Den lokala arenan och dess tolkning av att främja tillväxt

Nedan frångår vi den regionala samt nationella nivån genom att istället redovisa ett kommunalt exempel på hur främjandet av tillväxt kan gå till via ett närmande till entreprenörer och exemplet 1000 företag.

2.3.3.1 1000 företag – uppsökandet av företagare och dess erfarenheter

Under 2001 uppstod ”1000 Företag” i Eskilstuna i ett led att göra orten till en mer attraktiv plats för entreprenörer. Anledningen var att kommunen redan hade skapat bra relationer och kontaktnät med de större företagen, men kunskap om de små företagen saknades. Skälet var att skapa ett gott anseende (goodwill) för kommunen för potentiella nyetableringar, men även hos det befintliga näringslivet. Verksamheten har gått ut på att med uppsökande verksamhet kontakta entreprenörer med mellan två till femtio anställda, för att fånga upp vardagsproblem, se till att entreprenören får till stånd en professionell dialog med rätt person utan dröjsmål samt att om det är möjligt att initiera aktiviteter som kunde främja entreprenören och/eller den bransch som entreprenören befann sig inom. Från början arbetade Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen tillsammans och delade på kostnaderna för den uppsökande verksamheten. Senare förändrades arbetet till att istället omfatta andra lokala näringslivsorganisationer, t.ex. Eskilstuna Fabriksförening. Besöken hos entreprenörerna tenderade även att behandla olika entreprenörers förutsättningar utifrån olika teman, t.ex. behov av IT osv. Knutet till 1000 Företag var en samverkansgrupp som bestod av representanter från näringslivsorganisationer, arbetsförmedlingen samt förvaltningschefen på arbetsmarknads- och familjeförvaltningen. Gruppen lyfte fram vilka teman som var intressanta att belysa, men behandlade även resultaten från de uppsökande besöken på ett övergripande plan. För att inte resultaten från den uppsökande verksamheten skulle stanna upp på vägen fanns det kontaktpersoner vid varje förvaltning för att fånga upp 1000 Företags resultat och önskemål.

Sett till det Regionala Tillväxtprogrammet var 1000 företag inget som har initierats från regional nivå ner till kommunal nivå. Snarare hade Företagarnas och Svenskt näringslivs rankingsystem för företagsklimat, men också kommunens vilja samt ekonomiska läge varit avgörande för denna satsning och liknande gjorda satsningar i grannlänen (t.ex. Företagsnära i Västerås, Örebro, Gävle samt Norrköping). I detta fall går det att argumentera att mötet och relationen mellan den offentliga nivån och den privata var tydligare inom de kommunala arenorna än vid de regionala arenorna. Om kunskap ska spridas vidare i länen ställde det dock krav på att information från kommunerna också kommer regionen till del (förslagsvis genom Näringslivsgruppen) samt att varje kommun kunde samt ville bidra med erfarenhetsutbytet. Detta relationsskapande med det lokala näringslivet kan dock vara svårt att uppnå för mindre kommuner som inte har dessa organiseringsmöjligheter. Det finns bl.a. i Sörmland kommunchefer som också sitter på näringslivschefsstolen. Hur kan t.ex. den regionala nivån

33 Upptäckten av en fråga

bidra till att de mindre kommunernas näringsliv uppmärksammas var en fråga som ventilerades regionalt31_.

En regional offentlig näringslivsrepresentants röst:

… vi förstår att mindre kommuner inte har samma möjlighet att ha en representant för detta. Vi får försöka stötta de mindre kommunerna och försöka utveckla den personal som de redan har… En kommunal näringslivsrepresentants röst:

Det måste tillföras resurser på något sätt, vi kanske måste samarbeta med andra kommuner för att lösa detta...

En privat näringslivsrepresentants röst:

Varför inte ha en personalpool som ambulerar i dessa frågor? (Selegård, 2004-07, fältanteckning)

Då just detta möte var mer av ett informationsmöte bringades ingen klarhet i frågan förutom att det verkade finnas en ömsesidig förståelse för mindre kommuners svårighet att hantera en aktiv dialog med det lokala näringslivet.

2.3.3.2 Från uppsökande verksamhet till frågeformulär

1000 Företags uppsökande verksamhet fick stå tillbaka under 2006 till förmån för en kvantitativ enkätstudie kallad Eskilstunabarometern. Samma målgrupp var i fokus, men upplägget hade ett tydligare tillväxtfokus på befintligt näringsliv. Denna enkät renderade i 600 svar och en aktivitetsplan som började att genomföras under 2007. Frågan kan ställas vad som egentligen gav bäst effekt för den regionala tillväxten, den kvalitativa undersökande modellen 1000 företag jämfört med den kvantitativa Eskilstunabarometern? Enkätens svar renderade i en aktivitetsplan med fokus på tre olika faktorer. En kontaktguide där entreprenörerna bättre skulle få kännedom vilka näringslivsaktörer som gjorde vad i kommunen, seminarier för att stärka entreprenörernas marknadskompetens samt att i olika former stimulera bättre matchning mellan företag och arbetssökande. Åtgärderna i den kommunala enkäten liknade till viss del åtgärderna i det regionala tillväxtprogrammet.

2.3.3.3 Vikten av kunskap för att förstå näringslivets behov

En sörmländsk kommunal näringslivstjänsteman gav följande beskrivning varför en behovsanalys av småföretag var betydelsefull i en lokal kontext:

... jag vill komma åt, dels klimatet men framförallt…utvecklingstankar och framförallt kunna identifiera vilka hinder företagen ser för att kunna utvecklas, vi måste försöka få ner hinderhöjden på något sätt, att vi fungerar som någon slags olja i maskineriet och kan vi hjälpa till så…., men då måste vi veta hur behovsbilden ser ut va...(Intervju med kommunal näringslivstjänsteman, 2005)

Samverkan mellan kommunala offentliga aktörer och näringslivet var viktig tillstår den kommunala näringslivstjänstemannen;

31 _{Frågan berörde inte Eskilstunamodellen som sådan utan snarare hur mindre kommuner skulle få hjälp att lotsa}

34 Upptäckten av en fråga

… som till den här workshopen, så är det ju givet att man bjuder in näringslivet för att delta… dels för att vi behöver input, men framförallt behöver vi förankring för sådana här saker… sitter vi på kommunen och ”fnurrar” ihop något så blir det inget bra, det rinner ut…(Intervju med kommunal näringslivstjänsteman, 2005)

Aktören utvecklade vad som menades med näringslivet och angav näringslivet i form av de lokala näringslivsorganisationerna och inte självständiga företagare. 1000 företag anordnade tillsammans med Mälardalens högskola ett dialogforum om kommunal verksamhet som sysslade med uppsökande verksamhet mot befintliga entreprenörer (se bilaga iii - Dialogforum för lärande om kommunal uppsökande verksamhet mot det lokala näringslivet). Deltagarna var näringslivsrepresentanter från kommuner i Sörmland, men även från Västerås, Örebro samt Gävle. Frågan var om uppsökande verksamhet mot entreprenörer egentligen hade någon effekt på företagens tillväxt. Svaren hängde lite i luften, att bry sig om, kom upp som ett viktigt resultat, men att det faktiskt ledde till tillväxt var svårt att säga. En kommunal näringslivstjänsteman sa krasst att:

… nä, vi kan nog inte säga att det leder till tillväxt, men att olja maskineriet lite grann så att man löser vissa konkreta frågor, lokaler, mark och infrastruktur, när det gäller jobb och rekryteringar och sådana saker. Det goda samarbetet mellan myndigheter är en bit som kan vara oljan i maskineriet (Fältanteckning, dialogforum, 2006).

En annan näringslivstjänsteman uttryckte sig klarare och ansåg att uppsökande verksamhet hade effekt för tillväxten;

… vi befinner oss i navet i tillväxtpropellern och vi har en indirekt betydelse för tillväxten även om det inte går att mäta fullt ut, eftersom vården av befintliga företag är ett av bladen på tillväxtpropellern, det är tyvärr lätt att förringa sådan här verksamhet, att folk tror att vi är ute och stör verksamheten hos företagen (Fältanteckning, dialogforum, 2006).

En reflektion är att det fanns en tveksamhet även hos dem som faktiskt arbetade praktiskt inom fältet av uppsökande verksamhet om dess betydelse för tillväxt. Andra gjorda studier av företagsklimatets betydelse för mikroföretag stödjer även denna ambivalens (Lundström & Kremel, 2007).