.fl., 2002, s. 279).
Författarna till studien menar att samspelet (balansen) mellan de två förmågorna bidrar till att expansionen blir snabbare och att tillväxt i företaget och på samhällsnivå ökar. Författarna till studien förhåller sig dock inte enbart till Penrose, utan tar även hjälp av andra ekonomer för att beskriva t.ex. entreprenöriellt omdöme (t.ex. Schumpeters mer makrobetonade syn jfr med Penrose mer interna syn). I övrigt gör författarna ingen empirisk studie för att pröva referensramens relevans utan grundar sig enkom på tidigare studier och teorier för att diskutera relevansen med de två begreppsparen. Nämnas bör att Ghoshal m.fl., (2002) studie inte påverkat uppbyggnaden av förevarande studies penroseiska analysmodell, eftersom analysmodellen skapades innan Ghoshals text blev funnen. Däremot kan den penroseiska analysmodellen anses stärka sitt värde då andra forskare intresserat sig för samma fenomen i Penrose (1995) bok.
I avsnittet har faktorer för tillväxt redovisats utifrån ett småföretagperspektiv, men också ett soloföretagsperspektiv. Penrose utgår inte från ett småföretagsperspektiv utan är mer intresserad hur företagen historiskt har växt. En av poängerna som jag vill visa fram är att forskningsresultat dels bygger på relativt stora enheter, det vill säga, att storleken på den undersökta population kan variera beroende på hur man definererar ett småföretag, dels på studierna fokus, det vill säga att fokus ligger på tillväxtorienterade företag, t.ex. med teknik som bas. Soloföretags tillväxtpotential beskrivs därför sällan. (Hult m.fl., 1998). Studierna är delvis även kvantitavt inriktade till sin karaktär och utgår dessutom från tidigare antaganden, vilket kan begränsa nyanserna av resultatet. Den svenska forskningens resultat verkar stämma väl överens med andra tillväxtorienterade studier och till viss del kan Penrose resultat från 1959 vara giltigt än idag. Sammanfattningsvis kan de svenska studiernas resultat tyda på att ett entreprenöriellt förhållningssätt i kombination med en dynamisk bransch i hög grad bidrar till tillväxten i mindre företag. Externa faktorer tillsammans med Interna faktorer är alltså betydelsefulla för ett företag. Emellertid har fokus och mitt eget intresse kommit att mer intressera sig för företagets interna förmågor eftersom dessa kan ses som en grundförutsättning för att potentiella möjligheter och mellanrum ska upptäckas, men även förverkligas.
Denna avhandling har fram till denna tidpunkt behandlat olika antaganden om tillväxt från en delvis regional nivå, dock färgad från den nationella, till en företagsnivå med fokus på mindre företag. För att tydliggöra den inledande teoretiska referensramen följer här den tabell som även återfinns i avsnittet forskningsfråga. En utveckling av modellen tar nu sin början.
98 En teoretisk referensram
Tabell 10: (B) Modell för att belysa och besvara forskningsfrågan
Utgångspunkt Vad är tillväxt? Orsaker till tillväxt?
Bilder av tillväxt och strategier för att nå tillväxt
Empiriinsamling
Bilder av tillväxt och dess förklaringar
Empiriinsamling
Teorier om regional tillväxt
Teoretisk referensram Den regionala Analysmodellen
Neoklassik, Keyniansk samt neoösterrikisk
Olika samverkansteorier Regionalt monetärt överskott
Interna samt externa regionala strategier (Pike m.fl., 2008) strategier Samverkansstrategier Teorier om företagstillväxt Teoretisk referensram Den penroseiska Analysmodellen
Penrose i huvudsak, Davidsson
& Wiklund Storleksökning, men även processen som följer på storleksökningen Managementförmåga & Entreprenörskapsförmåga. De olika förmågornas hantering av resurser
Vad tillväxt egentligen är sett till bilder och antaganden om begreppet ligger i denna studies intresse. Samtidigt har nu redogjorts om olika teoretiska utgångspunkter för tillväxt och vad som skapar tillväxt utifrån en regional kontext men också en företagskontext. Nu följer ett kortare empirikapitel som beskriver ett regionalt tillväxtprograms strategier och intentioner följt av ett empirikapitel som redovisar entreprenörers berättelser om tillväxt och vad som orsakat deras historiska tillväxt.
99
Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner