Disposition

Ambitionen i denna avhandling är att visa upp en realistisk bild över avhandlingsprocessens tillvägagångssätt. Ett sätt är att presentera avhandlingen i en kronologisk ordning. Fördelen av en sådan struktur möjliggör en högre grad av förståelse över forskningsprocessen, vilket därmed kan öka studiens transparens. Nackdelen är förstås att forskningsresan kan uppfattas tappa fokus mot forskningsfrågan. Emellertid ses upptäckten av forskningsfrågan vara en lika stor händelse som resultatet av frågan. Att beträda okänd mark och terräng och därmed finna intressanta, men även relevanta områden att studera vidare på, är viktigt att redovisa för att öka avhandlingen trovärdighet. Dispositionen börjar följaktligen med att belysa avhandlingens upptäckt som ledde fram till forskningsfrågan.

Upptäckten av en fråga

Studiens inledande metodologiska intresse för grundad teori (se t.ex. Glaser & Strauss, 1968) bidrog i allra högsta grad till framväxten av kapitlet. Inledningsvis får läsaren följa med på intervjuer med inblandade regionala samt kommunala näringslivsaktörer, vilka på olika sätt var en del av skapandet av RTP. Utifrån olika teman fick respondenterna fritt diskutera bilder, förväntningar samt attityder till RTP. Resultatet av den inledande forskningsprocessen blev att en kärnkategori upptäcktes. Entreprenörens medverkan vid regionala tillväxtarbetet ifrågasattes, men efterlystes också av andra aktörer. Två olika distinkta uppfattningar om ett och samma tema. Detta bidrog till en inledande frågeställning huruvida entreprenören fanns på olika arenor som var förknippade med RTP. I avsnittet RTP – en arena för entreprenören, synliggörs arenor som finns inom ramen för RTP, men också vilken tolkning som regionala aktörer gör av direktiv som ställs på dem utifrån en nationell, men även utifrån en EU-nivå. Det är uppenbart att kapitlet både kan ses som en förlängning av introduktionskapitlet, men även som en del av ett empiriskt kapitel. men också som en del av studiens metodologiska tillvägagångsätt för att upptäcka och nå en forskningsfråga. Med det sistnämnda synsättet på kapitlet i åtanke åtföljs kapitlet bäst av avhandlingens metodkapitel.

Metodologiska Val

Metodkapitlet består främst av två perspektiv. Vad som hände fram till forskningsfrågan upptäcktes samt tillvägagångsättet för att besvara forskningsfrågan. Innan forskningsfrågan formulerades hämtades inspiration främst från grundad teori. En induktiv metod vilken utgår ifrån empirin. Nyckelord som behandlas i för-fasen kan sägas behandla induktiv ansats, grundad teori, deltagande observation samt interaktiv forskning. I studiens andra fas går studien från ett upptäckande till en mer prövande nivå. Fokus flyttas från de regionala aktörerna och deras process fram till intervjuer av entreprenörer och det regionala tillväxtprogrammets text. Nyckelord som används är textanalys, meningskategorisering och narrativa berättelser. Den mer prövande nivån infaller sig när den penroseiska analysmodellen appliceras på både det regionala tillväxtprogrammet och på entreprenörernas berättelser. Utifrån det perspektivet har båda perspektiven (före- och efter forskningsfrågan) en tolkande hermeneutisk ansats.

En [teoretisk] referensram

Teorikapitlet är tudelat. Det första avsnittet innehåller olika teoretiska infallsvinklar på regional

tillväxt. Här redogörs översiktligt ekonomiska vetenskapsområden (nationalekonomi,

företagsekonomi, entreprenörskapsforskning) med fokus på olika teoretiska synsätt på ekonomisk tillväxt (neoklassisk, keyniansk samt neoösterrikisk teoribildning). Vidare redovisas regionala strategier för tillväxt (interna och externa strategier). Olika samverkansbegrepp med anknytning till regional utveckling ges utrymme (innovationssystem, kluster, industriella distrikt, socialt kapital samt partnerskap). Teorier från det inledande avsnittet benämns den regonala analysmodellen. Kapitlets

18 En introduktion

andra avsnitt innehåller teorier som beskriver tillväxt i företag. I fokus står Penrose (1995) som också ställs mot mer aktuell svensk forskning för att klargöra hennes relevans. En analysmodell, grundat på Penrose tillväxtteori, benämns i studien som den penroseiska analysmodellen.

Regionala bilder av tillväxt och dess intentioner för främjandet av regional tillväxt

Kapitlet är ett renodlat empiriskt kapitel där olika element utifrån det regionala tillväxtprogrammet fokuseras. Här utgår kapitlet från forskningsfrågan och dess tre underfrågor. Vilka strategier för tillväxt beskrivs i ett Regionalt Tillväxtprogram och hur målen för regional tillväxt skildras, är frågor som tas upp. Projekt som initierats inom ramen för det regional tillväxtprogrammet ges även utrymme. En kategorisering av de olika projekten samt insatserna ställs upp för att försöka få en översiktsbild av vad man utifrån en regional kontext har försökt åstadkomma för att nå regionala tillväxtmål.

Entreprenörers bilder av tillväxt och dess orsaksförklaringar

Kapitlet är ett renodlat empiriskt kapitel med fokus på intervjuer med elva entreprenörer från en småföretagarkontext. Inledningsvis redovisas entreprenörernas olika bilder av tillväxt vilket sedan leds in till beskrivande berättelser över hur entreprenörerna ser på sin egen tillväxt. I slutet på varje berättelse kategoriseras de händelser som setts som betydelsefulla i tabellform för att tydligare åskådliggöra en induktiv tolkning. Tolkningarna kompletterades sedan med en penroistisk syn på tillväxt för att beskriva olika företags interna kompetensförtjänster, men även brister.

Tillväxtens bilder, förklaringar och induktiva slutsatser

Ett försök görs att behålla den induktivt präglade studien i ett fristående diskussionkapitel. Fri från teoretiska inslag för att visa större transparens i forskarens tolkning av sitt material. Kapitlet inleds med att redovisa vad den regionala bilden av tillväxt egentligen är och vilka intentioner som RTP har för att skapa regional tillväxt för att sedan diskutera resultatet gentemot entreprenörens bilder och orsaksförklaringar i ett syntetiserat avsnitt. Resultatet blir två skilda inkongruensmodeller som visar på avståndet mellan ett regionalt tillväxtprogram och entreprenörer från en småföretagarkontext. Tillväxtens bilder, förklaringar och teoretiska slutsatser

I det avslutade diskussionskapitlet kopplas de två teoretiska analysmodellerna in på det induktivt präglade resultatet. En syntetisering mellan den regionala analysmodellen och RTP bidrar till att skapa en diskussion till RTP:s bakomliggande antaganden. Den penroseiska analysmodellen ställs först på småföretagarkontexten, för att klargöra brister och förtjänster vad gäller tillväxtförmåga i entreprenörernas företag. Dessutom förs ett resonemang om RTP kan ses som en resurs eller inte genom att applicera den penroseiska analysmodellen på regionala tillväxtintentioner. Avslutningsvis förs ett resonemang kring möjligheterna till en ökad näringslivsmedverkan i regionala tillväxtprocesser.

Studiens bidrag

I det avslutande kapitlet sammanställs avhandlingens samlade bidrag. Samtidigt diskuteras bidragens värde samt trovärdighet i kapitlet. Kapitlet avslutas med ett avsnitt som behandlar fortsatt forskning.

19 Upptäckten av en fråga