Från ett nationellt till ett regionalt perspektiv

Utifrån en svensk makroekonomisk politik som bedrivs på nationell nivå framträder till synes olika bilder av ekonomisk politik. Bilden, som kan sägas speglas av olika ideologier, kan antagligen förklara skillnaderna47_{. I följande avsnitt redogörs en neoklassisk teoribildning tillsammans med keyniansk och}

neoösterrikisk teoribildning.

47 _{Här avses inte att gå in i en diskussion kring dessa två ideologiska huvudspårs bärkraft utan enbart konstatera}

att det här finns skillnader avseende ekonomiska angreppsätt och försök görs här till att redovisa bakomliggande antagandena av dessa angreppssätt.

62 En teoretisk referensram

4.1.2.1 Neoklassisk teoribildning

Neoklassisk teori är friktionsfri, statisk och tar inte hänsyn till människors avsikter (North, 2006, s. 103)

Teoribildning för lokal och regional utveckling utgår inte sällan från ett neoklassiskt perspektiv där regional tillväxt bestämmer den regionala inkomsten och den ekonomiska och sociala välfärden (Borts & Stein, 1964, hämtat från Pike m.fl., 2008). Har regionala aktörer en neoklassisk utgångspunkt bidrar detta till att man ser regional utveckling och tillväxt som en långsiktig utjämning av inkomst per capita jämfört med kostnaden. Utifrån teorin finns det flera möjliga mätvärden för att konstatera tillväxt i en region. Output Growth, eller enligt min översättning Utgående Regional Tillväxt eller bruttoregional produkt, vilket innefattar i vilken utsträckning som en region attraherar nyckelfaktorerna produktionskapital och arbete (Armstrong & Taylor, 2000). Inom en neoklassisk teoribildning ligger ett intresse av att följa statiska mönster till skillnad från mer dynamiska processer. Utgångspunkten inom teorin är att ekonomisk jämvikt kommer råda på lång sikt mellan både länder samt regioner (Martin & Sunley, 1998).

In the neo-classical theory, regional disparities are only ever temporary since spatial inequalities set in motion the self-correcting movements in prices, wages, capital and labour to underpin the eventual convergence of economic and social conditions between regions./…/ In theory, convergence in output growth between regions occurs and an equilibrium position is achieved(Pike m.fl., 2008, s. 65).

Utgående regional tillväxt per arbetare är en mätpunkt på produktiviteten och avslöjar hur effektivt resurserna har blivit använda inom en regional ekonomi vilket ställs som jämförelse med andra regioner. Den utgående regionala tillväxten per capita relaterar tillväxten till befolkningen i en region för att få en uppfattning om det ekonomiska och sociala välståndet i en region. Om nu ovanstående var mätfaktorerna är dessa beroende av tre faktorer; Kapitalstorlek, Arbetskraft samt Teknologiska framsteg.

• Kapitalstorlek – Beror på dels sparande i regionen, dels på investeringsmöjligheter bland regionens invånare.

• Arbetskraft – Beror på den regionala lönebildningen i relation till andra regioner samt (möjlighet till arbetskraftinvandring) födelse- samt dödstal i en region (som kan ge en ökad population).

• Teknologiska framsteg – Beror på inflödet av teknisk kompetens från andra regioner samt investeringar i utbildning och förmågor. (Egen översättning, Armstrong & Taylor, 2000, s. 72) De teknologiska framstegen, men även innovation ses här som nyckelfaktorer till att nå regional tillväxt. Resultatet beror emellertid på ovanstående faktorers relation till varandra. Ökningen av kapital per arbetare generar en produktionsökning och därtill en ökad regional tillväxt. Emellertid uttrycker teorin att insatt kapital per arbetare inte kommer öka i all oändlighet. Det uppstår ett jämviktstillstånd där ytterligare insättning av kapital kommer leda till att det blir en minskad regional tillväxt och därtill en utjämning mellan regioner i en nation och nationer emellan. Rikare länder och regioner tenderar att växa långsammare än fattigare länder som startar från en lägre utvecklingsnivå enligt teorin (Pike m.fl., 2008).

Teorin antar att det på marknaden finns exakta kunskaper om pris och rationalitet avseende konsumenters beteende samt rationalitet i företagens reaktioner på marknadens signaler. Om teorin

63 En teoretisk referensram

inte stämmer överens med det faktiska utfallet förklaras detta av marknadsimperfektioner. Policyimplikationer med en neoklassisk teoribildning skulle t.ex. vara att ett statligt monopol skulle kunna skapa en sådan imperfektion som påverkade utfallet negativt. Det neoklassiska teoribildningen tenderar att vara för stora marknadsfriheter eftersom utjämningen mellan länder och regioner i princip klarar sig själva utan ingripanden ifrån staten. I kraven på de omkringliggande påverkade faktorerna ligger även teorins begränsning. Kritiker menar att teorin förutsätter en ökad rörlighet avseende både kapital och människor för att utjämningsteorin ska fungera vilket ifrågasätts. Samtidigt ifrågasätts om det ”går” att ha perfekt information om priserna på produkter. En annan kritik menar att teorin egentligen enbart fokuserar på kapitalets inverkan i relation till arbetskraften. De teknologiska framstegen tenderar att läggas som en utomstående faktor som begränsar teoribildningen och ursprungsmodellen.(Pike m.fl., 2008). Den mer ”nyklassiska” teorin förutsätter precis som föregångaren rationella förväntningar och optimalt beslutsfattande vilket leder fram till jämvikt på alla marknader. Här öppnas dock teorin upp och antyder att staten kan ha en roll genom penningpolitiska insatser. Insatserna ger dock effekt enbart om dessa satsningar är oväntade för marknaden. (Ne, 090512).

o Nationell nivå – Makroperspektiv. Den nationella nivåns utgångspunkt med denna

teoribildning uttrycker att marknaden sköter sig själv utan statlig inblandning, dock med undantag om insatserna är oväntade. Förmågan att ta bort hinder, såsom marknadimperfektioner, ses som en väsentlig insats. Insatser som berör utbudssidan är av större vikt än insatser som berör efterfrågesidan. Exempelvis är företag som objekt intressanta och åtgärder för att minska hindren för företagen ses som viktiga (Landström, 2000). Exempelvis ökad rörlighet av kapital och arbetskraft är ett sådant exempel. Entreprenören ses inte som en betydelsefull karaktär i den grundläggande teorin.

o Regional nivå – Mikroperspektiv. Den regionala nivåns utgångspunkt med denna teoribildning

är att stödja inititativ från marknaden utan att styra och leda utvecklingen själva.

4.1.2.2 Keyniansk teoribildning

Nyckelord inom Keyniaismen är nationalinkomsten och multiplikatorn. Enligt teorin befinner sig nationalinkomsten i jämvikt när man räknar ihop privat och offenlig konsumtion och jämför dessa med privata och offentliga investeringar och exportintäkter minus (-) importkostnaderna. Efterfrågeökningen till följd av ökad sysselsättning leder till ytterligare efterfrågan. Förhållandet mellan ökningen av nationalinkomsten och den ursprungliga efterfrågeökningen kallas för multiplikatorn. Ett grundfundament är att statliga insatser för att höja sysselsättningen inte skulle riskera en minskning av den privata efterfrågan som effekt.

Till skillnad från ett neoklassiskt perspektiv utgår inte Keyniansk tillväxtteori utifrån produktionsfaktorerna, arbete och kapital. Teorin ger istället efterfrågesidan av ekonomin en central roll i teorin tillsammans med statens roll att aggregera efterfrågesidan. Teorin utgår ifrån ett nationellt perspektiv, men används även till att förklara och förstå regional tillväxt. Det som dock liknar neoklassisk teoribildning är att utveckling i en region är jämställt med en minskning av de regionala skillnaderna, dvs. utjämningen i sig utrycker att utveckling har skett (Pike m.fl., 2008). Regionala skillnader förklaras av regionens export, dvs. tjänster och varor som säljs utanför regionens gränser. Den externa efterfrågan påverkar därför en regional tillväxt.

64 En teoretisk referensram

The export-led growht process can be cumulative with positive multiplier effects upon regional income, an induced accelerator effect on investment, increased labour inflow and demand for local goods and services and the growth of subsidiary industries and external economies

(Armstrong & Taylor, 2000)

I jämförelse med ren neoklassisk syn ställer den keynianska teorin ändå krav på att produktionsfaktorerna ”fungerar” då detta påverkar konkurrenssituationen för det exporterande företaget. Emellertid är Keynesianismen pessimistisk till de fria marknadskrafternas duglighet att skapa balans med full sysselsättning i samhällsekonomin. Policyimplikationer för den politiska dagordningen innefattar en hög grad av aktivitet där uppgiften är att parera de störningar som drabbar samhällsekonomin, så att mål som full sysselsättning, låg inflation hela tiden är uppfyllda. Antagandet om varför arbetslöshet är för hög handlar om att efterfrågan på varor och tjänster var för låg. Staten ska därför bidra med finansiellt stöd till efterfrågesidan genom ökade statsutgifter eller sänkta skatter. (Pike m.fl., 2008, s. 76).

Under 1950 samt 1960-tal sågs Keyniaismen som den makroteori som var dominerade på den politiska policynivån. Teorins kritiker menar att det finns en begränsning i och med en avsaknad av koppling till mikroteori. Annan kritik är att i spåret av att mikroteoretiska angreppsätt saknas ges inte entreprenören någon framträdande roll och betydelse.

I det svenska politiska landskapet har kanske framförallt Keynianismen fått råda. Ideologiska skillnader mellan mer liberala politiska partier har förutspråkat ett mer neoklassiskt perspektiv dock emellertid med en keyniansk ”twist”. Sett till skillnaden i utförande av politiken sätts den keynianska flaggan i topp. Emellertid med det undantaget att den mer liberala ekonomiska politiken sätter skattesänkningar i fokus jämfört med det mer konservativa där finansiellt stöd (bidrag) till efterfrågesidan i marknaden sätts i fokus. Under 50- till 60-tal där Keyniansk teori varit i förarsätet har pendeln sedan svängt mellan en extrem keyniaism till en mer moderat syn, sett från en svensk nationellt perspektiv48_.

o Nationell nivå – Makroperspektiv. Den nationella nivåns utgångspunkt med denna

teoribildning uttrycker att marknaden inte självt fungerar utan statlig inblandning. Insatser som berör efterfrågesidan är av större vikt än insatser som berör utbudssidan. Entreprenören ses inte som en betydelsefull karaktär i den grundläggande teorin. Enligt Keynes är entreprenören inget annat än en kapitalist var enda uppgift är att fatta beslut om investeringar (Landström, 2000).

o Regional nivå – Mikroperspektiv. Den regionala nivåns utgångspunkt med denna teoribildning

är att med hjälp av insatser stödja marknaden så att jämvikt kan uppstå på den regionala arenan. Marknaden är själv oförmögen till detta.

4.1.2.3 Neoösterrikisk teoribildning

En tredje teoribildning är den neoösterrikiska som sätter entreprenörer och utvecklingsprocesser i fokus. Teoribildningen har lagt grunden till entreprenörskapsforskningen som tidigare kortfattat beskrivits. En utgångpunkt som den neoösterrikiska teoribildningen bygger på är att det är mänskliga aktiviteter som är drivkraften för ekonomiska händelser och att en individs aktiviteter kan förklaras

65 En teoretisk referensram

genom att förstå ändamålet eller syftet med handlingen (Hjalmarsson, 1998). Detta synsätt kan även sägas bejakas av North (2006);

Den struktur som människor skapar för att stärka sin politiska och ekonomiska miljö är den grundläggande faktorn i en ekonomis prestationsförmåga (North, 2006, ss. 79-80).

North (2006) är dock mer intresserad av institutionernas betydelse för att nå tillväxt än att egentligen ha ett renodlat individperspektiv som den klassiska neoösterrikiska skolbildningen står för. Individen är dock viktig för den institutionella teorin (enligt North) och den neoösterrikiska teorin, och likväl finns kritiken mot neoklassiska utgångspunkterna inom båda dessa teoriområden.

I den neoösterrikiska grunden finns ingen perfekt marknadsinformation och därför kan inte ett rationellt beslutsfattande råda.

Individen tolkar och använder informationen utifrån sina begränsade perspektiv och utifrån den kunskap och de värderingar som de råkar ha vid just det tillfälle som då informationen används

(Hjalmarsson, 1998, s. 64).

Till skillnad från joner i ett ”Spin Glas”, som alltid reagerar på ett okomplicerat sätt i förhållande till sitt lokala magnetfält, reagerar ekonomiska element (mänskliga aktörer) på ett strategiskt och förutseende sätt genom att överväga de olika resultat som kan tänkas uppstå till följd av deras eget agerande (Arthur, 1992, s.108, hämtat från North, 2006).

Hjalmarsson indikerar att informationen är föränderlig och unik för varje individ som dessutom har ett tolkningsföreträde för just den befintliga informationen. North menar också att individen är intentionell i den bemärkelsen att individen proaktivt försöker uppnå egna fördelar med utgångpunkt av en viss information. Ett exempel som Hjalmarsson ger är att om en entreprenör har ”syftet” att tjäna pengar på sin verksamhet finner sannolikt han/hon produkten billig för att sedan sälja produkten vidare med vinst till kund som saknar information om var produkten ursprungligen kan nås och få tag på.

Med andra ord är entreprenören en person som subjektivt kan tolka marknadsinformation på ett sådant sätt att han eller hon kan tjäna pengar på informationen och kunskapen/…/entreprenören har i detta fall såldedes hittat ett informationsgap som hon utnyttjar för att göra affärer

(Hjalmarsson, 1998, ss. 64-65).

Informationsgapet i sig, innebär en åtskillnad i syn jämfört med ett renodlat neoklassiskt perspektiv då den neoklassiska teorin uttrycker att samtliga aktörer har samma information, vilket inte är fallet i den neoösterrikiska teoribildningen. I relation till den neoklassiska synen på jämviktstillstånd menar exempelvis Lachmann (1986) att entreprenörskapet som funktion inte heller behöver innebära en strävan efter jämvikt. Snarare skulle entreprenörskapet kunna leda till en ökad ojämnvikt på marknaden. Informationsgapet eller informationsövertaget som entreprenören besitter beskriver Lachmanns (1986) som en ständig iterativ lärandeprocess mellan olika aktörer på marknaden. Konkurrensen som uppstår mellan aktörerna bidrar till att marknaden aldrig hamnar i en neoklassik jämnvikt på grund av att utbudet av produkter hela tiden är under förändring och omvandling. Hjalmarsson gör policyinspel och reflekterar kring vad ett neoösterrikiskt synsätt [för företagsservice]

49 _{skulle innebära;}

49 _{Hjalmarsson (1998) intresserar sig för företagsservice och inte utalat av tillväxt och utveckling. Emellertid är}

grundsynen inom den neoösterrikiska teoribildningen att entreprenören eller den subjektiva individens agerande är avgörande för att skapa ekonomiska händelser, händelser som leder till utveckling och tillväxt.

66 En teoretisk referensram

Om aktörerna betraktas som subjektivt rationella innebär detta att man måste se företagsservice och information i relation till den enskilde individen/företagarens mål och person. Vad vill just denna småföretagare uppnå och vad är bäst för henne eller honom(Hjalmarsson, 1998, s. 68).

En kontrasterande bild till Hjalmarssons citat ges av Mattson50 _{(2001). Mattson (2001, s. 122) har}

funnit i sin studie om tillväxtperspektiv att företags ansökningar om företagsstöd inte alls bejakar entreprenörens egna tankar och föreställningar av tillväxt. Mattsson (2001) menar att detta ignorerande kan leda till att man som leverantör av stödet missar förståelse över entreprenörens unika situation. Kopplat återigen till North (2006) ”institutionella” perspektiv uttrycks att det är institutionernas anpassningsbarhet som är grunden till ekonomisk förändring. I sin tur bygger denna anpassningbarhet på hur man som institution kan anpassa sig till en icke ergodisk värld (en värld där ingenting upprepas och som därför är föränderlig). North (2006) menar att man kan se att demokratier ofta har denna förmåga (med några undantag) och definierar samtidigt demokratibegreppet framförallt till en process för åsiktsbildning, vilket i sig är en form av kunskapsöverföring mellan olika parter (North, 2006). Med utgångpunkt från demokratibegreppet utifrån en mer institutionell nivå och synen på individen med egna intentioner upplevs att det neoösterrikiska perspektivet ställer krav på ett mer dialogiskt lyssnande samtal, mer med entreprenören snarare än med entreprenörens organisation (företaget) i varje fall relaterat till Hjalmarssons (1998) studie om företagsservice.

Hjalmarsson (1998) utgår från Kirzners (1997) diskussion kring vad för slags information som driver entreprenörens verksamhet framåt. ”Previously unthought-of knowledge” (Kirzner, 1997, s. 76) innefattar en tyst och en experimentell information som anpassas efter den subjektiva individens egna mål och befintliga kunskap. I jämförelse mot en neoklassisk syn på information där den mer grundar sig i en mer allmänn informationsbrist (kompetensbrist angående t.ex. bokföring eller marknadföring etc). Hjalmarsson (1998) gör därför antagandet om att den neoklassiska synen på information mer liknar ett uppifrån och ned-perspektiv till skillnad från en neoösterrikisk som mer tar hänssyn till den subjektiva individens utgångläge, dvs. här ett nedifrån och upp-perspektiv.

o Nationell nivå; Den nationella nivåns utgångspunkt med denna teoribildning är att

entreprenörens roll för tillväxt och utveckling är avgörande. ”…en viktig insats/…/är att ta bort eller låta bli att skapa hinder för den enskilde individens agerande på marknaden” (Hjalmarsson, 1998, s. 72). Politikens förmåga att bidra till låga etableringshinder ses som viktigt. Policyinsatser både på nationell och regional nivå kan även informera om entreprenörskapets möjligheter; skapa förutsättningar till entreprenöriellt lärande, stödja entreprenöriella drivkrafter, nätverk och rådgivning (Hjalmarsson, 1998; Lundström & Stevensson, 2005, Landström, 2000).

o Regional nivå; Den regionala nivåns utgångspunkt med denna teoribildning är att utgå ifrån

individens egna mål och medel. Att skapa möjlighet till informationsutbyte mellan entreprenörer där informationsutbyte ges av tyst karaktär. Här skulle t.ex. stöd för regional klusterverksamhet och andra stöd till regionala innovationssystem kunna räknas. Den regionala nivåns roll ses som stödjande och inte mästrande.

50 _{Pia Mattson har sedan hennes licentiatuppsats bytt efternamn varför hennes färdiga avhandling Growth} Intention and Communicative Practice: Strategic Entrepreneurship in Business Development (2009) går att finna under hennes nuvarande efternamn, Ulvenblad. Mitt intresse för Ulvenblads forskning hämtas emellertid huvudsakligen från hennes licentiatuppsats och inte hennes färdiga avhandling.

67 En teoretisk referensram

Nu har tre huvudteoretiska spår åskådliggjorts. Främst kan vi se på dessa utifrån ett makroperspektiv och konstatera att de har bidragit med inspiration till nationell policyinspirerad beslutsfattande. Emellertid har ingen av dem en regional ursprunglig utgångspunkt. Enligt Pike m.fl. (2008) har i och för sig även dessa teoretiska spår inspirerat till hur man kan se på regioners utveckling och tillväxt. En annan forskare som intresserat sig för de olika teoretiska spåren relaterad till regional utveckling och tillväxt är Howells (2005).